Univ., Diss.--Bremen, 2004.

Bremen, Univ., Diss., 2004. / Computerdatei im Fernzugriff.

No description available.

No description available.

digitalisering@umu

Zugl.: Helsinki, University, Diss., 2006.

Universiẗat, Diss., 2004--Bremen.

No description available.

År 1100 var Sverige ett kristet land, i alla fall till namnet, men det skulle dröja ytterligare nära 700 år innan de svenska samerna helt övergett sin gamla tro och gått över till den kristna läran. Religionsskiftet skedde långsamt, och även om många samer döpte sig redan under medeltiden är det först under 1600-talet som man på allvar kan se hur den gamla samiska religionen försvinner till förmån för kristendomen. Denna uppsats syftar till att utöka förståelsen för hur detta religionsskifte gick till och hur detta upplevdes av de berörda samerna själva. Genom att analysera protokoll ifrån lappmarkens domböcker rörande religionsbrott (så kallade "trolldomsrannsakningar") har jag undersökt hur de åtalade samerna själva uppfattade sina brott och hur de försvarar sig själva inför rätten, samt hur stark kristendomens ställning var bland den samiska befolkningen under denna period. Jag har även strävat efter att få en tydligare bild av vilka dessa personer var, och om detta svarar mot den gängse uppfattningen om att de åtalade i regel var nåjder. Genom en kvalitativ hermeneutisk metod har jag kommit fram till att den gamla samiska tron under skiftet mellan 1600- och 1700-tal fortfarande var relativt stark i stora delar av de svenska lappmarkerna, och min undersökning visar också att det var i de södra lappmarkerna som den gamla tron levde kvar längst. Jag har också dragit slutsatsen att den svenska kyrkan var relativt tolerant mot religionsbrott hos samerna fram till år 1689 då missionsverksamheten gick in i ett nytt skede. Jag kan också konstatera att det inte finns någon homogenitet hos de åtalade samerna – ålder och social status varierar markant, och ingen av dem beskrivs som nåjder i källmaterialet / By the year 1100 Sweden was christianized, but the Sámi indigenous religion persisted among the Sámi people up until the mid 18th century. Up to the 17th century the efforts to convert the Sámi to Christianity was fairly weak, but increased pressure came after the protestant reformation. Death sentences could now be carried out for practicing the old religion. In this essay I have examined court protocols from trials regarding Sámi witchcraft, superstition and heresy during the period 1649-1739. I have analyzed the protocols in order to get a better understanding of how the religious change in this area came about, and how the Sámi people themselves regarded their crimes and their religious belief. I have also tried to find out how deeply rooted Christianity really was within in the Sámi community and in the Sámi area (Sápmi) during this period. It is commonly believed, that it was mainly the Sámi shaman (the noaide) who was charged and sentenced in these witchcraft trials and I have examined whether or not this really was the case by looking for common denominators and characteristics among the people on trial. By using a qualitative hermeneutical method in analyzing these documents I have learned that Christianity was not very deeply rooted in the Sámi community during this period and it is clear that it was in the southern parts of Sápmi that the old religion persisted the longest. I have also come to the conclusion, that the Swedish church was fairly tolerant towards the Sámi practising the old religion up to the year 1689, when the policy changed prominently. As for common denominators, the accused are all male and none of them are referred to as a noaide in the protocols. It is in this discovery I claim to bring something new to this subject field.

Detta pedagogiska specialarbete är en undersökning av lukkari – försångarens och försångens betydelse, tradering och historia inom östlaestadianska församlingar i Norrbottens län. Resultatet, som framkommit genom kvalitativa intervjuer med informanter, visar att val av lukkari och dess traderingsprocess mellan personer och generationer grundar sig utifrån parameterar såsom sångröst, personens mod och ansvarstagande, en levande kristen tro samt i vissa fall även arv. Det framkomna resultatet visar även på skillnader i lukkaritraditionens status och fortlevnad i de områden och församlingar som undersökts. Ny information och relevant fakta kring lukkaritraditionens historia har även lyfts fram. Resultatdelen sammanfattas under egen rubrik och reflektioner samt analyser kring arbetet redovisas i en avslutande diskussion.