• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • 1
  • Tagged with
  • 12
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vad formar företagares attityder till företagande? : - En studie om nyetableringars påverkan på företagares attityder till företagande i perifera regioner

Hålén, Nicklas, Backe, Andreas January 2008 (has links)
<p> </p><p>Haparanda som är en stad i östra norrbotten har under en längre tid präglats av stagnerad tillväxt. I juni 2005 meddelade IKEA Sverige AB att de hade för avsikt att lokalisera ett varuhus på orten och därigenom föddes förhoppningar om ekonomisk tillväxt i hela regionen. En attitydundersökning som presenterades av Svenskt Näringsliv 2006 visade att företagsklimatet på orten hade förbättrats avsevärt på mycket kort tid. Enligt tidigare attitydforskning är en sådan förändring osannolik då forskare inom kunskapsområdet anser att attityder är en varaktig inställning och därigenom inte kan förändras nämnvärt på kort sikt. Detta har lett fram till följande problemformulering:</p><p> </p><p><em>Hur påverkar nyetableringar i perifera regioner företagares attityder till företagande?</em></p><p> </p><p>Syftet med studien är:</p><p> </p><p><em>Att skapa en förståelse för hur IKEA: s etablering i Haparanda påverkar lokala företagares attityder till företagande genom:</em></p><p><em></em></p><p>-        <em>att kartlägga de faktorer vilka formar en företagares attityder till företagande </em></p><p>-        <em>att diskutera skillnader och likheter mellan företagares attityder till företagande och vad dessa beror på</em></p><p><em></em></p><p>Med utgångspunkt i problem och syfte har en hermeneutisk kunskapssyn, ett deduktivt angreppssätt med abduktiva inslag och en kvalitativ metod legat till grund för studien. Undersökningen omfattar sex egenföretagare i olika branscher med olika förutsättningar.</p><p> </p><p>Den teoretiska referensramen har utvecklats i två steg. I det första steget identifierades teorier kring de omständigheter vilka en företagares attityder är beroende av. I det andra steget förfinades den teoretiska referensramen utifrån en ökad kunskap om specifika faktorers påverkan på attityderna hos respondenterna i denna undersökning. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om attityder, sociala identitetsprocesser, entreprenöriella karaktärsdrag, kontexter, strategiutveckling, nätverk och regional tillväxt.</p><p> </p><p>Genom den teoretiska referensramen är det möjligt att bedöma de olika respondenternas attitydkomponenter i förhållande till varandra och genom att diskutera skillnader och likheter mellan företagarna har de numera kartlagda faktorerna kunnat identifieras genom att skapa en händelsekedja bakåt i tiden. Detta kan illustreras i en modell över attityders utvecklingsprocess. Genom denna modell är det möjligt att bedöma hur företagarnas attityder sannolikt påverkas av IKEA: s etablering. Eftersom företagarna över tid utsätts för både individuella och kollektiva påverkansfaktorer ser deras händelsekedja och utvecklingsprocess olika ut. Svaret på problemformuleringen är alltså att företagares attityder till företagande påverkas olika beroende på var de befinner sig i attitydernas utvecklingsprocess.</p><p> </p>
2

Tvåspråkighet och Livsbanor : En undersökning av avgångselever från Gränsskolan i Haparanda

