Våren 2013 tilldelades jag ett stipendium finansierat av Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). Jag fick därmed möjligheten att genomföra en studie som undersöker quechuaundervisningens betydelse för det bolivianska mångkulturella samhället. Enligt den nya utbildningslagen 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez skall alla elever i Bolivias grundskola undervisas i det ursprungsspråk som talas i respektive region. Syftet med studien är att undersöka svårigheter som lärare och rektorer har mött under implementeringen av quechuaundervisningen. Eftersom avkolonisering är ett starkt ord i den nya utbildningslagen avser jag även att undersöka hur olika människor definierar begreppet. Vidare utvecklar jag informanternas tankar kring quechuaundervisningens betydelse för landets sociala och politiska utveckling.Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på tio intervjuer med personer som har olika positioner inom utbildningsväsendet. Studien kopplas till två undersökningar, en som behandlar flerspråkig undervisning och en annan som berör bolivianernas känsla av etnisk tillhörighet. Därefter har jag använt mig av två teoretiska perspektiv, nämligen medvetandegörande och empowerment. Resultatet visar att elevernas föräldrar utgör den grupp som är mest kritisk till implementeringen eftersom de känner att quechuakulturen är underordnad. Många av informanterna tror att det är just avkoloniseringen av skolan som skall ändra dessa koloniala tankar. Resultatet visar även att quechuaundervisningen är av stor betydelse för människornas identitet, vilket i sin tur anses vara essentiellt för landets sociala och politiska utveckling. / In the spring of 2013 I was awarded a scholarship from the Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). I was thereby given the opportunity to conduct a study examining the impact of Quechua teaching for the Bolivian multicultural society.According to the new educational act 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez, all pupils in Bolivian compulsory education are to be taught in the native language of their particular region. The intention of this study is to examine the difficulties that both teachers and headmasters have encountered while implementing the Quechua educational method. Because decolonization is a strong and emotive term in the new educational law, my intention is also to look at how different people define the term. Further, I explain the informants` thoughts regarding the significance of the new teaching for the country’s social and political development.I have used a qualitative method, based on ten deep interviews with people holding different positions within the education system. The present study is connected to two surveys: one in relation to multilingual teaching; the other regarding the Bolivians´ feelings of ethnic identity. Thereby, I have used two theoretical perspectives; namely, conscientization and empowerment.The results demonstrate that the pupils` parents constitute the group most critical to the implementation, as they feel that the Quechua culture, being traditionally subordinated, will by no means empower their children. Many of the informants believe it is only a decolonization of schools that will change a colonial mentality. Moreover, my findings are that the Quechua teaching is of great significance for the people`s identity; something considered as essential for the continued social and political progress in Bolivia.

Syftet med denna studie är att analysera diskursens förändring i frågan om återlämnande av föremål från svenska museer till sina ursprungliga ägare. Huvudämnet i studien är den nuvarande repatrieringen av Benin-bronserna från Statens museer för världskultur till den nigerianska staten. Genom analys av nyhetsartiklar, som behandlat tidigare återlämningsärenden, har det gått att komma fram till att det finns en tydlig förändring kring diskursen för återlämnande av museiföremål som kan ha bidragit till det plötsliga beslutet om att själva begära att återlämna Benin-bronserna. Utöver detta inkluderar studien intervjuer med tre informanter som arbetar inom olika myndigheter, som behandlar återlämningen av Beninbronserna. Där kan det konstateras att målet för samtliga parter är att bidra till avkoloniseringen vare sig det handlar om den egna verksamheten (Sverige) eller sin egna historia (Nigeria).

