<p>This essay deals about bilingualism and lifepaths. The essay is based on a qualitative study, where eight individuales have been interviewed, all of them from Gränsskolan in Haparanda. Before the interview´s a study of relevant research literature was made.</p><p>The main purpose with the essay, is to study if the informant’s life paths have been affected by their bilingualism, i.e. if the informers moves and education etc. have been affected by theirs bilingualism. The essay also deals with how the informants’ bilingualism have developed and if there is something who has promote to the bilingualism.</p><p>A plotting program called Geotime has been used to analyse the informers’ life paths. The program was used for time-geographic illustrations.</p><p>The systematic and the integrative approach is the starting point in the essay´s geographic problem. Time geography is used for analysing the informers life paths. The other theory, the boundary theory is used for to examine how the informers in Haparanda had become bilingual (systematic approach). In order to understand, study and see how the life paths and bilingualism is spatially related to each other in specific environments, an investigation was made to see if there were connection between those, i.e. if moves, jobs and education had been influenced by the informers’ bilingualism (integrative approach).</p><p>The study shows that the informers had been bilingual for different reasons, their knowledge in Finnish and in Swedish is different. The informers’ life paths look different, four of the informers had a wide pattern of movement. The conclusions are that the informers’ life has in certain ways been influenced by their bilingualism, because some of the informers has had use of both languages, for example at their workplaces.</p> / <p>Denna uppsats handlar om tvåspråkighet och livsbanor. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där åtta individer har intervjuats, samtliga har gått på Gränsskolan i Haparanda. Innan intervjuerna genomfördes gjordes en litteraturundersökning.</p><p>Syftet med studien var att undersöka om informanternas livsbanor har påverkats av tvåspråkigheten, dvs. om informanternas flyttningar, arbeten, utbildningar och livet i övrigt har påverkats av deras tvåspråkighet. Det har även gjorts en undersökning om hur informanternas tvåspråkighet har uppkommit och om det fanns något som bidragit till deras tvåspråkighet.</p><p>Grafritningsprogrammet Geotime har använts för att analysera individernas livsbanor. Programmet används för att man ska kunna skapa tidsgeografiska illustrationer.</p><p>Den systematiska och den integrativa ansatsen är utgångspunkterna i uppsatsen geografiska problem. Tidsgeografi används för att analysera informanternas livsbanor. Den andra teorin, gränsteori användes för att undersöka hur informanterna i Haparanda blivit tvåspråkiga (systematisk ansats). För att förstå, studera och se hur livsbanor och tvåspråkighet är rumsligt relaterade till varandra i specifika miljöer, undersöktes de om det fanns någon koppling mellan dessa dvs. om flyttningar, arbeten och utbildning hade påverkats av deras tvåspråkighet (integrativ ansats).</p><p>Studien visar att informanterna har blivit tvåspråkiga av olika faktorer, deras kunskaper i finska och svenska språket är olika. Informanternas livsbanor ser olika ut, fyra av informanterna har ett bredare rörelsemönster/flyttningsmönster. Slutsatserna blir att informanternas liv har till viss del påverkats av tvåspråkigheten, då vissa har haft användning av båda språken bl.a. på deras arbetsplatser.</p>

This essay deals about bilingualism and lifepaths. The essay is based on a qualitative study, where eight individuales have been interviewed, all of them from Gränsskolan in Haparanda. Before the interview´s a study of relevant research literature was made. The main purpose with the essay, is to study if the informant’s life paths have been affected by their bilingualism, i.e. if the informers moves and education etc. have been affected by theirs bilingualism. The essay also deals with how the informants’ bilingualism have developed and if there is something who has promote to the bilingualism. A plotting program called Geotime has been used to analyse the informers’ life paths. The program was used for time-geographic illustrations. The systematic and the integrative approach is the starting point in the essay´s geographic problem. Time geography is used for analysing the informers life paths. The other theory, the boundary theory is used for to examine how the informers in Haparanda had become bilingual (systematic approach). In order to understand, study and see how the life paths and bilingualism is spatially related to each other in specific environments, an investigation was made to see if there were connection between those, i.e. if moves, jobs and education had been influenced by the informers’ bilingualism (integrative approach). The study shows that the informers had been bilingual for different reasons, their knowledge in Finnish and in Swedish is different. The informers’ life paths look different, four of the informers had a wide pattern of movement. The conclusions are that the informers’ life has in certain ways been influenced by their bilingualism, because some of the informers has had use of both languages, for example at their workplaces. / Denna uppsats handlar om tvåspråkighet och livsbanor. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där åtta individer har intervjuats, samtliga har gått på Gränsskolan i Haparanda. Innan intervjuerna genomfördes gjordes en litteraturundersökning. Syftet med studien var att undersöka om informanternas livsbanor har påverkats av tvåspråkigheten, dvs. om informanternas flyttningar, arbeten, utbildningar och livet i övrigt har påverkats av deras tvåspråkighet. Det har även gjorts en undersökning om hur informanternas tvåspråkighet har uppkommit och om det fanns något som bidragit till deras tvåspråkighet. Grafritningsprogrammet Geotime har använts för att analysera individernas livsbanor. Programmet används för att man ska kunna skapa tidsgeografiska illustrationer. Den systematiska och den integrativa ansatsen är utgångspunkterna i uppsatsen geografiska problem. Tidsgeografi används för att analysera informanternas livsbanor. Den andra teorin, gränsteori användes för att undersöka hur informanterna i Haparanda blivit tvåspråkiga (systematisk ansats). För att förstå, studera och se hur livsbanor och tvåspråkighet är rumsligt relaterade till varandra i specifika miljöer, undersöktes de om det fanns någon koppling mellan dessa dvs. om flyttningar, arbeten och utbildning hade påverkats av deras tvåspråkighet (integrativ ansats). Studien visar att informanterna har blivit tvåspråkiga av olika faktorer, deras kunskaper i finska och svenska språket är olika. Informanternas livsbanor ser olika ut, fyra av informanterna har ett bredare rörelsemönster/flyttningsmönster. Slutsatserna blir att informanternas liv har till viss del påverkats av tvåspråkigheten, då vissa har haft användning av båda språken bl.a. på deras arbetsplatser.

