No description available.

”Vi vilja vara svenskar!” svarade Hjalmar Pöhl, dåvarande kontraktsprost i svenska kontraktet i Estland, när han i oktober 1941 precis fått lämna landet och står inför en nystartad räddningskommitté för estlandssvenskarna i Stockholm. I Estland hade nazisterna kört ut Sovjet, innan det hade landet och kyrkan gått igenom en fruktansvärd tid med deporteringar, avrättningar och förföljelse. Frågan som besvarades gällde huruvida man nu ville leva under tyskarna eller få tillbaka en fri estnisk stat. Inget av detta intresserade kontraktsprosten – han ville vara svensk. Orden ringar väl in något som under 1900-talets första hälft präglat arbetet inom hela den estlandssvenska minoriteten och St. Mikael församling; arbetet för svenskhetens bevarande i öst. Denna uppsats avser att försöka ge en historisk bild av St. Mikaels församling och för den estlandssvenska minoriteten under åren 1919-1944, även om tiden innan i viss mån måste skildras för att skapa en helhetsbild. Jag har i mitt arbete främst utgått från Riksarkivets samlingar runt St. Mikaels församling, Hans Pöhl, Ivar Pöhl och Hjalmar Pöhl, prosten Erik Petzäll och Elmar Nygren. Till detta kommer polis- samt säkerhetspolisens utredningar om händelserna runt den estlandssvenska evakueringen. Jag avser att skildra St. Mikaels församlings konstitution och uppbyggnad, dess huvudsakliga verksamheter och ledande personer samt extraordinära händelser. Jag kommer också belysa det nära samarbete som försiggick mellan Svenska Kyrkan, församlingen och den estniska lutherska kyrkan EELK. Vi skall se att två svenska ärkebiskopar, Nathan Söderblom och Erling Eidem personligen engagerat sig i arbetet ända ned på detaljnivå.Jag vill i mitt arbete komma åt församlingens självuppfattning, deras ecklesiologi. Därför inleds arbetet med en ecklesiologisk teoriöversikt. Jag väljer i arbetet som metod en syntes mellan induktion och deduktion som innebär att empiriskt material, ecklesialiteten, reflekteras mot en teoretisk fond, för att urskilja vad som kan kallas en implicit ecklesiologi. Min teoretiska fond blir Martin Luthers kyrkosyn, St. Mikaels församling kallade sig luthersk-evangelisk. Avslutningsvis utför jag analysen, filtrerar empiri genom Luther och stämmer av vad som är i paritet med denne och vad som avviker – för att därmed se vad som verkligen föreligger. Vi skall se att St. Mikaels församling i stort är en luthersk församling – men begreppet etnicitet griper igenom hela verksamheten. Församlingen och den estlandssvenska gruppens strävan efter ett bättre liv i en synnerligen hård tillvaro är symbiotiska. Att vara svensk och evangeliskt-luthersk troende är samma sak och framträder som en vital väg för överlevnad under hela perioden. Under inledningsfasen med kontakter mot Sverige, vid 1900-talets början, är folkgruppen betydligt eftersatt. Gideon Danell, svensk språkforskare, skriver hem och ordinerar ett recept: Svensk gudstjänst, svensk själavård och svensk folkskola. Denna inställning skall präglas alla inblandade, från estlandssvenskt och svenskt håll. Vid överflyttningen till Sverige under 40-talet är församlingens präster, Ivar och Hjalmar Pöhl ledande i arbetet. I de flesta skriftliga beskrivningar är de antingen strukna eller svartmålade. Jag anser mig ha nog med information för att nyansera och utmana denna bild.

No description available.

