This study describes how a larger investment by a private company in the northern interior can affect a municipality’s economy. The mobility to the municipality is expected to increase and some of the direct and indirect effects that this investment can implicate on their economy are discussed.   The method for this study is qualitative. Interviews have been made with the initiative owner of the company LHG Learning Center and with civil servants in the municipality of Lycksele.   The conclusions drawn in this study are that the establishment of LHG Learning Centers in Lycksele will include both opportunities and risks for the municipality’s future. The indirect impact of LHG establishment on Lycksele economy is unknown today. Therefore the municipality can be vulnerable when a dependence is emerging, which make the community planning process hard. If the municipality of Lycksele can’t provide for LHG the needs, can the opportunities to develop be lost if the company choose to relocate. / Denna studie belyser hur en större investering av ett privat företag i en kommun i Norrlands inland kan påverka det lokala näringslivet och kommunen. Mobiliteten till kommunen väntas stiga och några direkta och indirekta effekter som detta kan innebära för näringslivet analyseras.   Metoden för denna studie är kvalitativ. Intervjuer har genomförts med initiativtagaren och ägaren av företaget LHG Learning Center och kommunala tjänstemän i Lycksele kommun.   De slutsatser som framkommer av denna studie är att LHG Learning Centrets etablering i Lycksele innebär både möjligheter och risker för kommunens framtid. Idag vet man inte hur omfattande de indirekta effekterna kommer att bli av LHG:s etablering för kommunens näringsliv. Därav kan man bli sårbar när samhällsplaneringen ska göras. Kan kommunen inte tillgodose de behov LHG Learning Center har, kan utvecklingsmöjligheterna med LHG i värsta fall försvinna om företaget väljer att omlokalisera sig.

Den här uppsatsen behandlar attityden till och användningen av den egna dialekten hos högstadieelever på en skola i Lycksele i södra Lappland, Västerbottens län. Eleverna fick svara på en enkät och ett antal blev därefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hänsyn till dialektala drag.   Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors användning av dialekt, och även mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program på gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade väldigt mycket dialekt men som ville sluta.   Mina slutsatser är att ungdomarnas framtidsplaner påverkar användningen av dialekt, och framtidsplaner mättes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna på eller lämna orten. I slutänden är det individerna själva som avgör om de vill fortsätta tala dialekt eller inte. Det handlar om vilken grupp man vill tillhöra, om man vill betraktas som Lyckselebo i resten av livet eller om man vill bli något annat.

Inledning Enligtenrapport från Läkemedelsverket kasserades 2011, 1500 ton (ink.förpackningar) läkemedel från allmänheten. Den totala mängden läkemedel som kasserades i slutenvården uppskattades till cirka 100 ton, cirka 50 ton från apotek samt cirka 250 ton från partihandeln. I rapporten saknades data för hur mycket läkemedel som kasserades inom den kommunala vården. Läkemedelsavfall har en stor samhällsekonomisk och miljömässig betydelse. Frågan är om det är nödvändigt att så mycket av läkemedel behöver kasseras. Syfte Syfte med denna studie är att undersökahur mycketläkemedel som kasseras i särskilda boende (SÄBO) och inom handikappomsorgen. I detta ingår även att studera vilka olika preparat som kasserades, orsaker till kassationenoch kostnaderna samt att belysa om det finns några möjligheter att minska kassationen. Metod Kasserade läkemedel samlades in under en månad på 7 särskilda boende (SÄBO)samthandikappomsorgen i Lycksele kommun. Detta skedde från och med veckan 4 till och med vecka 7, 2016. Kasserade läkemedel registrerades med avseende på boende, preparatens namn, bruten eller obruten förpackning, om läkemedel kom från ApoDos eller originalförpackning samt antal tabletter och orsaken till kasseringen. Registreringen gjordes av den sjuksköterska som hadeansvaret för respektive boende. Resultat Totalt 2300 enheter läkemedel kasserade från SÄBO och handikappomsorg. Alvedon var det mest kasserade preparat följt av Ipraxa och Hermolepsin. Preparat som påverkar nervsystemet (ATC- grupp N) kasserades det mest under studiens förlopp och astma/KOL-läkemedel (ATC-grupp R) hade högsta kassationskostnaden. Orsaker till kassation inom särskilda boende var: patienten avlidit 42 %, utgående datum 17 %, läkemedel utsatt 14 % och ändrad ordination 12 %. Kassationskostnaden uppskattades till cirka 11 900 kr under studiens förlopp och kassationskostnadenper 330 vårdtagarna extrapolerades till 279000 kronor under ett år. Diskussion. Kassationsmängden varierade från månad till månad, därför kunde inte avgöras om den totala mängden som kasserades under studiens förlopp var hög eller låg. Vanliga orsaker som framkom under studien stämde väl överens med rapporten från Läkemedelsverket 2011. Kassationskostnadenom 279 000kr för 330 vårdtagarna under ett år är osäker, på grund av stora variationen av kassationsmängden från månad till månad (bedöms vara cirka ±50 %). Föreslagna åtgärder för att minska kasseringen är bland annat att använda ApoDos så lång det går, använda startförpackning samt att klippa ut utsatta läkemedel ut dosrulle. Slutsats Det kasserades totalt 2300 enheter under studiens förlopp inom SÄBO och handikappomsorgen i Lycksele kommun för de deltagande basenheterna. Preparat från ATC- gruppen N kasserade det mest av under studietiden och Alvedon var det mest kasserade preparatet. Kassationskostnad extrapolerades till 279 000 kr per 330 vårdtagarna under året.