Ockenström Norberg, Emelie January 2008 (has links)
<p>This essay deals about bilingualism and lifepaths. The essay is based on a qualitative study, where eight individuales have been interviewed, all of them from Gränsskolan in Haparanda. Before the interview´s a study of relevant research literature was made.</p><p>The main purpose with the essay, is to study if the informant’s life paths have been affected by their bilingualism, i.e. if the informers moves and education etc. have been affected by theirs bilingualism. The essay also deals with how the informants’ bilingualism have developed and if there is something who has promote to the bilingualism.</p><p>A plotting program called Geotime has been used to analyse the informers’ life paths. The program was used for time-geographic illustrations.</p><p>The systematic and the integrative approach is the starting point in the essay´s geographic problem. Time geography is used for analysing the informers life paths. The other theory, the boundary theory is used for to examine how the informers in Haparanda had become bilingual (systematic approach). In order to understand, study and see how the life paths and bilingualism is spatially related to each other in specific environments, an investigation was made to see if there were connection between those, i.e. if moves, jobs and education had been influenced by the informers’ bilingualism (integrative approach).</p><p>The study shows that the informers had been bilingual for different reasons, their knowledge in Finnish and in Swedish is different. The informers’ life paths look different, four of the informers had a wide pattern of movement. The conclusions are that the informers’ life has in certain ways been influenced by their bilingualism, because some of the informers has had use of both languages, for example at their workplaces.</p> / <p>Denna uppsats handlar om tvåspråkighet och livsbanor. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där åtta individer har intervjuats, samtliga har gått på Gränsskolan i Haparanda. Innan intervjuerna genomfördes gjordes en litteraturundersökning.</p><p>Syftet med studien var att undersöka om informanternas livsbanor har påverkats av tvåspråkigheten, dvs. om informanternas flyttningar, arbeten, utbildningar och livet i övrigt har påverkats av deras tvåspråkighet. Det har även gjorts en undersökning om hur informanternas tvåspråkighet har uppkommit och om det fanns något som bidragit till deras tvåspråkighet.</p><p>Grafritningsprogrammet Geotime har använts för att analysera individernas livsbanor. Programmet används för att man ska kunna skapa tidsgeografiska illustrationer.</p><p>Den systematiska och den integrativa ansatsen är utgångspunkterna i uppsatsen geografiska problem. Tidsgeografi används för att analysera informanternas livsbanor. Den andra teorin, gränsteori användes för att undersöka hur informanterna i Haparanda blivit tvåspråkiga (systematisk ansats). För att förstå, studera och se hur livsbanor och tvåspråkighet är rumsligt relaterade till varandra i specifika miljöer, undersöktes de om det fanns någon koppling mellan dessa dvs. om flyttningar, arbeten och utbildning hade påverkats av deras tvåspråkighet (integrativ ansats).</p><p>Studien visar att informanterna har blivit tvåspråkiga av olika faktorer, deras kunskaper i finska och svenska språket är olika. Informanternas livsbanor ser olika ut, fyra av informanterna har ett bredare rörelsemönster/flyttningsmönster. Slutsatserna blir att informanternas liv har till viss del påverkats av tvåspråkigheten, då vissa har haft användning av båda språken bl.a. på deras arbetsplatser.</p>
3

Vad formar företagares attityder till företagande? : - En studie om nyetableringars påverkan på företagares attityder till företagande i perifera regioner

Hålén, Nicklas, Backe, Andreas January 2008 (has links)
Haparanda som är en stad i östra norrbotten har under en längre tid präglats av stagnerad tillväxt. I juni 2005 meddelade IKEA Sverige AB att de hade för avsikt att lokalisera ett varuhus på orten och därigenom föddes förhoppningar om ekonomisk tillväxt i hela regionen. En attitydundersökning som presenterades av Svenskt Näringsliv 2006 visade att företagsklimatet på orten hade förbättrats avsevärt på mycket kort tid. Enligt tidigare attitydforskning är en sådan förändring osannolik då forskare inom kunskapsområdet anser att attityder är en varaktig inställning och därigenom inte kan förändras nämnvärt på kort sikt. Detta har lett fram till följande problemformulering:   Hur påverkar nyetableringar i perifera regioner företagares attityder till företagande?   Syftet med studien är:   Att skapa en förståelse för hur IKEA: s etablering i Haparanda påverkar lokala företagares attityder till företagande genom: -        att kartlägga de faktorer vilka formar en företagares attityder till företagande -        att diskutera skillnader och likheter mellan företagares attityder till företagande och vad dessa beror på Med utgångspunkt i problem och syfte har en hermeneutisk kunskapssyn, ett deduktivt angreppssätt med abduktiva inslag och en kvalitativ metod legat till grund för studien. Undersökningen omfattar sex egenföretagare i olika branscher med olika förutsättningar.   Den teoretiska referensramen har utvecklats i två steg. I det första steget identifierades teorier kring de omständigheter vilka en företagares attityder är beroende av. I det andra steget förfinades den teoretiska referensramen utifrån en ökad kunskap om specifika faktorers påverkan på attityderna hos respondenterna i denna undersökning. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om attityder, sociala identitetsprocesser, entreprenöriella karaktärsdrag, kontexter, strategiutveckling, nätverk och regional tillväxt.   Genom den teoretiska referensramen är det möjligt att bedöma de olika respondenternas attitydkomponenter i förhållande till varandra och genom att diskutera skillnader och likheter mellan företagarna har de numera kartlagda faktorerna kunnat identifieras genom att skapa en händelsekedja bakåt i tiden. Detta kan illustreras i en modell över attityders utvecklingsprocess. Genom denna modell är det möjligt att bedöma hur företagarnas attityder sannolikt påverkas av IKEA: s etablering. Eftersom företagarna över tid utsätts för både individuella och kollektiva påverkansfaktorer ser deras händelsekedja och utvecklingsprocess olika ut. Svaret på problemformuleringen är alltså att företagares attityder till företagande påverkas olika beroende på var de befinner sig i attitydernas utvecklingsprocess.
4