Studien ämnade förklara varför svenska kvinnor i mycket högre grad än svenska män är positivt inställda till förslaget om införandet av en sex timmars arbetsdag. Då kvinnor och män har olika genomsnittliga veckoarbetstider testades om en del av könsskillnaden i frågan kunde förklaras av arbetstidsomfattning. Forskningsfrågan var: Kan könsskillnader i arbetstidsomfattning vara en orsak till att kvinnor generellt sett är mer positivt inställda till arbetstidsförkortning än vad män är? Studien baserades på data från SOM-institutets årliga nationella undersökning från 2013.   Tidigare forskning har bland annat belyst vikten av arbetstidsförkortning som ett verktyg för jämställdhet, med grund i den obalans som råder mellan könen i frågan om obetalt hushållsarbete och närvaro på arbetsmarknaden. En förhållandevis vanlig anledning varför kvinnor väljer att deltidsarbeta är obetalt omsorgs- och hushållsarbete. Genom att studera arbetstidsomfattnings effekt på inställningen till arbetstidsförkortning utforskades således huruvida kvinnors deltidsarbete skulle kunna vara en delförklaring till deras positiva inställning. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av arbete/familj gränsteorin samt begreppet work-life-balance (WLB).   Bivariata OLS-regressioner fastslog signifikanta könsskillnader i både arbetstidsomfattning och inställning till arbetstidsförkortning, samt ett kurvlinjärt samband mellan arbetstidsomfattning och inställning till arbetstidsförkortning. Vid kontroll för ytterligare variabler hade arbetstidsomfattning ingen signifikant påverkan på kvinnors inställning till arbetstidsförkortning. För män fanns det dock ett samband mellan variablerna i nästan alla arbetstidsomfattningsgrupper. Dessa resultat teoretiseras bland annat spegla stereotypen om mannen som hemmets huvudförsörjare.

I dagens flexibla arbetsliv har den informationstekniska utvecklingen bidragit till en uppluckring av gränserna för tid och rum. Denna fallstudie syftar till att öka förståelsen för hur digitala arbetsverktyg påverkar förmågan till gränsdragning mellan arbete och privatliv, samt att undersöka hur gränsuppluckringen påverkar hur individer betraktar rollen som yrkesrespektiveprivatperson. Studien utgår från en abduktiv ansats och tar sin utgångspunkt i Clarks (2000) gränsteori samt Goffmans (2014) rollteori. För att möjliggöra jämförelser av respondenternas upplevelser genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med konsultchefer vid ett bemannings- och rekryteringsföretag. Efter en tematisk analys av den insamlade empirin visade resultatet att respondenternas arbete består av en hög grad av tillgänglighet efter arbetstid samt att gränserna mellan arbete respektive privatliv är svaga och karaktäriserasav hög flexibilitet, vilket möjliggör kontinuerliga gräns- och rollövergångar. Gränserna konstruerades i samråd med andra människor, men den enskilde individen upprättade egna gränsdragningsstrategier för att hantera arbetets flexibilitet. Slutsatsen drogs att upplevdfrivillighet och en välutvecklad gränskompetens är betydande faktorer för att hanteragränsutmaningarna. Slutligen konstaterades att arbetsgivare behöver förmedla tydliga förväntningar kring tillgänglighet och en kontinuerlig dialog behöver föras med såväl arbetsgivare som kollegor, familj och andra domänmedlemmar för att underlätta individensgränsdragning.

