Diss. Uppsala universitet.

Sammanfattning: I studien intervjuas sju religionskunskapslärare angående undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgångspunkt är att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrån didaktikens tre översiktliga frågor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras även mot tidigare läromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framställande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmålad fond. Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till både gällande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mångfald och identitet. Nya styrdokument träder i kraft 1 juli 2011. Informanternas utsagor indikerar generellt att religionerna betraktas museala med lågt samtidsvärde och meningserbjudande. Deras utsagor uttrycker även begränsade kunskaper om religionerna samt ett icke prioriterande av dem inom gymnasieskolans kärnämneskurs Religionskunskap A. Min slutsats är att resultatet kan härledas till att gällande ämnesplan och kursplan för religionskunskap på gymnasiet frånser preciseringar av religionerna.

År 1100 var Sverige ett kristet land, i alla fall till namnet, men det skulle dröja ytterligare nära 700 år innan de svenska samerna helt övergett sin gamla tro och gått över till den kristna läran. Religionsskiftet skedde långsamt, och även om många samer döpte sig redan under medeltiden är det först under 1600-talet som man på allvar kan se hur den gamla samiska religionen försvinner till förmån för kristendomen. Denna uppsats syftar till att utöka förståelsen för hur detta religionsskifte gick till och hur detta upplevdes av de berörda samerna själva. Genom att analysera protokoll ifrån lappmarkens domböcker rörande religionsbrott (så kallade "trolldomsrannsakningar") har jag undersökt hur de åtalade samerna själva uppfattade sina brott och hur de försvarar sig själva inför rätten, samt hur stark kristendomens ställning var bland den samiska befolkningen under denna period. Jag har även strävat efter att få en tydligare bild av vilka dessa personer var, och om detta svarar mot den gängse uppfattningen om att de åtalade i regel var nåjder. Genom en kvalitativ hermeneutisk metod har jag kommit fram till att den gamla samiska tron under skiftet mellan 1600- och 1700-tal fortfarande var relativt stark i stora delar av de svenska lappmarkerna, och min undersökning visar också att det var i de södra lappmarkerna som den gamla tron levde kvar längst. Jag har också dragit slutsatsen att den svenska kyrkan var relativt tolerant mot religionsbrott hos samerna fram till år 1689 då missionsverksamheten gick in i ett nytt skede. Jag kan också konstatera att det inte finns någon homogenitet hos de åtalade samerna – ålder och social status varierar markant, och ingen av dem beskrivs som nåjder i källmaterialet / By the year 1100 Sweden was christianized, but the Sámi indigenous religion persisted among the Sámi people up until the mid 18th century. Up to the 17th century the efforts to convert the Sámi to Christianity was fairly weak, but increased pressure came after the protestant reformation. Death sentences could now be carried out for practicing the old religion. In this essay I have examined court protocols from trials regarding Sámi witchcraft, superstition and heresy during the period 1649-1739. I have analyzed the protocols in order to get a better understanding of how the religious change in this area came about, and how the Sámi people themselves regarded their crimes and their religious belief. I have also tried to find out how deeply rooted Christianity really was within in the Sámi community and in the Sámi area (Sápmi) during this period. It is commonly believed, that it was mainly the Sámi shaman (the noaide) who was charged and sentenced in these witchcraft trials and I have examined whether or not this really was the case by looking for common denominators and characteristics among the people on trial. By using a qualitative hermeneutical method in analyzing these documents I have learned that Christianity was not very deeply rooted in the Sámi community during this period and it is clear that it was in the southern parts of Sápmi that the old religion persisted the longest. I have also come to the conclusion, that the Swedish church was fairly tolerant towards the Sámi practising the old religion up to the year 1689, when the policy changed prominently. As for common denominators, the accused are all male and none of them are referred to as a noaide in the protocols. It is in this discovery I claim to bring something new to this subject field.