IKEAs etablering i Haparanda : Planerade och förväntade effekter för regionen Haparanda-Torneå

Enberg, Jenny January 2005 (has links)
<p>The aim with my research is to illuminate the meaning of IKEAs settle in Haparanda, for the region Haparanda-Tornio, its economic growth and its inhabitants. The research has been carried out only through qualitative methods. Some interviews with a range of people from varying companies have been conducted.</p><p>Haparanda is a smaller Swedish city situated in the north, on the border to Finland and to a city called Tornio. These two cities, Haparanda and Tornio, has realised they are stronger in pairs, so they initiated cooperation across the border. Haparanda-Tornio is not a region of historically welfare and well-being. At least on the Swedish side, high numbers of unemployment, absence from work and many youngsters leaving the region because of pore prospects for the future, dominates. In this case, something very different happened when IKEA, one of Sweden’s most famous home furnishing companies, chose to settle their new store in Haparanda.</p><p>The settle of IKEA was a joyful message for the region and for the city of Haparanda in particular. A lot of other Swedish companies are now settling in the city as an effect of IKEAs arrival. It is surprising, though, that IKEA chose Haparanda, because of its low number of inhabitants and its geographical position. But, the increasing welfare in the region, satisfactory communication opportunities and the status on the Russian market, are probably factors behind the settle. Also, the Swedish and Finnish membership in the European Union gives them advantages on trading over the borders. Further, the settle in Haparanda give the company access to high number of consumers in four countries. The personal involvement of IKEAs founder, Mr Kamprad, states how exciting and unique this project is.</p><p>IKEA has become a symbol for the positive development in the region. More people may be offered employment since the municipality believe 1000-1500 new jobs could be the result of IKEA, and other companies settle. The effects on the inhabitants can be described as more opportunities to personal development and a higher well-being, a more shaded life. The region may become central to four countries, not only in consumption, but also in meetings and trade for example. But, the status of the region may grow stronger on the expense of other regions in the north. The language question could also be of high importance again. This is because the majority of the companies are settling on the Swedish side which gives the only Finnish-speaking population limited access to the new jobs.</p><p>The previous critiques to the region may soften, but new could rise. For example a greater load on the environment is inevitable, but also a social and cultural development that could change Haparanda and Tornio essentially.</p>
5

IKEAs etablering i Haparanda : Planerade och förväntade effekter för regionen Haparanda-Torneå

Enberg, Jenny January 2005 (has links)
The aim with my research is to illuminate the meaning of IKEAs settle in Haparanda, for the region Haparanda-Tornio, its economic growth and its inhabitants. The research has been carried out only through qualitative methods. Some interviews with a range of people from varying companies have been conducted. Haparanda is a smaller Swedish city situated in the north, on the border to Finland and to a city called Tornio. These two cities, Haparanda and Tornio, has realised they are stronger in pairs, so they initiated cooperation across the border. Haparanda-Tornio is not a region of historically welfare and well-being. At least on the Swedish side, high numbers of unemployment, absence from work and many youngsters leaving the region because of pore prospects for the future, dominates. In this case, something very different happened when IKEA, one of Sweden’s most famous home furnishing companies, chose to settle their new store in Haparanda. The settle of IKEA was a joyful message for the region and for the city of Haparanda in particular. A lot of other Swedish companies are now settling in the city as an effect of IKEAs arrival. It is surprising, though, that IKEA chose Haparanda, because of its low number of inhabitants and its geographical position. But, the increasing welfare in the region, satisfactory communication opportunities and the status on the Russian market, are probably factors behind the settle. Also, the Swedish and Finnish membership in the European Union gives them advantages on trading over the borders. Further, the settle in Haparanda give the company access to high number of consumers in four countries. The personal involvement of IKEAs founder, Mr Kamprad, states how exciting and unique this project is. IKEA has become a symbol for the positive development in the region. More people may be offered employment since the municipality believe 1000-1500 new jobs could be the result of IKEA, and other companies settle. The effects on the inhabitants can be described as more opportunities to personal development and a higher well-being, a more shaded life. The region may become central to four countries, not only in consumption, but also in meetings and trade for example. But, the status of the region may grow stronger on the expense of other regions in the north. The language question could also be of high importance again. This is because the majority of the companies are settling on the Swedish side which gives the only Finnish-speaking population limited access to the new jobs. The previous critiques to the region may soften, but new could rise. For example a greater load on the environment is inevitable, but also a social and cultural development that could change Haparanda and Tornio essentially.
6

