<p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa de tre olika religionernas roll på Balkan ur ett historiskt perspektiv, för att vidare kunna besvara frågeställningen, på vilket sätt gav den religiösa pluraliteten upphov till kriget i Bosnien och Hercegovina?</p></p>

<p>Mitt syfte är att ge en bakgrund till att Gårdtjärns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till år 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jämlikhet mellan kvinnor och män som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord.</p><p>De frågor jag ställt till det material jag kunnat ta del av är</p><ul><li>Hur såg livet i Sättna socken och Gårdtjärns by ut vid sekelskiftet?</li><li>Hur växte väckelsen fram till det att väckelsen kom till Sättna på 1850-talet?</li><li>Hur växte väckelsen fram i Sättna socken?</li><li>Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen i Sättna?</li><li>Hur bildades Gårdtjärns missionsförsamling och vad kan sägas ha legat bakom församlingsbildningen?</li><li>Vad berättar denna historia om kvinnors och mäns olika roller i väckelsen?</li></ul>

<p>An issue of central interest today is the aspiration for wholeness, on the one hand referring to the concept of “healing” <em>(swed: helande)</em>, on the other hand to being “whole” <em>(swed: hel);</em> body, mind, soul, spirit and relations. The need and desire to offer a more holistic experience is becoming prominent also within the Swedish Church. This paper addressed some events within the Swedish Church that cater to experiences of wholeness, with the aim of exploring how this is done in practise and how it’s rooted in Christian thought. Events were experienced by participant observation as far as possible and theoretical/theological issues addressed in interviews with initiators, as well as extracted from some current literature. The material was analysed from a hermeneutically inspired stance, addressing different possibilities of interpretation. The study found that the material could be roughly divided into two groups; one turning back toward patrimony and lost traditions for renewed nourishment and enhanced experience, the other turning toward foreign or newer religious/spiritual traditions and movements, applying new practices and concepts. It was noted that current theological discussion of innovation was lagging far behind what was actually being performed in various parishes. Theological debate also seemed to neglect the concept of “healing”, while this aspect came across as being of major importance in most observed events. Theory and practise seemed to live in separate realities. Although lacking in clarity, in common grounds and common values, the Swedish Church was seen to offer a broad and interesting range of holistic experiences, with or without Christian connections.</p>

<p>Lars Levi Læstadius (1800-1861) var en stor och viktig människa. Han är ihågkommen och mycket omskriven. Læstadius var en aktiv nykterhetskämpe, botaniker och älskad präst. Utöver detta var han även den som grundade den märkliga väckelsen omkring år 1845 som än idag bär hans namn: læstadianismen. Læstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne stränga man och lärde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv. De kristna höll ihop under hela Læstadius liv och även en tid efter hans död, då den nye ledaren blev Læstadius följeslagare, Johan Raattamaa. Under hans tid samlades læstadianerna kring honom. Efter hans död blev det svårare att hålla väckelsen samlad kring en central punkt utan att ha någon speciell ledare att lyssna på. Slutligen splittrades de troende efter många oenigheter och smutskastning och delades i två grupper med egna ledare och predikanter. Trots försök till försoning blev det inte någon återförening mellan de två och sidorna kom att kallas sig öst- och västsidorna - gammellæstadianerna respektive de förstföddas församling. Gammellæstadierna fick efter ett tag meningsskiljaktigheter gällande bland annat Bibeln och bönen och även denna grupp delade på sig och bildade Tornedalsriktningen och Finland Fridsföreningars Centralförbund (SRK). Förutom dessa två riktningar finns några mindre grupper som kommit antingen från SRK eller från den västlæstadianska gruppen. Læstadianismen finns idag på många platser i världen, i en mindre sträng, östlig gren, och en lika sträng, västlig gren, som under Læstadius och Raattamaas tid. Gudstjänsten och arbetet med denna skiljer sig på vissa punkter hos dessa riktningar, men det finns såklart även många likheter hos dem. Livsstilen och mentaliteten är ganska lika vad gäller familjelivet, äktenskap, nöjen, alkohol mm. Den röda tråden som följer alla læstadianers liv, oavsett kön eller grupp, är att inget får ta din odelade uppmärksamhet från Gud varför man väljer att undvika saker som kan vara distraherade såsom TV, musik och materiella ting.</p>

