• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 141
  • 30
  • 3
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 177
  • 97
  • 55
  • 55
  • 50
  • 49
  • 46
  • 42
  • 41
  • 40
  • 36
  • 34
  • 34
  • 34
  • 33
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Agil projektledning – en studie om möjligheter och hinder med iterativa och inkrementella utvecklingsprocesser / Agile project management – a study on emphasizing the opportunities and obstacles with iterative and incremental development processes

Yrla, Persson January 2015 (has links)
No description available.
2

En studie i agil projektledning på en contentbyrå - problem och möjligheter / A study in agile project management at a content agency – problems and possibilities

Johansson, Matilda January 2015 (has links)
På senare år har flertalet företag nått enorma framgångar genom att övergå till det agila arbetssättet. Företaget Yahoo har exempelvis ökat sin produktivitet med 34 procent genom att förändra sitt arbetssätt. De agila metoderna utvecklades som en motreaktion mot den mer statiska projektledningen, och förespråkarna hävdar att bättre resultat kan uppnås genom mer lättrörliga metoder. De agila förespråkarna menar att man genom självorganiserande team, mindre dokumentation, flexiblare kravspecifikation och iterativa metoder kan uppnå en bättre slutprodukt som i större utsträckning möter marknaden och kundens behov. Även om de agila metoderna främst använts inom IT och mjukvaru branschen tidigare har man på senare år insett att det kan vara användbart inom en mängd olika branscher. Inte minst inom marknadsförings team och content byråer vid utvecklingen av innehåll och för att skapa mervärde till kunden. I följande rapport har studie kring det agila arbetssättet genomförts på en content byrå. Byrån bedriver i dagsläget ett agilt projekt men har önskemål om att införa det agila tankesättet i fler projekt. Uppsatsen ämnar svara på vilka problem och möjligheter det agila arbetssättet medför till content byråer, samt ge förslag på agila metoder som kan implementeras på den aktuella byrån. Vidare kommer förslag på projektverktyg som kan underlätta byråns agila arbete ges. Den teoretiska referensramen är uppbyggd kring relevant litteratur och artiklar som berör traditionell projektledning, agil projektledning och projektverktyg. Resultatet består utav en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade deltagande observationer har genomförda på byrån. De semistrukturerade intervjuerna har utförts med hjälp av sju respondenter vid två olika tillfällen. Den teoretiska referensramen har sedan i samverkan med de empiriska studierna legat till grund för uppsatsens resultat och analys, och slutsatser har dragits därefter. / In the past years several companies have reached great success by transcending to an agile way to work. The agile methods were developed as an opposite reaction to a more static project management and the agile spokesmen claim that better results can be reached through more mobile methods. Even though the agile methods mainly have been used in software development it has been discovered that it can be useful in several businesses, not least in marketing teams and content agencies. The following thesis contains a study in agile project management at a content agency. Today the agency practices the agile methods in one of their projects but wishes to implement it in several projects. The study aims to answer what advantages and disadvantages the agile methods bring to a content agency, and give suggestions on which agile methods the agency could implement. Further suggestions will be given on what web based project tools the agency can use to ease their daily work with agile project management. The thesis has a qualitative approach and 14 semi-structured interviews have been conducted on the agencies employees. Further participating observations has been carried through and literature studies consisting relevant former studies have been collected.
3

Ett arbetssätt för agil kravhantering / An approach for agile requirements management

Eriksson, Beatrice January 2014 (has links)
För att kunna utveckla ett IT- system behövs förståelse om specifika funktioner som systemet skall stödja. En viktig del av systemutveckling är kravhantering, eftersom det är kundens önskemål och krav identifieras. Under 1990-talet uppkom agil systemutveckling. Det som utmärker att arbeta agilt är nära kundsamarbete, anpassning till förändrade krav, mycket kommunikation och att leverera fungerande programvara med jämna mellanrum. Scrum är en metod inom agil systemutveckling som utvecklades för att passa i en förändringsdriven miljö.Under litteraturgenomgången upptäcktes att det fanns mycket information om olika problem med agil kravhantering och att det fanns lite information om hur agil kravhantering genomförs. Därför behövs det undersökas om hur den agila kravhanteringen egentligen går till. För att få svar på detta, behövdes intervjuer genomföras för att se hur olika IT- företag arbetar inom agil systemutveckling. För studien genomfördes en kvalitativ ansats med fyra semistrukturerade intervjuer med tillhörande intervjuguide. Respondenterna som ställde upp på intervju arbetar inom agil systemutveckling och har erfarenhet av agil kravhantering. Genom att sedan tolka och analysera data från intervjuerna kunde ett arbetssätt utvecklas för agil kravhantering. Studiens kunskapsbidrag är ett arbetssätt för hur kravhantering bör genomföras i agil systemutveckling. / Program: Systemvetarutbildningen
4

