<p>Min uppsats kommer att behandla mytens betydelse för historieskrivningen av Järvsö nya kyrkas byggnation och valet av byggnadsplats. Den största vikten kommer jag att lägga vid frågan om vad som är myt och vad som är verklighet. Målet är att försöka få en förståelse för vikten av myten i denna fråga. Arbetet är uppdelat i fyra delar som behandlar:</p><p><em>Skrönorna</em> - Här återger jag några av de mest intressanta skrönorna om Järvsö kyrka och dess uppkomst samt diskuterar vad innebörden av dessa kan tänkas vara.</p><p><em>Den förkristna kultplatsens betydelse för den nya kyrkan</em> - är helt enkelt en kort beskrivning av hur man tror att det kan ha varit innan kristendomen gjorde sitt inträde i trakten, samt en diskussion av de olika berättelserna och antagandena man gjort. Vad kan vara verklig historia och vad är berättelser från det förgångna?</p><p><em>Samhällsförändringar vid tiden för kyrkans byggnation</em> - Hur fungerade samhället och vad var man influerad av? Vilka tankegångar var det som man hade samt en diskussion om detta?</p><p><em>Hur ser man på kyrkan i dag? </em>- Vad berättar kyrkan för de boende och de som är besökande i Järvsö idag? Här tar jag upp de reflektioner som kommer både från mig personligen, som inflyttad Järvsöbo, och röster utifrån samt diskuterar varför man uppfattar kyrkan på ett speciellt sätt.</p><p>Som avslutning på hela arbetet gör jag med hjälp av egna tankar och reflektioner en syntes av materialet för att kunna ge en tänkbar tolkning av den av skrönor fyllda historien kring Järvsö kyrka.</p>

<p>Ämnet för denna uppsats är reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra Hälsingland.</p><p>Med hjälp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra Hälsingland, uppstod några oroligheter till följd av de religiösa och samhälleliga förändringarna.</p><p>Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förändrats görs en studie av fyra historieberättande texter. Först två lokalhistoriska verk av äldre datum, där fokuseringen ligger på just det område, Segersta och Hanebo, som undersökningen begränsar sig till. Därefter följer två nyare verk som, även om de fokuserar sig på landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen.</p><p>Det visar sig att de äldre lokalhistoriska verken inte alls är amatörmässiga, men företräder en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla källor, tillsammans med nya källor, förändrat synen på reformationens verkningar på befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet. Samtidigt klarnar bilden av sockenprästernas betydelse för såväl Gustav Vasas som reformatorernas kommunikation med befolkningen.</p><p>Resultatet av undersökningen blir att det är hög tid för en ny kvalitativ studie av Segersta och Hanebo socknar och samtidigt väcks några nya frågeställningar som förhoppningsvis kan vara fruktbara för en sådan studie.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.</p><p>För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.</p><p>Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809. Undervisningen med husförhör fungerade inte som de skulle, negligering av förbud att bevista den gamla stenkyrkan förekom samt en likgiltighet hos föräldrarna att undervisa sina barn och hålla husandakt är några exempel på hur detta kom till uttryck hos lokalbefolkningen.</p>

<p>Syftet är att ta reda på hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mål, och hur bilden har ändrats under det föregående seklet? Kan jag se några distinkta skillnader mellan forskare från olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de på i sina böcker?</p><p>I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare målar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och händelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för närvarande är dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig från varandra? Jag undrar också om den tidiga inkvisitionsforskningen har färgat av sig på den nyare, och lämnat spår som är synliga idag. Dessa var de frågor jag hade när jag startade denna analys.</p><p>En viktig aspekt i denna uppsats är också frågeställningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker. Kan jag se några skillnader mellan forskarna som kan förklaras med den sagda tidsandan? Forskarna är därför utspridda över 1900-talet, och jag tar hänsyn till tidens dominerande synsätt på samhället i stort.</p>

<p>Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna.</p><p>Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna.</p><p>Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den kristna tron som ger människan större livskvalitet.</p><p>Wieselgren ansåg att spritmissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet.</p><p>Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra. De lyckades också med sin hårda kamp. De krävde absolut nykterhet när de bildade var för sig sin andra nykterhetsförening. Nykterhetsföreningar kom så att bildas på olika håll i landet och detta kom att betyda mycket för folkets moraliska och etiska fostran.</p>

