The purpose of this essay is to investigate how Carl Linnaeus’ (1707-1778) expedition to Sápmi (‘Lapland’) 1732 was depicted in the centennial, bicentennial and tricentennial commemoration of his birth in 1807, 1907 and 2007 and the centennial and bicentennial remembrance to his death in 1878 and 1978. It will, furthermore, examine if the celebrations of his expedition were also used to legitimize the Swedish colonialization of Sápmi. The source material are speeches given at the commemorations and articles published in conjunction with the remembrance of Linnaeus. The essay concludes that the commemorations of the 19th century were characterized by an inclination to portray the dangers of his expedition. This focus point, however, gradually shifted towards praising the scientific aspects and accolades of the expedition during the 20th and the 21st centuries. The appreciation of Linnaeus character in association with the journey remained a constant during all commemorations, with some exceptions. The conclusion regarding the legitimizing aspect, is that the majority of the 19th and early 20th century commemorations partially, at least legitimized the fiscal approach that the expedition had. However, the celebrations in 1978 and 2007 lacked this aspect.

Våren 2013 tilldelades jag ett stipendium finansierat av Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). Jag fick därmed möjligheten att genomföra en studie som undersöker quechuaundervisningens betydelse för det bolivianska mångkulturella samhället. Enligt den nya utbildningslagen 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez skall alla elever i Bolivias grundskola undervisas i det ursprungsspråk som talas i respektive region. Syftet med studien är att undersöka svårigheter som lärare och rektorer har mött under implementeringen av quechuaundervisningen. Eftersom avkolonisering är ett starkt ord i den nya utbildningslagen avser jag även att undersöka hur olika människor definierar begreppet. Vidare utvecklar jag informanternas tankar kring quechuaundervisningens betydelse för landets sociala och politiska utveckling.Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på tio intervjuer med personer som har olika positioner inom utbildningsväsendet. Studien kopplas till två undersökningar, en som behandlar flerspråkig undervisning och en annan som berör bolivianernas känsla av etnisk tillhörighet. Därefter har jag använt mig av två teoretiska perspektiv, nämligen medvetandegörande och empowerment. Resultatet visar att elevernas föräldrar utgör den grupp som är mest kritisk till implementeringen eftersom de känner att quechuakulturen är underordnad. Många av informanterna tror att det är just avkoloniseringen av skolan som skall ändra dessa koloniala tankar. Resultatet visar även att quechuaundervisningen är av stor betydelse för människornas identitet, vilket i sin tur anses vara essentiellt för landets sociala och politiska utveckling. / In the spring of 2013 I was awarded a scholarship from the Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). I was thereby given the opportunity to conduct a study examining the impact of Quechua teaching for the Bolivian multicultural society.According to the new educational act 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez, all pupils in Bolivian compulsory education are to be taught in the native language of their particular region. The intention of this study is to examine the difficulties that both teachers and headmasters have encountered while implementing the Quechua educational method. Because decolonization is a strong and emotive term in the new educational law, my intention is also to look at how different people define the term. Further, I explain the informants` thoughts regarding the significance of the new teaching for the country’s social and political development.I have used a qualitative method, based on ten deep interviews with people holding different positions within the education system. The present study is connected to two surveys: one in relation to multilingual teaching; the other regarding the Bolivians´ feelings of ethnic identity. Thereby, I have used two theoretical perspectives; namely, conscientization and empowerment.The results demonstrate that the pupils` parents constitute the group most critical to the implementation, as they feel that the Quechua culture, being traditionally subordinated, will by no means empower their children. Many of the informants believe it is only a decolonization of schools that will change a colonial mentality. Moreover, my findings are that the Quechua teaching is of great significance for the people`s identity; something considered as essential for the continued social and political progress in Bolivia.