In January this year, Region Västerbotten announced that the maternity ward in Lycksele would be closed until further notice. This paper is a case study of the closure of the maternity ward in Lycksele, located within the rural parts of northern Sweden. Previous research has focused on maternity ward closures in Canada and Australia whereas studies on maternity wards in northern Sweden is limited. Since large parts of northern Sweden consist of sparsely populated areas, the closure of Lycksele BB has resulted in women having to travel long distances to receive care. This paper seeks to provide a deeper understanding of the consequences of the closure of Lycksele BB by examining (1) what feelings women experience and how they manage these feelings, (2) the consequences of the maternity ward closure on women’s physical and mental health and (3) the consequences of the maternity ward closure in relation to the rural parts of northern Sweden. This study has been carried out by using a qualitative approach by conducting semi-structured interviews with two pregnant women, two mothers, and two midwives. The findings in this study show that women develop strategies to mitigate feelings of insecurity and anxiety. Both pregnant women and midwives create strategies to feel a stronger sense of control in an otherwise unpredictable situation. This contributes to major consequences for women’s mental and physical health as women are faced with new challenges, affecting their reproductive health and care. The findings also show that the closure of Lycksele BB is only a stepping stone for further welfare cuts which can result in people moving away from these sparsely populated areas. This study concludes that the issue goes beyond the closure of the maternity ward in Lycksele and raises bigger questions around the future of the rural parts of northern Sweden.

The purpose of this essay is to investigate two different cases of reburial of Sámi human remains in Sweden, these being the reburial of Soejvengeele “the shadow man” in Tärnaby 2002, whose grave was excavated in 1950 by ethnologist Ernst Manker. The second case consist of the reburial in Lycksele 2019 of human remains of about 25 individuals which were excavated in 1950-51 by Västerbottens museum under the guidance of Karl Cajmatz. The essay aims to recognize the differences and similarities in how the cases have been handled by the authorities, museums and organisations involved. Another aim of this paper is to navigate the discourse regarding questions of ethical research of indigenous human remains, and what role archaeology has played in the historical context of power imbalance between the Sámi indigenous society and the Swedish State.

No description available.

No description available.

The objective of this bachelor thesis is on Åsele and Lycksele church towns and early settlements in northern Sweden with the purpose of finding out if the archaeological source material shows the same or different results as the historical source material regarding when they were established, what sort of buildings and activities they had and if the proximity to the Sami people had any effect on the settlers. This is done by doing a comparative analysis between Åsele and Lycksele church towns through the excavated source material from archaeological surveys and their related reports.