Infrastructural projects to realize the energy transition are framed by governmentsfrom all around the world very positively. This is also the case for green hydrogen,which is considered as a silver bullet to solve multiple crises simultaneously. ThisMaster thesis explores the drivers behind the ramp-up of the hydrogen economy inthe global South and elaborates on socio-economic and ecological implications ofgreen hydrogen production projects to analyse the truthfulness of the positivenarratives of the benefits of green hydrogen. To accomplish this, an internationalgreen hydrogen project led by the German-British company Hyphen and planned tobe established in Namibia, was used as an emblematic case study. Following the framework of the socioecological fix, the findings strongly indicatethat green hydrogen does not significantly contribute in solving the climate crisis andsocial problems. Contrarily, strongly influenced by domestic and internationalpolitics, the project in Namibia seems to primarily fix the crisis of capitalism, which isthe overaccumulation of capital that requires new ways of circulation to makecapitalism renew itself. By commodifying and integrating natural resources in globalvalue chains, the Namibian society is disadvantaged, and few actors, primarily fromabroad, profit. Similarly, the finance approach of the project pushes Namibia intopotential financial dependencies. Besides that, the legacy from German colonialismand South African occupation before liberation is manifested in where and how theinfrastructure of hydrogen production is envisioned and planned. There is a risk thatthe hegemonies of elite social classes sustain their position and that social inequalitiesmight be reinforced through a project heralded as benefitting the whole nation. By assessing the political ecology of green hydrogen, I contribute to a critical researchagenda, that considers global inequalities, colonial histories, and ideologies. This willhopefully help to build a foundation for a truly decolonial and just energy transition,all around the world. / Infrastrukturprojekt som bidrar till realiseringen av energiomställningen har fått enöverlag mycket positiv inramning av regeringar i världen. Detta gäller i synnerhetgrön vätgas vilket betraktas som en lösning till flertalet olika kriser. I denna master-uppsats undersöks drivkrafterna bakom den massiva ökningen av vätgas-ekonomin iden globala södern, samt de socioekonomiska och ekologiska konsekvenserna avprojekt som behandlar produktionen av grön vätgas. Vidare utvärderas huruvidaden positiva inramningen beskriver sanningen av dessa vätgasprojekt korrekt. Föratt uppnå detta användes ett grönt vätgasprojekt som leds av det tysk-brittiskakonsortiet Hyphen, och som planeras att etableras i Namibia, som en emblematiskfallstudie. Enligt ramverket socioekologisk fix som kommer från politisk ekologi,tyder resultaten starkt på att vätgas inte bidrar väsentligt till att lösa klimat-krisen ejheller sociala problem i den globala södern. Tvärtom, starkt påverkad av inhemskoch internationell politik, så verkar bidra till att lösa kapitalismens kristendens, vilketär överackumulering av kapital som kräver nya sätt för att cirkuleras så att kapital-ismen kan förnya sig själv. Genom att göra naturresurser till handelsvaror och integr-era dem i globala värdekedjor så riskerar det det namibiska samhället attmissgynnas, medan ett fåtal internationella aktörer tjänar på det. På samma sätt lederprojektets finansierings-strategi till att Namibia hamnar i ett potentiellt finansielltberoende. Dessutom syns arvet från tysk kolonialism och den sydafrikanskaapartheidregimens ockupation i och hur infrastrukturen för produktion av vätgasplaneras. På så sätt kan hegemoniska strukturer som vidmakthåller sociala eliter ochdärmed sociala ojämlikheter förstärkas genom ett projekt som sägs gynna helanationen. Genom att utvärdera den gröna vätgasens politiska ekologi bidrar jag tillen kritisk forskningsagenda som tar hänsyn till globala ojämlikheter, kolonialahistorier och olika ideologier. Detta kommer förhoppningsvis också att bidra till attrealisar en avkolonisering och rättvis energiomställning över hela världen.

The United Nations as well as the International Federation of Library Associations and Institutions highlight the value and the need for appropriate knowledge organization of Indigenous knowledge in memory institutions. This paper seeks to contribute to research in the field of Indigenous librarianship. The purpose of the study is to investigate the need for Indigenous knowledge organization and information retrieval with the help of the following research questions: In what way are Indigenous knowledge systems affected by Western knowledge organization and classification structures? What tools and processes are required in order to implement Indigenous librarianship? Data collection includes semi-structured interviews in addition to literature and audiovisual review. The theoretical framework combines the themes of language revitalization, collaboration and relationality with discussions of indigenization and decolonization. The two cases studied are Indigenous librarianship in Aotearoa-New Zealand and Sweden. The results show that while the Western classification systems have shortcomings related to categorizing of Indigenous knowledge the thesaurus is a tool to work around this problem. The conclusion is that language-revitalization together with national and international collaboration is necessary to assure a deep understanding of Indigenous worldviews and knowledge organization.

This thesis examines the Vienna Convention on succession of States in respect of State Property, Archives and Debts, which was adopted in 1983 but subsequently failed to enter into force as too few states ratified it. Attention is given to the section of the Convention concerned specifically with the fate of archives in state succession, and the reasons why most of the major western nations, in particular those who had formerly or still possessed colonies, voted against the text. Given that this thesis analyses the failure of the Convention largely in terms of the political and historical circumstances surrounding it, particular attention is given to the context of decolonisation and Third World activism which sought to combat the neocolonial order which followed decolonisation, as well as the relative decline in power of the Third World during the debt crises of the 1980s. The context of historical efforts to resolve archival disputes and create legal frameworks in which to do so is also examined, before considering some of the most irreconcilable points of contention at the conference itself in part three. The concluding section considers some of the criticism leveled at the conference in its aftermath, in particular claims from those western nations which voted against it, while looking at both the subsequent consequences of this failure and the prospects for future agreements. This is a two years master's thesis in Archival Science. / Denna uppsats granskar Wienkonventionen om statssuccession med avseende på statlig egendom, arkiv och skulder, som antogs 1983 men därefter inte trädde i kraft eftersom alltför få stater ratificerade den. Fokus läggs på den del av konventionen som berör statsarkiv specifikt, och skälen till varför de flesta av de stora länderna i väst, särskilt de som tidigare eller fortfarande hade kolonier, röstade emot avtalet. Med tanke på att denna uppsats analyserar misslyckandet av konventionen till stor del med avseende på de politiska och historiska omständigheterna kring den, ägnas särskild uppmärksamhet åt kontexten av avkolonisering och tredje världsaktivismen som försökte bekämpa den neokoloniala ordningen som följde avkoloniseringen, såväl som den relativa maktminskningen i tredje världen under skuldkrisen på 1980-talet. Kontexten för historiska försök att lösa arkivtvister och skapa rättsliga ramar för att göra det undersöks också. Sedan diskuteras några av de mest oförenliga ståndpunkterna vid själva konferensen i del tre. I den avslutande delen granskas en del av den kritik som riktades mot konferensen i dess efterdyningar, särskilt påståenden från de västländer som röstade emot den, samtidigt som man tittar på de efterföljande konsekvenserna av detta misslyckande och utsikterna för framtida avtal.