Syftet med uppsatsen är dels att beskriva hur själavården varit organiserad inom Sveriges Försvarsmakt under tiden1892-2008, dels att beskriva fältandaktsböcker under denna period utifrån vad de innehåller och vem de vänder sig tilloch om de förändrats över tid. Metoden som har använts är 1) litteraturstudier av den militära själavårdens historia och beskriva dess organisationmed tonvikt på perioden 1892-2008 och 2) en komparativ studie av tre olika fältandaktsböcker, vad gäller innehåll ochvem boken vänder sig till. Samt om det skett någon förändring över tid i de tre fältandaktsböckerna utifrån innehåll ochvem de vänder sig till. 1900-talets militära själavård och dess organisation har präglats av en diskussion om dess berättigande inom försvaret ochhur den i så fall ska utformas. Den har påverkats av hela försvarets organisation och ekonomi.Ekumenik inom den militära själavårdens har efterfrågats men inte fått något konkret uttryck, utan det är Svenska kyrkanstro och tradition som syns tydligast. Inom den militära själavårdens organisation finns pastorer som deltar i olika internationella fredsinsatser. Detta kommer att bli alltviktigare i framtiden. Fältandaktsböckerna är tydligt präglade av det samhälle som de finns i. 1893-års fältandaktsbok reflekterar väckelserörelsen som fannsi slutet av 1800-talet. 1940 års fältandaktsbok präglas av ett kristet enhetssamhälle i 2:a världskrigets skugga, medan 2008 årsfältandaktsbok finns i ett mångkulturellt samhälle där den kristna tron inte har en självklar roll. I Fältandaktsböckerna 1893, 1940 och 2008 får inte den ekumeniska diskussionen något synligt uttryck. Men det mångkulturella synstydligt i Fältandaktsbok 2008 genom att olika världsreligioner får bidra till en till två sidor var. Plikt och fosterlandskärlek får ett klart utrymme i 1893 och 1940 medan det i 2008 inte syns alls. Där ligger betoningen istället på denenskildes sökande och tro och behov av tröst i en svår tid. 1940 och 2008 har förslag på hur ett korum kan utformas, något som inte finns i 1893. Att det finns i 1940 och 2008 men saknas i 1893kan visa på att båda de senare är fast förankrade i den militära organisationen. 1893 har inte den tydliga kopplingen till den militäraorganisationen utan är mer inriktad till den enskilde soldaten.

The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those who were of special importance. But even the British preacher George Scott and later the Swedish layman Carl-Olof Rosenius became aware of the importance of networking. They all felt a call from God to preach a message of redemption and restoration. The people of Sweden were at that time under a burden of poverty, drunkedness and social destitution and thousands of people were touched by the message and had their lives changed. This study is concentrated on the reason why this movement started and how it continued during the first 60 years of the nineteenth century. I look at the importance of the doctrine (läran), the spirit of time (tidsandan) and the networks (nätverken). The conclusion is that the inheritance of Luther together with European pietism has been the reason for the reception of the message among people in general. The networks played a great role especially all the letters written by Fjellstedt and Wieselgren.

<p>The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those who were of special importance. But even the British preacher George Scott and later the Swedish layman Carl-Olof Rosenius became aware of the importance of networking. They all felt a call from God to preach a message of redemption and restoration. The people of Sweden were at that time under a burden of poverty, drunkedness and social destitution and thousands of people were touched by the message and had their lives changed.</p><p>This study is concentrated on the reason why this movement started and how it continued during the first 60 years of the nineteenth century. I look at the importance of the doctrine (läran), the spirit of time (tidsandan) and the networks (nätverken).</p><p>The conclusion is that the inheritance of Luther together with European pietism has been the reason for the reception of the message among people in general. The networks played a great role especially all the letters written by Fjellstedt and Wieselgren.</p>

The purpose of this work is to do a qualitative study of the identity of the Baptist congregation in Asker and the mentality which is created in that congregation during the period 1858–1887. The question at issue concerns the content, the creation, the continuity, the changes, the rate of exclusion, the expressions, etc of the identity and the mentality.The dissertation is divided into five parts: Part one (chapter 1–2) includes issues of theoretical and methodological interest. The purpose of part two (chapter 3–5) is to give some background information, to sketch the landscape in which the Baptist congregation of Asker is placed. Part three (chapter 6–13) is the main part of the dissertation, in which the results of the study of the eight selected areas are presented and analysed. Part four (chapter 14–15) is the part where the results of the studies of the different areas are put together and the whole picture of the identity and mentality of the congregation is presented. The conclusion is that the identity is constructed out of two kinds of relations, an inner religious and several outer relations, such as the Lutheran state church, the society, the history and so on. These relationships construct the identity. The congregation mediate their identity through preaching, through special institutions and through the normative common life of the congregation. The mentality of the congregation is characterized by spiritual rationality, dualistic thinking, insecure security, limited democracy, and assured faith and efficiency In the last fifth part we find some words for further study and thinking, two appendixes and the list of sources and literature.

This essay answers the question Why does Hedvig Lagercrantz (a woman from the wealthy uperclass in the late 19th century Sweden ) get enrolled as one of it's first social officers in the (Workingclassmovement) Salvation Army? What resources does she bring to the movemnt and what does the membership do for her identity as a Christian, wife and mother?