Tvåspråkighet och Livsbanor : En undersökning av avgångselever från Gränsskolan i Haparanda

Ockenström Norberg, Emelie January 2008 (has links)
This essay deals about bilingualism and lifepaths. The essay is based on a qualitative study, where eight individuales have been interviewed, all of them from Gränsskolan in Haparanda. Before the interview´s a study of relevant research literature was made. The main purpose with the essay, is to study if the informant’s life paths have been affected by their bilingualism, i.e. if the informers moves and education etc. have been affected by theirs bilingualism. The essay also deals with how the informants’ bilingualism have developed and if there is something who has promote to the bilingualism. A plotting program called Geotime has been used to analyse the informers’ life paths. The program was used for time-geographic illustrations. The systematic and the integrative approach is the starting point in the essay´s geographic problem. Time geography is used for analysing the informers life paths. The other theory, the boundary theory is used for to examine how the informers in Haparanda had become bilingual (systematic approach). In order to understand, study and see how the life paths and bilingualism is spatially related to each other in specific environments, an investigation was made to see if there were connection between those, i.e. if moves, jobs and education had been influenced by the informers’ bilingualism (integrative approach). The study shows that the informers had been bilingual for different reasons, their knowledge in Finnish and in Swedish is different. The informers’ life paths look different, four of the informers had a wide pattern of movement. The conclusions are that the informers’ life has in certain ways been influenced by their bilingualism, because some of the informers has had use of both languages, for example at their workplaces. / Denna uppsats handlar om tvåspråkighet och livsbanor. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där åtta individer har intervjuats, samtliga har gått på Gränsskolan i Haparanda. Innan intervjuerna genomfördes gjordes en litteraturundersökning. Syftet med studien var att undersöka om informanternas livsbanor har påverkats av tvåspråkigheten, dvs. om informanternas flyttningar, arbeten, utbildningar och livet i övrigt har påverkats av deras tvåspråkighet. Det har även gjorts en undersökning om hur informanternas tvåspråkighet har uppkommit och om det fanns något som bidragit till deras tvåspråkighet. Grafritningsprogrammet Geotime har använts för att analysera individernas livsbanor. Programmet används för att man ska kunna skapa tidsgeografiska illustrationer. Den systematiska och den integrativa ansatsen är utgångspunkterna i uppsatsen geografiska problem. Tidsgeografi används för att analysera informanternas livsbanor. Den andra teorin, gränsteori användes för att undersöka hur informanterna i Haparanda blivit tvåspråkiga (systematisk ansats). För att förstå, studera och se hur livsbanor och tvåspråkighet är rumsligt relaterade till varandra i specifika miljöer, undersöktes de om det fanns någon koppling mellan dessa dvs. om flyttningar, arbeten och utbildning hade påverkats av deras tvåspråkighet (integrativ ansats). Studien visar att informanterna har blivit tvåspråkiga av olika faktorer, deras kunskaper i finska och svenska språket är olika. Informanternas livsbanor ser olika ut, fyra av informanterna har ett bredare rörelsemönster/flyttningsmönster. Slutsatserna blir att informanternas liv har till viss del påverkats av tvåspråkigheten, då vissa har haft användning av båda språken bl.a. på deras arbetsplatser.
7

De globala målen för hållbar utveckling : En studie om genomförandet av Agenda 2030 i Luleå och Haparanda kommun

Mohammadi, Mouladad January 2021 (has links)
Sammanfattning Den här studien handlar om Agenda 2030 som är en del av de globala målen för att skapa enhållbar utveckling. Fram till år 2030 ska alla världens länder enas mot en hållbarhet, utrotafattigdom och hunger, bekämpa ojämlikhet och främja jämställdhet. Syftet med studien är attundersöka om tjänstemännens arbete påverkas av Agenda 2030 i Luleå och Haparandakommun. Med hjälp av Lipskys teori och Seväs ramverk kommer studiens syfte besvarasgenom att undersöka om faktorer som kännedom om Agenda 2030, policyförståelse,implementeringsresurser och policyövertygelse påverkar tjänstemännens arbete vidgenomförandet av Agenda 2030 i Luleå och Haparanda kommun.En kvalitativ undersökning i form av intervjuer har genomförts. Det empiriska underlagetbestår av samtalsintervjuer med 3 tjänstemän från Luleå kommun och 2 intervjuer medtjänstemän från Haparanda kommun. Studiens resultat har visat att kännedom om Agenda2030, policyförståelse och policyövertygelse påverkar tjänstemännens arbete vidgenomförandet av Agenda 2030 i Luleå och Haparanda kommun. Ett annat intressant resultatsom studien visat är att tjänstemän från respektive kommun anser att regeringens styrningkring agendan borde göras tydligare. Nyckelord: Agenda 2030, Luleå, Haparanda, Handlingsutrymmet, Policyförståelse,Implementeringsresurser, policyövertygelse, Hållbarutveckling.
8