År 1100 var Sverige ett kristet land, i alla fall till namnet, men det skulle dröja ytterligare nära 700 år innan de svenska samerna helt övergett sin gamla tro och gått över till den kristna läran. Religionsskiftet skedde långsamt, och även om många samer döpte sig redan under medeltiden är det först under 1600-talet som man på allvar kan se hur den gamla samiska religionen försvinner till förmån för kristendomen. Denna uppsats syftar till att utöka förståelsen för hur detta religionsskifte gick till och hur detta upplevdes av de berörda samerna själva. Genom att analysera protokoll ifrån lappmarkens domböcker rörande religionsbrott (så kallade "trolldomsrannsakningar") har jag undersökt hur de åtalade samerna själva uppfattade sina brott och hur de försvarar sig själva inför rätten, samt hur stark kristendomens ställning var bland den samiska befolkningen under denna period. Jag har även strävat efter att få en tydligare bild av vilka dessa personer var, och om detta svarar mot den gängse uppfattningen om att de åtalade i regel var nåjder. Genom en kvalitativ hermeneutisk metod har jag kommit fram till att den gamla samiska tron under skiftet mellan 1600- och 1700-tal fortfarande var relativt stark i stora delar av de svenska lappmarkerna, och min undersökning visar också att det var i de södra lappmarkerna som den gamla tron levde kvar längst. Jag har också dragit slutsatsen att den svenska kyrkan var relativt tolerant mot religionsbrott hos samerna fram till år 1689 då missionsverksamheten gick in i ett nytt skede. Jag kan också konstatera att det inte finns någon homogenitet hos de åtalade samerna – ålder och social status varierar markant, och ingen av dem beskrivs som nåjder i källmaterialet / By the year 1100 Sweden was christianized, but the Sámi indigenous religion persisted among the Sámi people up until the mid 18th century. Up to the 17th century the efforts to convert the Sámi to Christianity was fairly weak, but increased pressure came after the protestant reformation. Death sentences could now be carried out for practicing the old religion. In this essay I have examined court protocols from trials regarding Sámi witchcraft, superstition and heresy during the period 1649-1739. I have analyzed the protocols in order to get a better understanding of how the religious change in this area came about, and how the Sámi people themselves regarded their crimes and their religious belief. I have also tried to find out how deeply rooted Christianity really was within in the Sámi community and in the Sámi area (Sápmi) during this period. It is commonly believed, that it was mainly the Sámi shaman (the noaide) who was charged and sentenced in these witchcraft trials and I have examined whether or not this really was the case by looking for common denominators and characteristics among the people on trial. By using a qualitative hermeneutical method in analyzing these documents I have learned that Christianity was not very deeply rooted in the Sámi community during this period and it is clear that it was in the southern parts of Sápmi that the old religion persisted the longest. I have also come to the conclusion, that the Swedish church was fairly tolerant towards the Sámi practising the old religion up to the year 1689, when the policy changed prominently. As for common denominators, the accused are all male and none of them are referred to as a noaide in the protocols. It is in this discovery I claim to bring something new to this subject field.

Uppsatsen analyserar allmänna socialpsykologiska mekanismer som påverkar och utformar relationerna mellan olika samhällsgrupper. Stor vikt lägges vid frågor kring attitydsbildning, attitydernas sociala funktioner, den sociala och nationella identitetens betydelse och förekomstens av etniska stereotypier. Särskilt undersöks hur pass mycket påverkas individuella attityder av rasistiska ideologier som tilldelar olika etniska grupper och tillhörande individer bestämda platser i samhällsordningen. Författaren analyserar svenska förhållanden för att utröna om rasismens moderna formerr, som de idag tolkas av utländska IMER-forskare, förekommer också här i landet. Särskilt intresse ägnas åt frågan, om negativa etniska attityder, fördomar och diskriminerande handlingar är individuella patologier eller avspeglar samhällets traditionella normer, värderingar och prioriteringar. Opinionsundersökningar genomförda i Sverige under 1990-talet utgör analysens bas.

Interviews with Swedish and Ugandan creatives are the main data sources of this work, as well as my own reflections while spending eight weeks in Uganda. The purpose of this project was to compare and resonate on cultural differences between my own previous experiences and what I experienced in Uganda during my stay and how such cultural differences may affects creativity. The results show that abundance and scarcity have a direct connection to creative thinking. The creative process is dependent on a large knowledge base, but also on the ability to think outside the box. The colonization of Africa still affect the way Ugandans experience their capability to control their lives and future, and thereby the development of the country. Artistic individuals, no matter religious or not, are all experiencing spiritual, or magical, connections when creating. Religion and culture have a large impact on creativity. The creative personality is based on a complex mind of paradoxical traits. Blocked creatives can be un-blocked by learning how to nurture their artist.

Relationen mellan arbete och fritid har en lång historia av att vara två separata sfärer. I det moderna samhället har detta förändrats och gränsdragningen dem emellan har blivit mer diffus. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den kreativa industrin upplever balansen mellan arbete och fritid. Frågeställningen om hur mening i fritid skapas i relation till yrkesrollen har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av personer med digitala kreativa yrken, vilka är en del av den kreativa industrin. Studien utgår från Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och tesen om systemets kolonisering av livsvärlden. Studiens resultat går i linje med den teoretiska utgångspunkten och visar att arbete har blivit en integrerad del av fritiden då den sistnämnda kretsar kring aktiviteter som gynnar yrkesrollen. Det framkommer även att yrkesrollens betydelse är en viktig del av social interaktion där förutfattade meningar om yrken präglar sociala relationer. Resultatet visar att även om studiedeltagarna upplever en distinktion mellan arbete och fritid så är gränsdragningen inte lika tydlig i praktiken. Detta förstås som en konsekvens av arbetets betydelse för individen och att arbetet är en stor del av självförverkligande. Studien identifierar ett beroendeförhållande mellan arbete och fritid, där fritiden används för att gynna arbetet samtidigt som arbetet används för att skapa mening i fritiden. Slutligen bidrar studien till en djupare förståelse av konsekvenser den diffusa gränsdragningen mellan arbete och fritid resulterar i samt vad detta kan innebära på längre sikt.

