• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 20
  • 7
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 30
  • 11
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Projektorganisation und Finanzierung von Erneuerungsmassnahmen im Wohnungsbau : Entwicklung eines Entscheidungsmodells für Auftraggeber /

Willwerth, Michael. January 2008 (has links)
Zugl.: Wuppertal, Universiẗat, Diss., 2008.
2

Produktentwicklung als Verhandlung - verhandlungsgerechte Organisation von Entwicklungsprojekten /

Kubosch, Andreas. January 2008 (has links)
Zugl.: Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2008. / Hergestellt on demand.
3

Organizing systemic innovation /

Jaspers, Ferdinand, January 2009 (has links) (PDF)
Diss. Univ. Rotterdam, 2009. / Mit niederländischer Zusammenfassung.
4

Scrum - införandet i en projektorganisation

Wallström, Alexander, Svensson, Jonas January 2016 (has links)
Målet med examensarbetet är att ta reda på förutsättningarna för att implementera Scrum i en projektorganisation. Arbetet går alltså ut på att ta reda på hur en projektorganisation skulle kunna göra när de börjar arbeta med Scrum och vad det skulle kunna få för effekter. Arbetet görs hos Swisslog, en projektorganisation som figurerar i hela världen med kontor i Göteborgsområdet. För examensarbetet är Swisslog endast ett exempelföretag, målet är att se hur det kan införas även på andra projektorganisationer. Till en början utfördes intervjuer med relevant personal inom exempelföretaget samt en form av benchmarking, då besök hos tre andra organisationer med liknande problemställningar gjordes. Intervjuerna var semistrukturerade, och ett antal frågor utformades, frågorna var inte likadana till alla tre företag då de har nått helt olika framgång med sitt Scrumarbete. Det första företaget hade jobbat med Scrum i ca ett år men utan framgång, här kretsade frågorna mest kring hur och varför de inte lyckats fullt ut med sitt Scrumarbete. Det andra företaget hade jobbat med Scrum i ett flertal år och gått igenom hela den fasen som företag nummer ett var mitt uppe i, här kretsade frågorna mer kring vad som har varit de viktigaste faktorerna till att de lyckats så bra med Scrum. Företag nummer tre var ett konsultbolag där vi träffade en organisationskonsult som var specialiserad på agilt förbättringsarbete och Scrum. Vid tiden för detta besök fanns en ganska klar uppfattning om vad Scrum innebar och hur arbetet med Scrum sker. Intervjun gick mer ut på att få tankar bekräftade och få lite tips om hur vi skulle kunna gå vidare. Scrum har visat sig vara ett effektivt verktyg för att leda samt planera flera olika projekt. Det har dock visat sig att detta skulle innebära en stor förändring för företagen då de i dagsläget jobbar med projekten i slutna grupper. Projektorganisationerna skulle behöva lägga stor vikt på att utbilda personalen i hur arbetet med Scrum ska genomföras, då det i dagsläget endast är ett utbrett arbetssätt inom IT-sektionerna. Det har visat sig att Scrum skulle kunna vara ett effektivt verktyg att arbeta med inom projektorganisationer för de gör det lättare att samköra flera projekt med delade resurser istället för att låta varje projekt köras enskilt. Scrum har visat sig vara ett effektivt verktyg vid själva utförandet av projekten, då det ger en väldigt överblickande bild av hur projektet fortgår. Många av Scrumartefakterna kan direkt användas inom en projektorganisation, till exempel kan backloggen direkt översättas till en "att göra lista" där alla projektets delmoment finns specificerade. Under arbetets gång har det inte funnits särskilt många avgränsningar men en stor avgränsning som gör att vi inte kan utvärdera själva implementationen är tid. Projektorganisationer är överlag inte vana vid att använda sig av Scrum och kräver därför mycket utbildning, det kommer garanterat även ta lång tid vid själva implementeringen och därav kan vi inte verkställa våra resultat.
5