<p>Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige på 1950-talet, då en förändring skedde med kyrkan. Finns det några samstämmigheter och eventuella avvikelser mellan tillänglig statistik över utträden och viktiga händelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet är att studera Svenska kyrkans nedgång på 1950-talet genom att jämföra tillgänglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ”Tro och vetande” 1949. I den kritiserar han på kristendomen, teologer och biskopar. Några år efter boken publicerades skedde en skandal vid biskopsvalen i Strängnäs. Denna kallas även Helanderaffären, som senare har visats vara ett av de största rättsfallen i Sverige. Dessa två faktorer hade en negativ inverkan för kyrkan. På 1950-talets mitt instiftas religionsfrihetslagen och kyrkan och kristendomens ”monopol” försvinner. I statistiken märks en skillnad i antal utträden mellan åren 1953-1955. Vid mitten av 1950-talet känner kyrkan att de måste replikera på kritiken. De vill bland annat ge Hedenius och andra kristendomskritiker svar på tal, och startar en rad motåtgärder. Några stiftelser byggs upp, och kyrkan börjar vinna tillbaka folks förtroende. Utträdena minskar något. Då kommer nästa skandal mot kyrkan. Frågan om kvinnliga präster hade varit en fråga i några årtionden, men nu blossade den upp ordentligt. Två läger bildades, de om var för och de som var mot. Denna debatt visade sig bli en av de största kriser för kyrkan och utträden ökar igen.</p>

Archival sources and historical methods have so far been underutilized in the research on past indoor climates in historic buildings. Before we can build a base of empirical knowledge, we need to discuss and develop the methodology. How would one go about researching the climate history of a building over the course of 50, 100 or 200 years? The purpose of this paper is to demonstrate the importance of archival sources when attempting to reconstruct the climate history of an historic building. Knowledge of the long term indoor climate of a church may support strategic decisions for a more sustainable use of resources. In order to show the feasibility of this, the paper will examine the maintenance and restoration of two medieval stone churches: Levide church on Gotland and Strängnäs cathedral. Levide is a small rural parish in which the church has never had central heating or mechanical ventilation. Using documents spanning a time period of more than 200 years it becomes evident that the church has always been a very humid environment with mould and rot appearing time and again. Already in the beginning of the 19th century, the diocese urged the parish to obtain a heated vestry in order to increase the thermal comfort of the priest and the school children, and to preserve the liturgical objects. This and other statements show that the diocese, but not necessarily the parishes themselves, showed an interest in indoor climate in the 19th century. A stove and chimney were installed in the beginning of the 20th century. Findings show long term problems with keeping parish records, the mass robe and other liturgical objects in this humid climate. Water leakages, the buffering capacity of the thick walls and traditions in managing the church, such as airing in spring and summer, have been strainful to the building itself. Although the level of thermal comfort has improved, it is doubtful whether intermittent electrical heating, introduced in the 1950s, has had positive impact on the conservation of the building. Strängnäs is a cathedral and a burial church for some of the members of the royal Vasa family. The church is thus both a historically important monument and a sanctuary. In contrast with the small parish church the cathedral was in almost daily use, and also visited by tourists. When Guerneys ovens were introduced in Sweden by Bolinders in the 1870th, as many as six where installed to heat the church. In the same period a larger restoration of the church was planned. The planned restoration was however delayed. When the restoration were about to be executed some 25 years later, the new techniques for heating had been established and the old ovens were deemed obsolete for several reasons. An interesting debate on what techniques, steam, hot air or a water based system took place. The discussions concerned the convenience of the installations, maintenance and economy of the different systems, the comfort of the churchgoers, the esthetical effects and archaeological matters. / Kulturarvet och komforten: frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturbyggnader under 1900-talet

Abstract Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken eller vilka orsaker till det första korståget som olika nutida författare framställer som de mest centrala samt att fundera över varför de olika författarna skiljer sig åt. De ta görs genom en litteraturstudie där fyra nutida författare används. Dessa författare är Christopher Tyerman, Andrew Wheatcroft, Dick Harrison och Sören Wibeck. Varje författare presenteras separat och de orsaker som han lägger fram som de mest centrala beskriv. Resultatet av denna uppsats visar att de orsaker som olika författare tar upp som de mest centrala bakom det först korståget skiljer sig åt beroende på hur författaren inriktat sin bok. De orsaker som togs upp av de fyra författarna var följande. Investiturstriden, Seldjukernas expansion, Al-Hakims härjningar, Peter Eremitens predikningar, svält och fattigdom i Europa samt befolkningens missnöje med att det var osäkert längs pilgrimslederna till paradisstaden Jerusalem.

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen kristendom, efterkristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar. Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan. Murray drar slutsatsen att kyrkan måste dekonstruera och rekonstruera sin lära och sin praxis för att vara trogen sitt ursprung och kunna möta det postmoderna samhällets utmaningar. Arbetet finner att Murrays tankar är användbara verktyg för kristna när de söker vägar ur dagens förtroendekris.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare. För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia. Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809. Undervisningen med husförhör fungerade inte som de skulle, negligering av förbud att bevista den gamla stenkyrkan förekom samt en likgiltighet hos föräldrarna att undervisa sina barn och hålla husandakt är några exempel på hur detta kom till uttryck hos lokalbefolkningen.