Vad innebär övergången till Scrum? : En studie som undersöker hur Scrum påverkar systemutvecklingsarbetet i globala organisationer

Backlund, Johan, Eriksson, Johan January 2013 (has links)
Currently many organizations are transitioning from the traditional approach to the agile approach regarding systems development methods. It is evident that research has mainly focused on smaller organizations transitioning, whilst less focus has been given t0 larger organizations. We find this interesting and the purpose of this study is to gain a deeper and broader knowledge concerning the following research question: How is system development work affected by a change from traditional system development methods to Scrum in large global organizations. We also investigate how Scrum can be adapted to complex projects with an internal client. The study is based on a case study, which takes a qualitative approach with semi-structured interviews for information gathering and was conducted on a major Swedish telecom company. The company initiated the transition process approximately two years ago, with the transition still ongoing. The study indicates that the main reason for adopting the agile way of working was to optimize the development process by enhancing the effectiveness. Furthermore additional effects that were gained due to the change, for example a higher grade of team spirit and a more transparent development process. Furthermore we identified where the organization had made changes on the method, Scrum, this due to different reasons such as company size and the complex nature of the projects. Finally, the study showed that even though an organization choose to embrace agile methods, the practical context in which it is introduced can lead to it being adapted to the point where it deviates from its most central theoretical underpinnings.
5

Scrum - införandet i en projektorganisation

Wallström, Alexander, Svensson, Jonas January 2016 (has links)
Målet med examensarbetet är att ta reda på förutsättningarna för att implementera Scrum i en projektorganisation. Arbetet går alltså ut på att ta reda på hur en projektorganisation skulle kunna göra när de börjar arbeta med Scrum och vad det skulle kunna få för effekter. Arbetet görs hos Swisslog, en projektorganisation som figurerar i hela världen med kontor i Göteborgsområdet. För examensarbetet är Swisslog endast ett exempelföretag, målet är att se hur det kan införas även på andra projektorganisationer. Till en början utfördes intervjuer med relevant personal inom exempelföretaget samt en form av benchmarking, då besök hos tre andra organisationer med liknande problemställningar gjordes. Intervjuerna var semistrukturerade, och ett antal frågor utformades, frågorna var inte likadana till alla tre företag då de har nått helt olika framgång med sitt Scrumarbete. Det första företaget hade jobbat med Scrum i ca ett år men utan framgång, här kretsade frågorna mest kring hur och varför de inte lyckats fullt ut med sitt Scrumarbete. Det andra företaget hade jobbat med Scrum i ett flertal år och gått igenom hela den fasen som företag nummer ett var mitt uppe i, här kretsade frågorna mer kring vad som har varit de viktigaste faktorerna till att de lyckats så bra med Scrum. Företag nummer tre var ett konsultbolag där vi träffade en organisationskonsult som var specialiserad på agilt förbättringsarbete och Scrum. Vid tiden för detta besök fanns en ganska klar uppfattning om vad Scrum innebar och hur arbetet med Scrum sker. Intervjun gick mer ut på att få tankar bekräftade och få lite tips om hur vi skulle kunna gå vidare. Scrum har visat sig vara ett effektivt verktyg för att leda samt planera flera olika projekt. Det har dock visat sig att detta skulle innebära en stor förändring för företagen då de i dagsläget jobbar med projekten i slutna grupper. Projektorganisationerna skulle behöva lägga stor vikt på att utbilda personalen i hur arbetet med Scrum ska genomföras, då det i dagsläget endast är ett utbrett arbetssätt inom IT-sektionerna. Det har visat sig att Scrum skulle kunna vara ett effektivt verktyg att arbeta med inom projektorganisationer för de gör det lättare att samköra flera projekt med delade resurser istället för att låta varje projekt köras enskilt. Scrum har visat sig vara ett effektivt verktyg vid själva utförandet av projekten, då det ger en väldigt överblickande bild av hur projektet fortgår. Många av Scrumartefakterna kan direkt användas inom en projektorganisation, till exempel kan backloggen direkt översättas till en "att göra lista" där alla projektets delmoment finns specificerade. Under arbetets gång har det inte funnits särskilt många avgränsningar men en stor avgränsning som gör att vi inte kan utvärdera själva implementationen är tid. Projektorganisationer är överlag inte vana vid att använda sig av Scrum och kräver därför mycket utbildning, det kommer garanterat även ta lång tid vid själva implementeringen och därav kan vi inte verkställa våra resultat.
6

Managing the Agile Scalability to implement Agile Project Portfolio Management : A Case Study within the Automotive Industry / Hanteringen av den Agila Skalbarheten för en Agil Projektportföljstyrning : En fallstudie inom Fordonsindustrin