I dagens digitala medielandskap har deltagandet och engagemanget av användargenererade kommentarer (AGK) ökat, på gott och ont. Relationen mellan publik och journalister är i ständig förändring, där karaktären av både användare och dess kommentarer kategoriseras samt värderas. Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med en ökad förståelse för de utmaningar som nyhetsarbetare möter i den modererande yrkesrollen. Studiens resultat identifierades med hjälp av de teoretiska ramverken Boundary Theory (Gränsteorin), Emotionellt arbete och Copingteorin. Resultatet visar på att gränsdragningar var viktiga för att nyhetsarbetare skulle kunna distansera sig från publiken, samt för att upprätthålla deras journalistiska auktorit. Gränsdragningarna resulterade även i förhöjda förväntningar som upprätthölls av känsloregler för hur de bör agera samt vilka emotioner de har rätt att uttrycka i arbetet. Där individuella och organisatoriska copingstrategier tillämpades för att hantera det emotionella arbetet som genererats av gränsdragningarna.

Till följd av utbrottet av covid-19-pandemin gick många företag över till distansarbete. Syftet med denna studie att undersöka vilka effekter det ofrivilliga distansarbetet har haft på anställda som arbetar med agil utveckling. För att besvara detta formulerades två frågeställningar: Hur har ledare i agila team upplevt att deras psykosociala arbetsmiljö har påverkats av det påtvingade distansarbetet under Covid-19-pandemin? Samt: Hur har ledare i agila team upplevt att gränsdragningen mellan privatliv och arbetsliv har förändrats? För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med 7 deltagare som innehar ledande positioner i agila utvecklingsteam. För att analysera det som framkom i studien användes en gränsteori samt krav-kontroll-stödmodell. Slutsatsen visar att studiedeltagarna har hög kontroll över sin arbetssituation, trots att de har behövt arbeta enligt nya arbetsmetoder. Det framkom att det finns möjligheter att få hjälp/stöd från kollegor och chef, men att det inte finns utrymme för spontanitet i lika hög grad som tidigare. De uppgav vidare att gränserna mellan arbetsliv och privatliv har suddats ut. Flera menade dock att det inte har varit något problem då de identifierar sig med sitt jobb. / As a result of the outbreak of the covid-19-pandemic, many companies switched to teleworking. The purpose of this study is to investigate the effects of involuntary teleworking on employees working with agile development. To answer this, two questions were formulated: How have leaders in agile teams experienced that their psychosocial work environment has been affected by the forced teleworking during the Covid-19-pandemic? As well as: How have leaders in agile teams experienced that the demarcation between private life and working life has changed? To answer the questions, semistructured interviews were conducted with 7 participants who hold leading positions in agile development teams. To analyze what emerged in the study, a border-theory and job-demand-control-support model were used. The conclusion shows that the study participants have high control over their work situation, even though they have had to work according to new working methods. It emerged that there are opportunities to get help from colleagues and the manager, but that spontaneity does not exist as much as before. They further stated that the boundaries between work and private life have been blurred. However, many believe that there has been no problem as they identify with their job.

Studiens syfte är att undersöka hur gränslöst arbete inom fastighetsmäklarbranschen kan se ut, samt vilka upplevelser som kan finnas kring de krav på tillgänglighet och flexibilitet som yrket kan medföra. Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med sju semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklare i Stockholm- och Malmöområdet. Studien genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv analysmetod där resultatet har analyserats genom en tematisk analys. De teorier som studien utgår från är Anthony Giddens bidrag om modernitet och självidentitet, gränsteori och Karaseks modell om Krav-Kontroll-Stöd. Det huvudsakliga resultatet visar att det gränslösa arbetet i största grad tar sig uttryck genom den tillgänglighet som möjliggjorts av den digitala utvecklingen. Utvecklingen medför en frihet i form av flexibilitet där fastighetsmäklarna ges möjlighet att planera och strukturera sina arbetsdagar som de önskar, även om det kan medföra vissa krav och förväntningar som kan gå ut över privatlivet. / The purpose of the study is to investigate what borderless work can look like within the real estate brokerage industry, as well as what experiences there may be around the requirements for availability and flexibility that the profession can entail. The study is based on a qualitative approach with seven semi-structured interviews with real estate agents in the Stockholm and Malmö area. The study is carried out based on a hermeneutic perspective with an abductive analysis method where the results have been analyzed through a thematic analysis. The theories studied are based on Anthony Gidden's contribution on modernity and self-identity, border theory and Karasek's model on Demand-Control-Support. The main result shows that the borderless work is largely expressed through the availability made possible by digital development. The development brings a freedom in the form of flexibility where real estate agents are given the opportunity to plan and structure their working days as they wish, even if this may entail certain demands and expectations that may go beyond private life.