Det har funnits en speciell mytisk bild av den fornskandinaviska mytologin sedan romantikens fantasifulla epok. Det ges ofta en bild som beskriver gudar och människors samspel på ett lekfullt sätt. Schamanismen har med sin annorlunda världsbild stått för något exotiskt men samtidigt skrämmande. I uppsatsen ges en beskrivning av fornskandinavisk sejd och samisk schamanism och en jämförelse mellan dessas likheter och skillnader. Genom att söka svar i både den poetiska och prosaiska Eddan, samt Heimskringla söker författaren komponenter för att beskriva det magiska fenomenet sejd. Författaren till uppsatsen undersöker mer explicit vilka likheter respektive skillnader det finns mellan samisk schamanistisk jojk och andetrumma och fornskandinavisk galdrsång och sejdens trolltrumma. I sökandet efter likheter och skillnader ges beskrivningar av synen på könen och dess roll i kulten och kulturen. Slutligen ämnar författaren söka svar kring hur det är möjligt att med hjälp av bekräftade likheter definiera ett släktskap mellan fornskandinavisk religion och samisk schamanism.

Syftet med denna uppsats, som utgör mitt examensarbete i utbildningen till lärare i religionskunskap, var att undersöka hur vilket utrymme den samiska religionen får i undervisningen i ämnet religionskunskap, samt att titta på vilket stoff som tas upp. Min hypotes var att det utrymme som ägnas samerna skulle vara ytterst begränsat, samt att det, om de överhuvudtagets togs upp, i så fall skulle vara en väldigt ytlig bild som gavs. För att ta reda på om detta antagande var korrekt genomfördes dels kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i ämnet religionskunskap på grundskolans senare år, dels en läromedelsanalys av ett antal läroböcker. Resultatet av dessa båda undersökningar bekräftade min hypotes. Ingen av de intervjuade lärarna ägnar samerna något större utrymme i sin undervisning, utan de nämner oftast bara dem kort i anslutning till andra områden. Anledningarna till deras val var något varierade, men tre av dem hänvisade bland annat till bristen på utrymme inom ramen för religionskunskapen och de samhällsorienterande ämnena (SO). Av läroboksgranskningen framkom det att även om samerna berörs i böckerna, så är det i varierande form. Gemensamt för alla böckerna, med undantag för en, är dock att fokus ligger på det mystiska inom religionen, samt att få paralleller till hur samerna lever idag görs. Det kan även konstateras att det är den västerländska historieskrivningen, med ett ”vi” som skriver om ett ”dem”, som råder.

Syftet med den här studien är att påvisa betydelsen av kultur och ursprung för unga samers identitet. Fokus ligger på att fånga upp den religiösa delen av kulturen. En jämförelse har också gjorts mellan två samer vars ena uppväxt inte skedde i en samisk kontext. Studiens material består av kvalitativa ostrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av identitetsteorier och ritteorin som perspektiv. Tillsammans med tidigare forskning, intervjumaterialet och teorierna har slutsatsen att kultur och ursprung är viktiga och avgörande faktorer vid unga samers identitetsskapande framkommit. För en individ som inte fått inlärt den samiska kulturen från tidig ålder kan det krävas stor ansträngning för att återta sin kultur och hitta en tillhörighet vilket är en del i att bygga ihop sin identitet.

The oppression that indigenous people experienced in many decades slowly began to loosen after the second world war, this is partly visible in the growing number of international convention protecting indigenous people. The racism and discrimination towards the indigenous people were exchanged with an aim to mediate a respectful and informative view of the history about the indigenous people to the majority. The Sami people’s history, the indigenous people of Norway, Sweden, Russia and Finland, is a European example of colonial oppression inside the boundaries of Europe. This essay aim to analyze how the Samis are represented in the Swedish curriculum from 1994 and 2011 and the Norwegian curriculum from 1997 and 2015. The analyze is concentrated to the subjects Religious Education and History. The theory of the analyze is based on postcolonial theory presented by Ania Loomba which make it possible to critically examine the curriculums.