Kapic, Charlott January 2019 (has links)
Emerging markets, development of new technologies, sustainability policies and change in customer demand are dramatically changing today’s economies. The business environment is more dynamic than ever before. One particular industry that is currently influenced by significant transformational forces is the automotive industry. These transformational forces, such as autonomy, connectivity and electrification, are driving the change towards a future state where shorter lead times and closer customer interaction will be essential in order to satisfy the needs of the changing market. To deal with external changes, organizations are increasingly focusing on agility as a way to gain new forms of competitive advantage. The benefits of agile methods at the team level has inspired the use of agile practices at a larger scale, all the way up to the portfolio level. Project portfolio management (PPM) connects the strategy of the organization with the distribution of resources across projects in the portfolio. There is little empirical evidence on the agile methods performed in PPM, thus of interest to study. Due to the high complexity at the portfolio level, it becomes increasingly difficult to scale agile methods. This thesis is based on a single-case study within the automotive industry to gain a better understanding of how a mature automotive company can manage the agile scalability to become more agile in their project portfolio management. An abductive approach was applied with gathering methods comprising interviews, documents and observations. The results of this thesis highlight the major deficiencies with the case company’s current PPM, as well as their performance in scaling agile. / Tillväxtmarknader, utveckling av ny teknik, hållbarhetspolitik samt förändring av kundkrav påverkar dagens ekonomi dramatiskt. Affärsmarknaden är mer dynamisk än någonsin tidigare. En viss industri som för närvarande påverkas av bemärkta förändringar är fordonsindustrin. Trender som autonomi, elektrifiering och uppkopplade fordon driver förändringen mot ett framtida tillstånd där kortare ledtider och närmare kundinteraktion kommer att vara nödvändiga för att tillgodose marknadsbehoven. För att hantera externa förändringar fokuserar organisationer alltmer på att arbeta agilt. Fördelarna som agila metoder har på teamnivå har inspirerat användningen av dem på en större skala, hela vägen upp till portföljnivå. Projektportföljstyrning (PPM) förenar organisationens strategi med fördelningen av resurser på projekt i portföljen. Det existerar lite empiriskt bevis på användandet av agila metoder på portföljnivå, därav intresse att studera. Den höga komplexitet som portföljnivån utgör gör det svårare att skala upp agila arbetssätt. Denna avhandling bygger på en fallstudie inom fordonsindustrin för att skapa en bättre förståelse för hur ett moget fordonsföretag hanterar den agila skalbarheten för att bli mer agila i sin portföljstyrning. En abduktiv metod användes med datainsamlingsmetoder som omfattade intervjuer, dokument och observationer. Resultatet av denna avhandling belyser bristerna med företagets nuvarande PPM, samt deras prestanda i agil skalbarhet.
7

Agila metoder - Ett verktyg för att överföra kunskap i en snabbväxande organisation

Thorén, Olof, Godén, Julia January 2013 (has links)
Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan användas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta ämne har sin grund i att kunskapsöverföring idag är en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar även hur organisationer genom användning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att få en förståelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa två kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan användas som ett verktyg för överföring av kunskap genom främst tre faktorer, de självstyrande enheterna, dess tvärfunktionalitet samt hur agila metoder påverkar organisationskulturen. Studien visade även på att agila metoder överbryggar flera av de traditionella utmaningarna gällande kunskapsöverföring.
8

Flexibilitet och dynamik? : Nya trender för arbetsmetoder inom HR

Fransson, Anna, Ljungkvist, Anna January 2012 (has links)
Då det många gånger antas att HR bär på kunskap som skapar goda förutsättningar för effektiva och metodiska arbetssätt väcktes vår nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom att vi också har sett tendenser till att detta är trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna, som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vår uppsats är därför att identifiera hur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jämföra dess likheter och skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifråga i framtiden kan använda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi telefonintervjuade fyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. Vår teoretiska referensram har vi byggt upp genom att leda läsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregångare till agila metoder för att sedan förklara vad det agila innebär, vilken människosyn det präglas av samt att vi förklarar en av metoderna som används. Resultatet från våra telefonintervjuer har bearbetats utifrån rubrikerna i det agila manifestet och roller inom det agila för att därefter delas in under resultat respektive diskussion. I vår resultatdel besvarar vi våra två första frågeställningar och i vår diskussionsdel diskuterar vi kring vår tredje frågeställning och ger förslag på hur HRorganisationen kan använda sig av agila metoder. Vårt resultat visar på fler skillnader än likheter mellan hur HR-organisationen idag arbetar jämfört med de agila metoderna. Exempelvis kan de arbeta mer aktivt med feedback och att involvera medarbetarna bättre i målsättningen. Det framkom också att de sällan ser över sina mål, utan istället i relativt hög utsträckning låter dem vara så som de utformades från början. Vi fann även vissa likheter i att organisationen vill arbeta förändringsbenäget, precis som det agila förespråkar, men att det kanske finns en viss diskrepans mellan vilja och verklighet. Vi tror att HR-organisationen i framtiden skulle kunna arbeta med agila metoder bland annat genom att tillämpa scrum, arbeta med talangmappar och att använda ”talent mobility” som en strategi.
9