<p>Tjugo mil norr om polcirkeln i Jukkasjärvi byggs sedan tio år tillbaka varje vinter en kyrka i is och snö. Varje vår nedmonterar naturen denna vid snösmältningstid och den återgår till Torneå älv. Iskyrkan kom till i samspelet mellan mannen bakom världens största Ishotell Yngve Bergqvist och kyrkoherden i Jukkasjärvi församling, Jan-Erik Johansson. Kyrkan har varje säsong fler än 30 000 besökare. Ungefär tjugo barn blir döpta varje år och något fler än hundra par väljer att gifta sig i iskyrkan. Brudparen kommer från hela världen och efterfrågan på att få gifta sig här är större än vad man kan erbjuda. Iskyrkan fungerar dessutom som en vanlig kyrka med andakter och mässor.</p><p>Idén med att använda is och snö som byggnadsmaterial till ett kyrkobygge är unik. Material som använts i byggandet av kyrkor i Norrbotten har präglats av tidens tand och behov. Den stora tillgången på timmer och trä i länet har varit det givna valet, sjöfarten och järnvägen tillförde nya material.</p><p>Dagens behov av kyrkor kan inte sägas vara mer kommersiell än tidigare generationers. Kyrkorna har i alla tider byggts där folket funnits och kommit samman för handel eller juridik. I dag är det turismen och människors behov av nya platser som representerar det genuina exotiska och svårtillgängliga som är magnetiskt. Iskyrkan erbjuder allt detta och även annat såsom stillhet och tystnad, ekologi i praktiken, möte med det genuina, kyla och norrsken. Kyrkorummet blir gränslöst och ger ett annorlunda andrum där motsatser samspelar. Arkitekturen är amodern.</p><p>Hittills har ingen forskning bedrivits ens vid de nordligaste universiteten på Nordkalotten på temat is och snö varken i kulturvetenskapliga, religionsvetenskapliga eller teologiska sammanhang. Snö och is har starka symbolvärden som kan slå broar mellan vårt omedvetna och vårt medvetna och hjälpa oss att binda ihop de två sfärerna, att se det osynliga i det synliga.</p>

<p>Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna.</p><p>Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860. En avsikt har även varit att genom denna studie få belägg för min hypotes att kvinnorna i Gävle föder fler ”oäkta” barn än kvinnorna i Ovanåker samt att de Gävle-födda barnens levnadslängd är kortare. Dessutom vill jag även se hur dessa kvinnors livssituation är och eventuellt ändras i och med barnens födelse.</p><p>Som bakgrund till min undersökning ger jag en sammanfattande studie för att se vilken funktion äktenskapet har haft för kvinnor. Genom att arbeta efter frågor t.ex. Hur har äktenskapets karaktär ändrats sedan 1600-talet? Till vilka orsaker har kvinnor ingått äktenskap, enbart av ekonomiska eller rent av för en kärleksrelation? Hur har kyrkan och samhället sett på kvinnor och äktenskap? Den röda tråd som kommer att löpa genom hela uppsatsen är ett genusperspektiv på religion, kvinnor och deras sexualitet.</p>

<p>Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskämpe, präst och lärare under perioden 1920-1940 i jämförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrån de källor jag valt att använda mig av. Utifrån dessa källor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förändrats från fullkomlig hjälte till en mer mänsklig person om än mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig är det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förändring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhällets förändring. Samhällets värderingar har förändrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhållandesätt till historien. Egenskaper som tidigare var högt värderade har idag blivit ersatta av andra egenskaper som kanske inte uppskattades på samma sätt förr i tiden. Tiden som passerat mellan dessa perioder och samhällets utveckling har således påverkat de olika författarna när de skrivit om Landgren anser jag.</p>

<p>Syftet med följande uppsats är att påvisa hur synen på kvinnan förändrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som påverkade synen på kvinnan från att vara medeltida helgon till att bli reformationens häxor. En poäng är att visa hur attityder till kvinnan är intimt beroende av den officiella religionens föreställningsvärld och värderingar.</p><p>För att svar på syftet har uppsatsen delats in i två delar.</p><ul><li>Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhället. I denna första del ligger fokus på helgonens betydelse under medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nådde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon.</li><li>Del II. Innehåller en kortfattad skildring av det svenska samhället under Vasa-tiden, för att försöka ge läsaren en känsla av det <em>nya samhälle,</em> som växer fram under denna tid. I denna andra del undersöks orsaker till att kvinnor började betraktas som häxor. Orsaker som klostrens avveckling, vidskepelserna som växer fram hos allmogen och reformationens bidragande roll till händelseförloppet.</li></ul>

