I och med en snabb framfart av sociala medier har förutsättningar inom vissa yrken förändrats. Då det är mycket ungdomar som använder sig av sociala medier har vi valt att i denna uppsats titta på hur ett antal gymnasielärare upplever att det påverkat deras tillvaro. Datamaterialet samlades in i två mellanstora norrländska städer och har som mål att finna hur dessa gymnasielärare förhåller sig till sociala medier i och utanför skolan. Läraryrket innebär ett ansvarsfullt emotionellt arbete där gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blir allt mer flytande i avseende till ansvarsrollen. Huvudsakligen utgår uppsatsen från tre teorier: Tid och rum, gränslöst arbete och en dramaturgisk modell. Utifrån dessa har vi med hjälp av Simon Lindgrens sociologiska appliceringar på internet skapat oss en bild av vad gymnasielärarnas mer flytande yrkesroll har för effekter på dem i deras arbetsliv och privatliv. För att undersöka syftet har både intervjuer och teman baserats på fyra centrala frågeställningar Hur kan vi förstå gymnasielärares interaktioner med elever på sociala medier? Finns det dilemman som är kopplade till interaktioner mellan gymnasielärare och elever på sociala medier? Hur påverkar sociala medier gymnasielärares gränslösa arbete? Hur ser gymnasielärare på sociala medier som ett verktyg i undervisningen? Därifrån analyseras deras upplevelser och perspektiv med hjälp av en abduktiv tematisk analys. Resultatet är tre olika förhållningssätt som lärarna använder för att hantera sociala medier: “Direkt avstånd”, “Anpassa” och “Anamma”. De tre förhållningssätten som uppkommit i datamaterialet är individuella lösningar på gymnasielärarnas vardagliga problematik. Betydelsen av våra resultat visar på att det inte finns någon tydlighet i hur lärare ska förhålla sig och agera kring sociala medier, vilket i sig påverkar deras möjlighet att skilja sitt privatliv och arbetsliv.

This dissertation is focussing on students’ experiences of assessments, which means that the assessments are related to studying. The assessments particularly investigated are the main types of assessments used in the application and selection for higher education in Sweden – the grading in schools on secondary level, and the Swedish Scholastic Aptitude Test (SweSAT). The literature review is an analysis of previous knowledge, resulting in a model of orientations to studying. The empirical investigation consists of interviews with 100 students in upper secondary school, municipal adult education and folk high schools. The interviews are analysed with a phenomenographic approach, and the analysis results in categories describing ways of experiencing what it means to study, ways of experiencing the grades, and the SweSAT. In addition to this, the analysis gives a description of relations between components within categories, relations between categories, and relations between phenomena. The main patterns in the students’ experiences of the assessments are the following: The different categories, describing the experiences of the assessments per se, are focussing on assessment of performance, assessment of personal qualities (including developed knowledge), or uncertainty in relation to the assessment. There are four main aspects of the students’ experiences of the value of assessments, i.e., the relation to future plans, the relation to the student’s personal context, the possibility to influence your result, and the relation to other assessments used in the selection. The final result of the empirical investigation is a reconstructed model of five orientations to studying, where the empirical results are integrated with previous knowledge. The five categories are the knowledge orientation, the duty orientation, the participation orientation, the qualification orientation, and the resistance orientation. These orientations are also described as adaptive and/or non-adaptive in relation to the demands of the education. A further analysis in relation to three social science perspectives shows how assessments can contribute to the colonization of the educational lifeworld, how assessments can be seen as instruments of discipline, and how assessments can be seen as disembedding mechanisms.