Denna studies syfte har varit att undersöka hur ett projektteam agerar för att främja och upprätthålla kreativiteten inom en kreativ industri, där kreativitet är den drivande faktorn. För att kunna besvara syftet har frågeställningarna Vad upplever projektmedlemmarna influerar deras kreativitet? Och Hur arbetar de med för att främja och bibehålla kreativiteten? Använts. Uppsatsens empiriska material bygger på 8st kvalitativa intervjuer som sedan behandlats med en tematisk analys som resulterade i tre stycken teman, Kreativitet är ju ett samarbete, Svårt att uppfinna hjulet på tre dagar samt Den egna begränsningen för kreativitet  Resultatet av studien påvisar att gruppens trygghet är en avgörande faktor för att kunna främja och bibehålla kreativitet i en projektgrupp. Utöver den psykologiska tryggheten så går det att influera kreativiteten på grupp och individ nivå samt att projektet i sig sätter upp ramar för kreativiteten.  Nyckelord: Kreativitet, kreativa industrin, psykologisk trygghet, Self- determination theory .

Relationen mellan arbete och fritid har en lång historia av att vara två separata sfärer. I det moderna samhället har detta förändrats och gränsdragningen dem emellan har blivit mer diffus. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den kreativa industrin upplever balansen mellan arbete och fritid. Frågeställningen om hur mening i fritid skapas i relation till yrkesrollen har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av personer med digitala kreativa yrken, vilka är en del av den kreativa industrin. Studien utgår från Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och tesen om systemets kolonisering av livsvärlden. Studiens resultat går i linje med den teoretiska utgångspunkten och visar att arbete har blivit en integrerad del av fritiden då den sistnämnda kretsar kring aktiviteter som gynnar yrkesrollen. Det framkommer även att yrkesrollens betydelse är en viktig del av social interaktion där förutfattade meningar om yrken präglar sociala relationer. Resultatet visar att även om studiedeltagarna upplever en distinktion mellan arbete och fritid så är gränsdragningen inte lika tydlig i praktiken. Detta förstås som en konsekvens av arbetets betydelse för individen och att arbetet är en stor del av självförverkligande. Studien identifierar ett beroendeförhållande mellan arbete och fritid, där fritiden används för att gynna arbetet samtidigt som arbetet används för att skapa mening i fritiden. Slutligen bidrar studien till en djupare förståelse av konsekvenser den diffusa gränsdragningen mellan arbete och fritid resulterar i samt vad detta kan innebära på längre sikt.