Bakgrund Nutrition är en viktig del i strävan efter god fysik och goda idrottsprestationer. Näringsintaget i samband med träning påverkar prestation och adaption till träningen. Forskning visar att våra beteenden inte grundas enbart på kunskap, utan är en produkt av våra samlade attityder. Då användandet av kosttillskott är utbrett och kan påverka näringsintaget finns det mycket att vinna på att personer som arbetar med kostrådgivning för idrottsutövare har kunskap och förståelse för vad som styr valet av näringsintag i samband med tränig. Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka föreställningar, attityder och tankar som ligger till grund för valet av återhämtnings- och mellanmål i syfte att öka träningseffekten och förbättra återhämtningen hos regelbundet tränande individer. Metod Sju intervjuer genomfördes med regelbundet tränande individer. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, varpå de transkriberades ordagrant. Det transkriberade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Egna erfarenheter av hur ett visst näringsintag hade påverkat träningsresultat och prestation var avgörande för valet av näringsintag. Kosttillskott ansågs vara ett praktiskt och tidsbesparande sätt att få i sig tillräckligt med energi och protein. De informanter som ansåg sig ha kunskap om hur man på kort tid kunde laga näringsrik mat som uppfyllde näringsbehoven var mer benägna att välja mat framför kosttillskott. När informanterna sökte råd om kost vid träning vände de sig helst till personer med utbildning inom kost och idrott för att få personliga råd. Slutsats Individens egna erfarenheter av hur ett visst näringsintag påverkade prestation, återhämtning och hälsa var av överordnad betydelse för vad man valde att äta. Faktabaserade argument kan bli betydelselösa för idrottaren om de går emot de egna erfarenheterna.  När vetenskapliga fakta ställs mot individens egna erfarenheter är det viktigt att kostrådgivare funderar över hur man argumenterar om eventuella risker med ett visst beteende. Noggrann uppföljning och utvärdering av en förändring i kosten kan vara ett sätt att konkret knyta an till idrottarens egna erfarenheter. Praktiska och tidsmässiga aspekter med en nutritionsplan bör övervägas och anpassas till idrottarens livsstil, förutsättningar och kunskaper för att ge idrottaren personligt anpassade råd som leder till god prestation och hälsa på kort och lång sikt. / Background Nutrition is an important part on the way to good physique and performance. Recovery and perfomance is highly dependent on nutritional intake in the hours before, during and after sports. Scientific research has shown that our behaviors aren’t based solely on our knowledge; instead it is a product of our attitudes. As the use of supplements and sports foods is widespread and can affect the nutritional status of the athlete, it is important that people who work with giving nutritional advise has knowledge and understanding of the factors that affect the choice of nutritional intake related to training. Objective The aim of the study was to find out how beliefs, attitudes and thoughts influenced the choice of foods and supplements in order to maximize recovery in regularly exercising individuals. Method Seven interviews were conducted with individuals who performed regular resistance or endurance training. A semi-structured topic guide was used. Interviews were digitally recorded and transcribed verbatim. The transcripts were analyzed with a qualitative content analysis. Result The respondents’ own experiences of the effectiveness of a certain nutritional strategy were important for their choice of nutritional intake. Nutritional supplements were considered a practical and time-efficient way to get adequate amounts of energy and protein. Respondents who felt self-confident about making nutritionally adequate meals in short time were more prone to choosing foods before supplements. When the respondents sought advice about sport nutrition, they turned to people with education in nutrition and sports to get personal advice. Conclusion Personal experiences of how a certain nutritional strategy affects performance, recovery and health was of superior significance for subsequent nutritional intake. Arguments based on scientific evidence can be meaningless to the athlete if they aren’t in accordance to their own experiences. When scientific knowledge opposes personal experiences, professionals need to reflect over different ways to discuss potential risks with a certain behavior. Proper follow-up and evaluation of alterations in the diet might be a concrete way to conect to the athlete’s own experiences. Practical and time-related issues connected to a nutritional strategy should be considered and adjusted to suit the athlete’s lifestyle, prerequisites and previous knowledge, in order to give personal advice that lead to good performance, and healht in short and long run.