I denna uppsats presenteras en studie kring ungdomars och unga vuxnas förhållande till kristendomen som utförts genom en intervjuundersökning kring dop och konfirmation, två handlingar inom Sveriges största trossamfund Svenska kyrkan. Tidigare studier visar att medlemskapet inom Svenska kyrkan och intresset för att delta i kyrkliga aktiviteter har minskat under de senaste decennierna. Sedan år 2000 saknar Sverige en statsreligion och är utifrån den definitionen en sekulariserad nation. En allt mindre del av befolkningen identifierar sig själva som religiösa men trots det är över 60 procent av befolkningen fortsatt medlemmar i Svenska kyrkan. Ett medlemskap i Svenska kyrkan uppnås idag genom dopet och detta medlemskap bekräftas vid konfirmationen. Dessa två handlingar står i fokus för denna studie där motiven bakom besluten beträffande dem undersöks.       Intervjuerna som genomförts i syftet att undersöka motiven bakom besluten och religionens betydelse för beslutsfattandet har gett ett resultat där sex olika motiv kan presenteras. Dessa motiv analyseras sedan utifrån tidigare forskning för att ge ett förslag till vilken roll religionen skulle kunna fylla i ett sekulariserat samhälle. Detta görs i åtanke av sammanhanget mellan religion, kultur och tradition och utifrån begreppet kulturreligiositet.

Historically Sweden had a confessional teaching of religion in school, that is the starting point ofthis essay. In the Swedish school system the students have the right to believe whatever they wantbut they will be introduced to different beliefs in the subject religion. Even the church focuses onthe individuals own beliefs during confirmation. This essay explores if there is something in aconfessional teaching that contributes to the students' knowledge in religion as a school subject.Therefore a quantitative study have been performed. The study aimed to investigate the grades ofthe students that participated in confirmation and how the grades changed after the confirmation. Italso examined if there are any gender differences as earlier research proclaims that girls nowadaysperform better than boys in all school subjects. As a factor, gender seems to be the most critical one.The study was a case study with students in the ninth grade in a specific municipality. A comparisonhave been done between the grades in the subjects of religion, history and mathematics. This wasdone to be able to determine if it is the teaching done in confirmation that is the influential factor. The study showed that gender is a more influential factor then the confirmation. Though in thegroup of girls that have been confirmated, there is a clear tendency that confirmation leads to higherand raised grades in all three subjects. The result for the boys is harder to analyse. The main reasonis that the group is small. It is much more common for girls to get confirmated then it is for boys.In conclusion, it is not possible to show a clear tendency that confirmation gives high and/or raisedgrades in the subject religion. Still there is a clear tendency that those who have been confirmed gethigher and raised grades in all the subjects that have been examined in this study. A possibleexplanation for this is that the confirmation participants strengthens as individuals.