This dissertation is focussing on students’ experiences of assessments, which means that the assessments are related to studying. The assessments particularly investigated are the main types of assessments used in the application and selection for higher education in Sweden – the grading in schools on secondary level, and the Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT). The literature review is an analysis of previous knowledge, resulting in a model of orientations to studying. The empirical investigation consists of interviews with 100 students in upper secondary school, municipal adult education and folk high schools. The interviews are analysed with a phenomenographic approach, and the analysis results in categories describing ways of experiencing what it means to study, ways of experiencing the grades, and the SweSAT. In addition to this, the analysis gives a description of relations between components within categories, relations between categories, and relations between phenomena. The main patterns in the students’ experiences of the assessments are the following: The different categories, describing the experiences of the assessments per se, are focussing on assessment of performance, assessment of personal qualities (including developed knowledge), or uncertainty in relation to the assessment. There are four main aspects of the students’ experiences of the value of assessments, i.e., the relation to future plans, the relation to the student’s personal context, the possibility to influence your result, and the relation to other assessments used in the selection. The final result of the empirical investigation is a reconstructed model of five orientations to studying, where the empirical results are integrated with previous knowledge. The five categories are the knowledge orientation, the duty orientation, the participation orientation, the qualification orientation, and the resistance orientation. These orientations are also described as adaptive and/or non-adaptive in relation to the demands of the education. A further analysis in relation to three social science perspectives shows how assessments can contribute to the colonization of the educational lifeworld, how assessments can be seen as instruments of discipline, and how assessments can be seen as disembedding mechanisms.

Minority protection mechanisms in international law aim to guarantee certain individual rights to persons belonging to ethnic, religious or linguistic minorities, such as freedom of culture, religion and language. These rights can be considered to be of collective interest for minority group identity and therefore often require the possibility of collective enjoyment. In addition to general human rights and principles of non-discrimination, minority protection can alternately be ensured through minority specific rights. However, minority specific rights would not operate effectively without evolving a concept of collective (or group) rights in international law. Hence, while this kind of approach can provide legal methods for balancing the interests of individuals, groups and the state, it creates the possibility of conflicts with the international framework of individual rights. The ottoman millet system sets a historical example of minority protection instruments based on a collective concept of human rights. Furthermore, the ottoman history offers an illustration of what could go terribly wrong with a collective rights model. By analyzing the millet system and the ottoman legal reforms in the nineteenth century I will discuss reoccurring issues with collective rights. I will argue that incorporating collective rights within a structure founded on individual rights is a problematic way of protecting individuals belonging to minorities and other vulnerably ethnic groups. Looking through the historical development of universal human rights some important aspects of its main principles will be brought up in this paper.

The purpose of this thesis is to bring forward and discuss the American vision for space exploration found at NASA's homepage, how the vision is popularised and why. NASA's homepage is analyzed as popularized science and the theoretical perspective emanates from the field of popular science and especially the work of Johan Kärnfelt. The historical reference is made up by Howard E McCurdy and he's thoughts about space and the American imagination. The analysis is based on a number of documents that popularize the vision for space exploration and is intended for the public. These documents describe the future plan for NASA and US space exploration. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de amerikanska rymdvisionerna gestaltats på NASA:s hemsida, hur dessa populariseras samt vilka de bakomliggande drivkrafterna kan tänkas vara. NASA:s hemsida kommer att ses som populariserad vetenskap och det teoretiska perspektivet utgår från den populärvetenskapliga genren där en stor del av det teoretiska underlaget utgår från docenten Johan Kärnfelts tankar om populariseringen av vetenskap. Som historisk referens används professor Howard E. McCurdys tankar om den amerikanska rymdvisionen. Materialet som ingår i analysen är hämtat från NASA:s hemsida. Samtliga dokument handlar om den amerikanska visionen om rymden och USA:s fortsatta aktiviteter i rymden.

<p>The purpose of this thesis is to bring forward and discuss the American vision for space exploration found at NASA's homepage, how the vision is popularised and why. NASA's homepage is analyzed as popularized science and the theoretical perspective emanates from the field of popular science and especially the work of Johan Kärnfelt. The historical reference is made up by Howard E McCurdy and he's thoughts about space and the American imagination. The analysis is based on a number of documents that popularize the vision for space exploration and is intended for the public. These documents describe the future plan for NASA and US space exploration.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de amerikanska rymdvisionerna gestaltats på NASA:s hemsida, hur dessa populariseras samt vilka de bakomliggande drivkrafterna kan tänkas vara. NASA:s hemsida kommer att ses som populariserad vetenskap och det teoretiska perspektivet utgår från den populärvetenskapliga genren där en stor del av det teoretiska underlaget utgår från docenten Johan Kärnfelts tankar om populariseringen av vetenskap. Som historisk referens används professor Howard E. McCurdys tankar om den amerikanska rymdvisionen. Materialet som ingår i analysen är hämtat från NASA:s hemsida. Samtliga dokument handlar om den amerikanska visionen om rymden och USA:s fortsatta aktiviteter i rymden.</p>