Inspektion av Stadsinspektionen : En analys av Haparanda stads offentliga skulpturer

Rüdiger, Jytte January 2018 (has links)
Denna uppsats fokuserar på Haparandas historiska identitet genom att analysera 14 av stadens offentliga skulpturer. Syftet är att presentera en representativ bild av de offentliga skulpturerna och att analysera dess historiska koppling till Haparanda stad. Berättelsen kontrasteras mot en urban syn av Haparandas arkitektur. Det första kapitlet tar upp frågan om makten och identitetsbildningen. Det andra kapitlet diskuterar skulpturernas roll i en viss miljö. I det avslutande tredje kapitlet diskuteras skulpturerna i relation till Haparanda stads historia.  Slutsatsen av min avhandling tyder på att skulpturerna är väl kopplade till Haparandas historia och dess nära relation till tvillingstaden Torneå (Finland). Det är en historia som har en nära koppling till Finlands historia. / This thesis focus on Haparanda's historical identity by analyzing 14 public sculptures in Haparanda. The aim is to present a representative picture of the public sculptures and to analyse its historical connection to Haparanda in realtion to a urban view of Haparanda's architecture. The first chapter adresses the question of power and identity formation. The second chapter discusses the role of sculptures in the collective view of a particular environment. In the concluding third chapter the sculptures are discussed in relation to the history of the city of Haparanda. The conclustion of my thesis suggests that the sculptures are well connected to the history of Haparanda and its close relation to the twin city of Torneå (Finland). It is a story closely connected to Finlands history.
9

A lithogeochemical study of northern Sweden and the Kiruna and Malmberget iron-apatite ore deposits

Lundh, Jon January 2014 (has links)
The iron apatite mineralizations of northern Sweden are mainly situated in supracrustal rocks and are thought to have formed during approximately the same time as the major plutonic suites in northern Sweden. In this thesis the Malmberget iron apatite ore deposit have been compared to the Kiruna iron apatite ore deposit to see whether the role of hydrothermal processes are different between the two ore districts. Also, since it has proven problematic to distinguish between the different mafic and ultramafic members of the major plutonic suites in northern Sweden (i.e. the Haparanda suite (1.94-1.85 Ga), the Perthite-monzonite suite (PMS) (1.87 Ga) and the Edefors suite (1.80-1.79 Ga)), a second goal is to trace the distribution and distinguish between these suites. Major elements, REE and trace elements have been studied along with polished sections from the ores and oxygen isotopes of magnetites from the ore districts to trace the ore formation process and separate between suites. All ore districts display a close similarity in geochemistry between host rocks and magnetites, especially regarding the REE pattern. Oxygen isotopes show that samples from the Kiruna district plot exclusively at positive δ18O-values with the majority of them at values &lt; 1‰. Samples from the Malmberget district display δ18O-values either close to the igenous range or at slightly negative values. However, samples that display very low or negative δ18O-values show signs of either high temperature hydrothermal alteration, oxidation or crustal contamination. The δ18O composition along with textural observations from the polished sections and geochemistry, points towards a magmatic origin for these deposits. No apparent evidence has been found to support a primary ore formation by hydrothermal process in any of the districts studied. Regarding the suites, normalized spider plot patterns of REEs and trace elements served as a basis for subdivision into groups by similarities in key identification parameters. Several patterns are characterized by a pronounced Eu-trough while the middle- to HREEs display a rather flat trend, criteria that are related to rocks from the Haparanda suite, while samples with positive Eu-anomaly (Eu/Eu* &gt; 1) and a nearly flat trend from La to Pr with a marked positive peak at Sr and generally less enriched in LILE, are consistent with the Edefors suite. Also, the Edefors suite generally display low concentrations of both Th and U but are somewhat enriched in Sr with relation to Pr. No distinct geochemical features could help to separate between the Haparanda and the PMS suites.
10

Innan den strukturella differentieringens tidevarv

Ahlmark, Kerstin January 2002 (has links)
<p>Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.</p><p>För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.</p><p>Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809. Undervisningen med husförhör fungerade inte som de skulle, negligering av förbud att bevista den gamla stenkyrkan förekom samt en likgiltighet hos föräldrarna att undervisa sina barn och hålla husandakt är några exempel på hur detta kom till uttryck hos lokalbefolkningen.</p>

Page generated in 0.4587 seconds