Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

No description available.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Det har funnits en speciell mytisk bild av den fornskandinaviska mytologin sedan romantikens fantasifulla epok. Det ges ofta en bild som beskriver gudar och människors samspel på ett lekfullt sätt. Schamanismen har med sin annorlunda världsbild stått för något exotiskt men samtidigt skrämmande. I uppsatsen ges en beskrivning av fornskandinavisk sejd och samisk schamanism och en jämförelse mellan dessas likheter och skillnader. Genom att söka svar i både den poetiska och prosaiska Eddan, samt Heimskringla söker författaren komponenter för att beskriva det magiska fenomenet sejd. Författaren till uppsatsen undersöker mer explicit vilka likheter respektive skillnader det finns mellan samisk schamanistisk jojk och andetrumma och fornskandinavisk galdrsång och sejdens trolltrumma. I sökandet efter likheter och skillnader ges beskrivningar av synen på könen och dess roll i kulten och kulturen. Slutligen ämnar författaren söka svar kring hur det är möjligt att med hjälp av bekräftade likheter definiera ett släktskap mellan fornskandinavisk religion och samisk schamanism.

I det här arbetet har jag studerat två sibiriska musiktraditioner som sammanför flera folkgrupper, för att sedan komponera ett orkesterstycke utifrån det. De två traditionerna som representeras i stycket är strupsångsmusik och schamanism, och genom att jämföra det färdiga resultatet med källmaterialet har jag sett hur musiken har förändrats genom processen. Jag har också undersökt hur processen har sett ut i de två delarna, och kommit fram till att den ser väldigt olika ut beroende på källmaterialets natur. I kompositionen har jag lagt till ett antal citat och referenser till den musik jag har utgått ifrån, och därför har jag behövt förhålla mig till begreppet “kulturell appropriering”. Det är ett komplext begrepp, men genom att jämföra kompositionen med källmaterialet har jag kommit fram till att musiken delvis faller under kulturell appropriering, eftersom jag som utomstående har tagit en musikstil ur sitt sammanhang. Den faller däremot inte under kulturell misappropriering, eftersom jag direkt bejakar musikens ursprungliga sammanhang och gör den mer synlig, bland annat genom det här arbetet.

As the era of Christianity is taking a firm foothold of Europe and Scandinavia during the late 1500s and early 1600s. The prosecution, accusations, and pure terror against anyone who did not fit the mold of a true Christian was faced with doubt, suspicion, and allegations of being in a pact with the Devil. Even if Christianity was becoming the main religion in the regions. It was common among townsfolk when in great doubt, sickness and worries to pay a visit to the old lady, the shaman, or the local healer. Some of these shamans depending on where you lived could also be a part of the Indigenous people of Scandinavia, the Sami. Whether you where that local old lady, that local shaman or one of the many regional Sami’s roaming the north of Scandinavia during this period of history, it was extremely dangerous to express local beliefs, superstitions, and an alternative faith then Christianity. The goal of this essay is to take a closer look at some of these cases, analyze the trials and prosecutions of these witches and Sami Shamans within Swedish courts, to see the similarities and discuss six cases in greater details. The conclusion of this essay is that we see some similarities between Swedish witches and Sami people who used magic, however the use and/or blame off alcohol may vary, the methods on how these witches would inflict “hurtful magic” was different and so too the trials. There is a “clearer mentioning” of torture on “Swedish witches” then Sami witches. The Swedish witches would use “totems” and items to cast spells, while Sami witches would use vocal incantations to hurt their victims.

<p>Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken. Forskningshistorisk översikt ges därmed av traditionernas relation och genusperspektiv, då egen uppfattning framträder nyanserat i ljuset av tidigare forskning.</p><p>De fornskandinaviska källor som används är tre skriftliga källor från 1200-talet. Uppsatsens samiska källmaterial består av skriftliga källor från 1600- och 1700-talet. Samtliga är författade av kristna. Således är det inte de praktiserandes syn som framträder. En litteraturstudie redovisar källmaterialets författare och kulturella kontext.</p><p>Uppsatsen visar utifrån ny forskning att fornskandinavisk sejd och samisk schamanism i förestående form kan ha utgjort enhetligt religiöst uttryck. Förhållandet innebär att traditionernas likheter härleds till gemensamt ursprung, medan skillnader förklaras med kulturell distinktion. I uppsatsen är den kulturella applicering genomgående. Min slutsats blir att traditionernas genusproblematik har sin förklaring i skillnad av agrar- och jägarfångstkultur.</p>

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken. Forskningshistorisk översikt ges därmed av traditionernas relation och genusperspektiv, då egen uppfattning framträder nyanserat i ljuset av tidigare forskning. De fornskandinaviska källor som används är tre skriftliga källor från 1200-talet. Uppsatsens samiska källmaterial består av skriftliga källor från 1600- och 1700-talet. Samtliga är författade av kristna. Således är det inte de praktiserandes syn som framträder. En litteraturstudie redovisar källmaterialets författare och kulturella kontext. Uppsatsen visar utifrån ny forskning att fornskandinavisk sejd och samisk schamanism i förestående form kan ha utgjort enhetligt religiöst uttryck. Förhållandet innebär att traditionernas likheter härleds till gemensamt ursprung, medan skillnader förklaras med kulturell distinktion. I uppsatsen är den kulturella applicering genomgående. Min slutsats blir att traditionernas genusproblematik har sin förklaring i skillnad av agrar- och jägarfångstkultur.