<p>Uppsatsens huvuddel handlar om offer och offrandet inom de svenska samernas förkristna tro, där björnriten lyfts fram som en egen del. Innan man kommer till detta får man kort ta del av samernas gudavärld, vilken bestod i många olika gudomar eftersom samerna trodde att allt var besjälat. Därefter kan man läsa om nåiden, den man som kunde försätta sig i trans för att resa i andevärlden då man behövde hjälp vid exempelvis någon sjukdom. Sist i denna del har trumman fått en egen plats, vilken bland annat nåiden ibland använde som hjälpmedel för att försätta sig i trans. I den sista delen innan diskussionsdelen kan man läsa om de möjliga förändringsfaktorerna för offrande, där nybyggare och den kristna missionen lyfts fram som två exempel.</p><p>Syftet med denna uppsats var att visa att offrandet och offrandets betydelse förändrades genom kontakt med nybyggare och andra kulturmöten, vilken troligtvis var en av orsakerna till förändring av offrandets betydelse. Det andra syftet var att försöka visa att offrandet var mer påtagligt där det "svenska" inflytande var mindre, vilket tyvärr inte kunnat göras. Arbetet har tagit form med hjälp av deskriptiv metod. Arbete är begränsat så till vida att endast ett antal böcker använts, där möjligheten att få tag på många fler fanns, och där offrandet har huvudrollen. De källor som tagits upp sträcker sig från Pehr Högström (1747) till Lennart Lundmark (1998), med koncentration av 1900-talet eftersom de är lättast att få tag på.</p><p>Slutsatser som drogs var bland annat att, genom att den samiska ungdomen på 1700- och 1800-talen sökte sig till den kultur och religion som kom med nybyggare och kristen mission så slutade man identifiera sig som samer. Detta var troligtvis en av de bidragande orsakerna till att offrandet och dess betydelse förändrades och tillslut försvann ur samernas tro och leverne. Denna uppsats är inte heltäckande för offer och offrande inom samernas religion, utan kan snarare ses som en liten del i en helhet.</p>

Uppsatsens huvuddel handlar om offer och offrandet inom de svenska samernas förkristna tro, där björnriten lyfts fram som en egen del. Innan man kommer till detta får man kort ta del av samernas gudavärld, vilken bestod i många olika gudomar eftersom samerna trodde att allt var besjälat. Därefter kan man läsa om nåiden, den man som kunde försätta sig i trans för att resa i andevärlden då man behövde hjälp vid exempelvis någon sjukdom. Sist i denna del har trumman fått en egen plats, vilken bland annat nåiden ibland använde som hjälpmedel för att försätta sig i trans. I den sista delen innan diskussionsdelen kan man läsa om de möjliga förändringsfaktorerna för offrande, där nybyggare och den kristna missionen lyfts fram som två exempel. Syftet med denna uppsats var att visa att offrandet och offrandets betydelse förändrades genom kontakt med nybyggare och andra kulturmöten, vilken troligtvis var en av orsakerna till förändring av offrandets betydelse. Det andra syftet var att försöka visa att offrandet var mer påtagligt där det "svenska" inflytande var mindre, vilket tyvärr inte kunnat göras. Arbetet har tagit form med hjälp av deskriptiv metod. Arbete är begränsat så till vida att endast ett antal böcker använts, där möjligheten att få tag på många fler fanns, och där offrandet har huvudrollen. De källor som tagits upp sträcker sig från Pehr Högström (1747) till Lennart Lundmark (1998), med koncentration av 1900-talet eftersom de är lättast att få tag på. Slutsatser som drogs var bland annat att, genom att den samiska ungdomen på 1700- och 1800-talen sökte sig till den kultur och religion som kom med nybyggare och kristen mission så slutade man identifiera sig som samer. Detta var troligtvis en av de bidragande orsakerna till att offrandet och dess betydelse förändrades och tillslut försvann ur samernas tro och leverne. Denna uppsats är inte heltäckande för offer och offrande inom samernas religion, utan kan snarare ses som en liten del i en helhet.

The purpose with this thesis is to study three theology teaching materials to analyze the Sami people involvements in these. A comparison has been made with Old Scandinavian religion since the textbooks I have studied are all placed in the same category. In the thesis, I will also investigate how the Sami and their religion is represented. I will research this from a qualitative and quantitative approach due the fact that reviews of today's learning material are limited and that teachers now have the responsibility to review this. Studies show, however, that eight out of ten teachers lack the proper time for these reviews. The theoretical approach I have used is Ninian Smarts seven dimensions of religion combined with post-colonialism. The Post-colonial theory is broad and has not been applied as a whole in this thesis, just its main concepts. These concepts are; essentialism, exoticism, stereotyping and ethnocentrism. The result from this thesis shows that you cannot for certain determine if the Sami religion has a larger or smaller presence compared to Old Scandinavian religions due to the fact that all three textbooks analyzed differ in this matter. One can also note that hints of a negative picture towards the Sami is still present judging by interpretations of certain concepts.