<p>Syftet med följande uppsats är att ta reda på om det ligger någon sanning i Olaus Petris anklagelser mot nunnorna om att de skulle vara fåfänga och att de levde i lättja. Dessutom är syftet med denna uppsats att ge en bild av de faktiska förhållanden och värderingar som levandegjort deras miljö.</p><p>Med det här arbetet vill jag försöka belysa den ideologiska grundstrukturen i den medeltida klosterrörelsen i Västeuropa för att ge arbetet en bra bakgrund. Det är viktigt att beakta nunneklostrens framväxt i det medeltida Sverige och utifrån detta skapa en bild av hur nunnorna levde där, för att sen försöka se om det ligger någon sanning i Olaus Petris påståenden om att nunnorna i de svenska klostren var fåfänga och levde i lättja. Kan det helt enkelt vara så att synen på det asketiska idealet har varierat? Kan andra värderingar än den importerade asketiska idealismen ha dominerat i nunneklostren?</p><p>I detta arbete kommer huvudsakligen Vadstena kloster att behandlas. Det har i Sverige under perioden 1143 till 1596, då de sista nunnorna vid Vadstena lämnade klostret, funnits ca 15 katolska nunnekloster i Sverige. Det finns inte utrymme i detta arbete att undersöka alla klostren. Jag har därför valt att göra en avgränsning och väljer då att titta på Vadstena kloster eftersom det här finns bra källmaterial och en del tidigare forskning. Jag kommer även att använda mig av analogier från England och Italien för att få bra bredd på materialet i uppsatsen. Med hjälp av analogierna kommer jag att försöka synliggöra nunnornas liv i de svenska klostren.</p><p>För att svara på frågeställningen har uppsatsen lagts upp på följande sätt:</p><ol><li>Första delen av arbetet innehåller historiskt material om Olaus Petri och hans anklagelser mot klostren och nunnorna. Jag tittar närmare på den kritik Olaus Petri i sina skrifter riktade mot nunnorna.</li><li>Andra delen av arbetet inleds med en kort överblick av klostrens historia och uppkomst i Sverige under 1000-talet. Vidare, i arbetets andra del, behandlas historiskt material om svenska kloster och hur nunnorna levde där under senare delen av svensk medeltid (1500-1520).</li></ol>

<p>Dop, konfirmation och bröllop är några riter som kyrkan kan erbjuda och som har varierats genom årens lopp. Syftet med denna uppsats är att genom relevant litteratur beskriva dopets, konfirmationens samt bröllopets historia och seder och bruk, samt kartlägga vad invånarna i Kalix anser om <em>rite de passage. </em>Metoden utgick från ett kvantitativt synsätt och till grund för undersökningen låg enkätundersökningar bland Kalixborna och urvalet bestod av 100 respondenter med bred åldersvariation 15-75 år. Resultatet visar att de flesta av både männen och kvinnorna oavsett ålder eller yrke/sysselsättning, använder kyrkan i 1:a hand för att utföra olika riter, men därutöver minskar kontakten med kyrkan. Men det finns en viss skillnad mellan könen. Kvinnorna tillhör den kategori som till större andel är döpta och konfirmerade. De besöker kyrkan utöver riterna i högre utsträckning än männen. Studien påvisar att kyrkan fortfarande är en del i folkets liv, men de som tillhör den yngre åldersgruppen är mindre aktiva jämfört mot dem som tillhör den äldre åldersgruppen.</p><p>Det visade sig att Durkheims teori till viss del överensstämde med resultatet av undersökningen. Enligt Émile Durkheim markerar riterna viktiga skeden och övergångar i livet där bland annat födelse, övergången till att bli vuxen samt äktenskap räknas med. Vidare anser Durkheim att kollektiva ritualer och ceremonier som till exempel födelse och giftermål ger gruppen en stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Durkheim menar att religionen minskar i takt med samhällets moderna utveckling och med detta blir ritualer och ceremonier en mindre del av människans liv och det vetenskapliga tänkandet tar överhanden. Religionen kommer att fortleva trots detta eftersom moderna samhällen för sin sammanhållning är beroende av ritualer. De är en bekräftelse på det man tror. Men gamla ceremonier kommer att ersättas med nya när dessa ceremonier dör ut och Durkheim antyder att de nya ritualerna kommer att vara humanistiska och politiska och kännetecknas av frihet, jämlikhet och samarbete.</p><p>Även Thomas Luckmanns teori kom att överensstämma till viss del med resultatet av undersökningen, som t.ex. att religiositeten är vanligare bland kvinnor än män och det är större andel religiöst aktiva bland yngre och äldre än medelålders, samt att idag tillhör religionen individens privata tillvaro. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att idag utförs <em>rite de passage </em>till stor del i kyrkan liksom förr, men numera är syftet med riterna mer varierande.</p>