Interaktionsdesigners upplevelse av utvecklares empati för design / Interaction designers experience of developer empathy towards design

Lundström, Malin January 2014 (has links)
Empati mellan interaktionsdesigners och utvecklare är viktigt för att samarbetet ska fungera och för att parterna ska kunna kommunicera med varandra. Detta tillsammans med förmågan att se situationer ur varandras perspektiv är något som påverkar samarbetet avsevärt. Empati bygger på förståelse, förstår man andra personers perspektiv kan man också känna empati för andra personers prioriteringar och ta hänsyn till dessa. Det är också av stor vikt att interaktionsdesigners och utvecklare har en gemensam bild av situationen och de projekt de arbetar med. En förstudie som genomfördes under hösten 2013 visade att interaktionsdesigners upplevde att utvecklare inte känner empati för deras arbete vilket de upplevde har skapat problem i samarbetet. För att få en djupare förståelse för detta genomfördes en fenomenologisk studie där nio interaktionsdesigners intervjuades. Resultatet visade att interaktionsdesigners upplevde att utvecklare ibland ändrar i en design utan att diskutera detta med dem vilket gör att syftet med designen kan falla bort och i vissa fall känner interaktionsdesigners inte igen sin design i den färdiga produkten. De upplevde även att utvecklare ser på design som något onödigt eller lyxigt som inte behövs för att ta fram bra produkter. Utvecklingen har istället varit det som ses som viktigt och prioriterats i projekten. Interaktionsdesigners har även upplevt denna bristande förståelse på organisatorisk nivå, exempelvis när kunder inte köpt deras tjänster fram tills att produkten är färdig. Därför har det inte funnits möjlighet till avstämning mellan interaktionsdesigner och utvecklare under tiden utvecklare implementerar designen. Missförstånd har då uppstått och produkten har inte nått sin fulla potential. Vissa anser att en stor del av problemet grundar sig i detta, att utvecklare inte i sitt arbete uppmuntras diskutera designen eller följa upp implementationen med den som skapat designen. / Empathy between interaction designers and developers is important in order for the collaboration to work and for them to be able to communicate with each other. This, as well as the ability to see situations from other persons perspective, is something that affects collaboration significantly. Empathy builds on understanding, if one understands other persons perspective one can also feel empathy for other persons priorities and take these in to consideration. It is also of great importance that interaction designers and developers have a common picture over the situation and the projekts they are working with. A pre study was carried out in the fall of 2013 and showed that interaction designers felt that developers does not have empathy for their work, which they experienced has created collaboration problems between them. In order to create a deeper understanding for this, a phenomenological study was carried out where nine interaction designers were interviewed. The result showed that interaction designers felt that developers sometimes changes a design without discussing it with them, which can lead to deviations from the purpose of the design and in some cases the designers does not recognize their design in the developed product. The interaction designers also felt that developers think design is something unnecessary or luxury that is not needed in order to create successful products. The development is instead seen as what is important and what is prioritized in the projects. Interaction designers have also experienced this lack of understanding at an organizational level, for example when customers have not bought their service all the way, until the product is done and ready for release. Because of this there has not been possible for the interaction designers and the developers to talk to each other during the development process. Misunderstandings have then occured and the product has not lived up to its full potential. Some believe that a big part of the problem originates from this, that developers in their work is not encouraged to discuss the design with the interaction designer that created it.
10

Agilt regressionssystemtest / Agile Regression System Testing

Aodah, Anwar, Öcüt, Bora January 2012 (has links)
Detta examensarbete utfördes på avdelningsnivån CCS på avdelningen PDU Platforms på Ericsson. Avdelningen ville förändra sin nuvarande arbetsprocess genom att övergå från Daily Build, att bygga och testa en gång om dagen, till ett mer kontinuerligt byggande och testande. CCS hanterar och tillhandahåller kontrollsystemtjänster för RNC applikationer och äldre RBS.   Målet med detta examensarbete var att automatisera testprocesser för att kunna utföra kontinuerliga tester. Första steget i arbetet var att ta fram ett specifikt användningsfall, ett use case, att arbeta mot. Detta skedde genom analys av felrapporter och detta ledde till att nodomstarter definierades som ett första användningsfall. När användningsfallet var definierat, skedde analys av plattform att använda för automatisering, samt vilka steg som behövde automatiseras. De var enligt följande, uppladdning med ftp, exekvering av filer med Telnet och nodkonfiguration med verktyget Cicc.

Page generated in 0.0694 seconds