År 1100 var Sverige ett kristet land, i alla fall till namnet, men det skulle dröja ytterligare nära 700 år innan de svenska samerna helt övergett sin gamla tro och gått över till den kristna läran. Religionsskiftet skedde långsamt, och även om många samer döpte sig redan under medeltiden är det först under 1600-talet som man på allvar kan se hur den gamla samiska religionen försvinner till förmån för kristendomen. Denna uppsats syftar till att utöka förståelsen för hur detta religionsskifte gick till och hur detta upplevdes av de berörda samerna själva. Genom att analysera protokoll ifrån lappmarkens domböcker rörande religionsbrott (så kallade "trolldomsrannsakningar") har jag undersökt hur de åtalade samerna själva uppfattade sina brott och hur de försvarar sig själva inför rätten, samt hur stark kristendomens ställning var bland den samiska befolkningen under denna period. Jag har även strävat efter att få en tydligare bild av vilka dessa personer var, och om detta svarar mot den gängse uppfattningen om att de åtalade i regel var nåjder. Genom en kvalitativ hermeneutisk metod har jag kommit fram till att den gamla samiska tron under skiftet mellan 1600- och 1700-tal fortfarande var relativt stark i stora delar av de svenska lappmarkerna, och min undersökning visar också att det var i de södra lappmarkerna som den gamla tron levde kvar längst. Jag har också dragit slutsatsen att den svenska kyrkan var relativt tolerant mot religionsbrott hos samerna fram till år 1689 då missionsverksamheten gick in i ett nytt skede. Jag kan också konstatera att det inte finns någon homogenitet hos de åtalade samerna – ålder och social status varierar markant, och ingen av dem beskrivs som nåjder i källmaterialet / By the year 1100 Sweden was christianized, but the Sámi indigenous religion persisted among the Sámi people up until the mid 18th century. Up to the 17th century the efforts to convert the Sámi to Christianity was fairly weak, but increased pressure came after the protestant reformation. Death sentences could now be carried out for practicing the old religion. In this essay I have examined court protocols from trials regarding Sámi witchcraft, superstition and heresy during the period 1649-1739. I have analyzed the protocols in order to get a better understanding of how the religious change in this area came about, and how the Sámi people themselves regarded their crimes and their religious belief. I have also tried to find out how deeply rooted Christianity really was within in the Sámi community and in the Sámi area (Sápmi) during this period. It is commonly believed, that it was mainly the Sámi shaman (the noaide) who was charged and sentenced in these witchcraft trials and I have examined whether or not this really was the case by looking for common denominators and characteristics among the people on trial. By using a qualitative hermeneutical method in analyzing these documents I have learned that Christianity was not very deeply rooted in the Sámi community during this period and it is clear that it was in the southern parts of Sápmi that the old religion persisted the longest. I have also come to the conclusion, that the Swedish church was fairly tolerant towards the Sámi practising the old religion up to the year 1689, when the policy changed prominently. As for common denominators, the accused are all male and none of them are referred to as a noaide in the protocols. It is in this discovery I claim to bring something new to this subject field.

<p>This licentiate thesis is written at the multi-disciplinary research school Identity and Pluralism−and also within the subject of Church History−at the Department of Culture and Communication, University of Linkoping, Sweden.</p><p>In the thesis the rise of the Cell Group Church is explained. Further the Cell Group Church is analyzed with help of questions regarding identity and pluralism. The author conceives a basis of identity, an approach to define cell-structured churches. This basis can in turn constitute a premise for continued research. Furthermore adequate criteria to evaluate the movement are put forth.</p><p>The dissertation poses three main questions. How was the Cell Group Church formed? Is it possible to identify the Cell Group Church with help of identity markers? What criteria are appropriate to use for an evaluation of the Cell Group Church?</p><p>The concept of the Cell Group Church was coined by Dr. Ralph W. Neighbour and it is he and his book ‘Where Do We Go From Here?’ which are the eye-catchers in this thesis. In what way might Neighbour’s own personal development have affected the design? The intention is not to make a psychological study of Neighbour’s persona, but to weigh in some decisive events that are found in Neighbour’s own biography and that might have affected the design of the Cell Group Church. But influence also has occurred from the outside. What has happened when the Cell Group Church has met the congregations of reality in Korea, Singapore, The Ivory Coast and Columbia? What has Neighbour modified and what in the Cell Group Church has endured? Within the given frame, 1965-2006, there has been an interaction going on between Neighbour and his personal development on the one side and his encounters with reality on the other. In this tension a process of reform is growing. The author will highlight what is lasting in this process, what stands for continuity, and what means a change of identity. The method is to begin with historically descriptive but devolves into being analytical.</p><p>This thesis contributes to the basic research in the field of the Cell Group Church. The movement of the Cell Church is a part of a forceful global course of events within Christianity. There are historians of religion and sociologists of religion who mean that a new kind of Christianity is forming in our times. The manner in which the Cell Group Church relates to its contemporary period is interesting both from international as well as Swedish conditions. Is the Cell Group Church an alternative that will replace the churches of old? Can the Cell Group Church contribute to the survival of the churches of old?</p>