Studien har fokuserat på vilka eventuella konsekvenser som kan ha uppstått för den evangeliska kyrkans medlemmar i staten DDR. Uppsatsens problemformulering är: Vilka konsekvenser medförde ”Jugendweihe” för den evangeliska kyrkans medlemmar med hänseende till konfirmationen, mot bakgrund av relationen mellan kyrka och stat i Den tyska Demokratiska Republiken?    Undersökningen har utgått från den historiska kontexten och innefattar analyser av redan befintligt material. Syftet med uppsatsen har således varit att undersöka om det uppstått eventuella konsekvenser för kyrkligt tillhöriga inom en auktoritär socialistisk stat, såsom DDR. Inledningsvis presenteras några delområden, kommunism, DDR, Jugendweihe och konfirmation. Därefter följer en presentation av kyrkans relation till staten i DDR. För att i efterföljande kapitel behandla problemformuleringens huvudområden, Jugendweihe och konfirmationen.  Genomgående i studien påvisas implicita beskrivningar av statens samhällsförändringar och hur det påverkat medborgarna. Undersökningen har med hjälp av analyser, redovisat vad det inneburit för kristna medlemmar och ungdomar att ta emot den kristna konfirmationen. Hur det i sin tur påverkat den enskilda individen, i skolverksamhet och i det vardagliga livet. Dock ska det inte förbigås att de ungdomar vars familjer genomgått Jugendweihe, också upplevde svåra situationer. Situationer som påverkade medlemmarnas religiositet och kyrkans identitet. Rädslan för att gå förlorad i samhället, att hamna i utanförskap blev en av de drivande faktorer som gjorde att befolkningen valde DDR:s sekulära alternativ. Både när det kom till Jugendweihe och andra sammanhang som exempelvis utbildning och arbete.  Resultatet från undersökningen har redovisat för läsaren att grupptryck också varit en bidragande faktor till ungdomarnas val av att ta emot Jugendweihe. I det här fallet handlade det om att ungdomarna följde det som enligt familjen och bekanta var rätt. Ungdomarna valde att gå den väg som andra hade gått, för att inte sticka ut från mängden eller vara den som stöttes bort från gruppen. Således kan studien påminna om att historien kan komma att återupprepas, om en inte är uppmärksam på vad som händer runtom. Att saker och ting inte alltid är som det först utger sig för att vara. Utan att det krävs att som människa våga vara kritisk till det som sker i och utanför samhället.

No description available.

Nachstehende Ausführungen mit der zeitlichen Begrenzung von 1600 bis Mitte des 18. Jahrhunderts sollen sich im wesentlichen auf den kurzen aber oft beschwerlichen Weg eines Kandidaten in das Kantorat und zwar von der Bewerbung bis zur vollzogenen Konfirmation beziehen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konfirmander upplever synen på människans värde under konfirmationsläsningen i förhållande till hur de upplever synen på människans värde som skolan förmedlar? Arbetet tar sin utgångspunkt i de formuleringar kring människans värde som återfinns i skolans styrdokument.Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en grupp konfirmander som läser inför konfirmationen till våren 07, en konfirmandgrupp som konfirmerades våren 06 samt fem lärare som undervisar i religionskunskap på de fyra skolorna som deltagarna går på. Min slutsats är att dessa specifika ungdomar som läser eller har läst inför konfirmation upplever att skolan inte bearbetar människosynen på ett tillfredsställande sätt, genom konfirmationsarbetet finner de ett komplement. Konfirmationsundervisningen förändrar deras självbild och synen på människans värde på ett positivt sätt. De undervisande lärarna ansåg sig ha ett bra förhållande till sina egna klasser men övriga undervisande klasser var det svårare att svara på. De verkade vara tillfredsställda med den syn de förmedlar av människans värde ute på skolorna.

Equmeniakyrkan bildades 2011 genom ett samgående mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet har historiskt sett haft oförenliga dopsyner. Troendedopet i Baptistsamfundet kontra barndopet i Svenska kyrkan har varit en skiljelinje mellan de två samfunden. Syftet i denna uppsats är att undersöka denna skiljelinjes betydelse i de ekumeniska samtal som lett fram till överenskommelsen Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan (2016). Hur har man i dessa samtal förhållit sig till skillnader i syn på dopet? Har det skett ett närmande mellan en baptistisk dopsyn och en svenskkyrklig? Vad har varit de mest kritiska frågorna i diskussionerna? Hur påverkar överenskommelsen kyrkornas praxis? Undersökningen har ett deskriptivt anslag. Primärmaterial är dokument som överenskommelsen med kommentarer, samtalsrapporter, avtal och remisser. Materialet har undersökts med fokus på kyrkornas syn på dop, tro, medlemskap och församlingssyn. Jag har också använt mig av litteratur om dopsyn och ekumenik. Inom Equmeniakyrkan är en vanlig väg till dopet, först erkänd tro sedan dop. Inom Svenska kyrkan är erkänd tro inte en förutsättning för dop, utan dopet uppfattas som trons förutsättning. På grund av förekommande skillnader i dopsyn och doppraxis förrättar enligt överenskommelsen 2016 respektive kyrka sina egna dop. Däremot fastställs uppfattningen att Kristus verkar i alla dop och man erkänner dop förrättade i den andra kyrkan. Svenska kyrkan tar avstånd från omdop och ingår inte samarbeten lokalt om omdop praktiseras. Intentionen i överenskommelsen är att den, trots teologiska skillnader mellan kyrkorna, ska främja en utveckling mot enhet vad gäller tro, dop och undervisning. Utgångspunkten är ett ideal om den världsvida kyrkans enhet och ett gemensamt uppdrag att verka i världen för fred och rättvisa. En slutsats i min undersökning är att skillnader i dopsyn alltjämt på lokal nivå är en stötesten. Fortsatta forskningsfrågor är: Vilken roll har dopsynen på lokal nivå?  Hur förmedlar man inom samarbetskyrkor i dopsamtal och konfirmationsundervisning kunskap om dopets roll och ställning?

Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan en församling från Svenska kyrkan och en från Pingstkyrkan med hänsyn till hur de anpassar sin religiösa praktik utifrån dagens sekulariserande samhälle. Detta med utgångspunkt i gudstjänst, dop, konfirmation, vigsel och begravning. Vidare läggs det en extra betoning på gudstjänsten i form av deltagande observation, detta för att gudstjänsten har en central roll i kyrkan. Teorierna som används i studien är socialisering och sekularisering som kopplas till resultatet. Metoden som studien bygger på är kvalitativa intervjuer och deltagande observationer. I resultatet presenteras det i vilken grad de olika kyrkorna anpassar sin religiösa praktik utifrån syftets utgångspunkter, samt hur de skiljer sig från varandra. Resultatet visar på att den största skillnaden mellan de respektive kyrkorna är på dopet och konfirmationen. Resultatet visar också hur interaktionen är mellan församlingsledare och församling i de respektive kyrkorna.

"How to use film as an identity and meaning building tool in work with christian confirmation" exploers a model for working with film in confirmation with the help of Thomas H. Groomes theological educational model Five movements, Tomas Axelssons model for film watching Thick Viewing and Christopher Voglers narrative model The heros journey. The model explores in different ways if film in work with the christian confirmation can be a constructive tool for building a positive identity for youth and how to explore the christian narrative, narrative in films, and individual personal narratives and the awarness of how this narratives are constructed to build meaning. / <p>Christopher Voglers Modell för The Heros Journey är borttaget pga av upphovsrättsliga skäl. </p>

This essay examines a movement practicing civic confirmation in Stockholm in the 1930s. Organizing the civic confirmations was The Committee for Civic Youth Education, led by civil- and human rights advocate Anna Lindhagen (1870–1941). The practice of civic confirmation is examined within the context of the early 20th century Swedish labour movement and the criticism of church and religion often expressed therein. Based on Janken Myrdal’s method of multiple sources, the essay utilizes several different kinds of sources, consisting of unpublished archival material as well as press and periodical journals, in order to examine the background, purpose and practice of civic confirmation. The origins of the civic confirmations are found within the critique of what was perceived as a too dogmatic and compulsory school education in the Christian faith, leading to a desire to politically reform the religious education of the public-school system. When this failed, Anna Lindhagen and her peers took matters into their own hands, organizing a course of lectures on religious and philosophic thinkers throughout history as well as on contemporary matters deemed important for adolescents. The purpose was to give youths a proper religious education, thus enabling them to become morally and spiritually sound members of society, and to eventually replace the practice of church confirmation. Courses were held throughout the 1930s, but the movement’s fate thereafter is unknown. The civic confirmations in Stockholm were similar to practices in southern Sweden as well as in Denmark and Norway. They were also in many ways typical of how the labour movement had organized its opposition to church practices in the late 19th and early 20th centuries. This particular instance of civic confirmation in Stockholm may have had limited effect on society, but within a broader context of secularization in northern Europe, the early and mid-20th century civic confirmations could be understood as forerunners to similar movements organizing civic or humanist youth confirmations in the 21st century.