Projektledningssystem : En studie om industridesignföretag med avseende på projektledning

Mahalbasic, Belma, Mahalbasic, Asmira January 2012 (has links)
Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler företag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och hör om ”projekt” överallt. Att skapa tillfälliga projektorganisationer för att effektivt lösa olika problem är ett arbetssätt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher. Projekt är en arbetsform som fått stor utbredning såväl i den offentliga sektorn som i näringslivet. Det har blivit en så vanlig företeelse att vi inte reflekterar över det. Detta har bidragit till att projekt har blivit allt mer komplexa och med allt fler intressenter involverade och där ledarskap har blivit en viktig framgångsfaktor för att driva välfungerande projekt. Projekt är ofta om inte alltid temporära organisationer som bildas i syfte att genomföra ett specifikt uppdrag. Med detta i fokus är det viktigt för en ledare att kunna samspela mellan viktiga nyckelpersoner. Hur företag väljer att organisera projekt beror på hur deras verksamhet är organiserad, vilket medför att projekt leds på olika sätt. Den traditionella litteraturen om organisations- och ledarskapsteorier har dominerats av perspektivet att ledarskap är något som utövas av en enda person. Delat ledarskap handlar i sin tur om att dela på ansvaret med någon annan. En av de största faktorerna för företagens lönsamhet är effektivt ledarskap. Frågan är vilket agerande som skapar och leder till företagens lönsamhet? Med andra ord, hur tillämpar man projektledning inom industridesignbranschen och vilka likheter respektive skillnader kan man urskilja mellan olika företag i branschen? Syfte: Mot bakgrunden av detta är syftet att jämföra tre industridesignföretag med avseende på projektledning.  Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ undersökning, empirisk fallstudie där tre industridesignföretag har deltagit. Den kvalitativa undersökningen baseras på personliga intervjuer med ledande personer på Propeller Design AB, Runius Design AB och Oxyma Innovation AB. Resultat: Resultatet av studien har analyserats med hjälp av ledarskapsteorier och modeller. Ett lyckat projekt kräver en välfungerande kommunikations- och informationskanal mellan samtliga inblandade parter. En projektledare har en central roll i många företag och för att nå projektets uppsatta mål krävs det någon form av ledarskap. Att arbeta i projekt innebär att arbeta i ett team tillsammans med personer från flera olika kompetensområden. De tre industridesignföretag visar skillnader i sättet att leda och driva sin verksamhet, vilket i mångt och mycket beror på företagens storlek och dess resurser.
6

Teamentwicklung im Projektmanagement : konventionelle und erlebnisorientierte Programme im Vergleich /

Witt, Matthias M. January 2000 (has links) (PDF)
Univ. der Bundeswehr, Diss.--Hamburg, 1999.
7

Multi-Projektmanagement in der industriellen Forschung und Entwicklung /

Rickert, Dirk. January 1995 (has links)
Universiẗat, Diss., 1994--Kiel.
8

Die EURO 2008 als Window of Opportunity für Policy Change in der Stadt Zürich

Buehler, Luzia. January 2008 (has links) (PDF)
Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.
9

Projektledarens betydelse för kompetensutveckling / The project manager's importance to competence development

Collin, Isabelle, Ericsson, Daniel January 2012 (has links)
Projektorganisationer är en allt mer förekommande typ av organisation där det dagliga arbetet utförs nästan uteslutande i flera, temporära projekt som byter av varandra. I projekten finner vi projektdeltagarna och projektledaren. En del funktioner är inte i projektform utan finns där på permanent basis i organisationen. En problematik som återfinns i projektorganisationer är att det råder intressekonflikter mellan projektens mer kortsiktiga och den permanenta organisationens mer långsiktiga mål. Syftet med denna studie är att utforska projektledarens betydelse förkompetensutveckling av projektdeltagarna i en organisationskontext dominerad av projekt. Genom att göra detta kan projektledarens betydelse för ett mer långsiktigt arbete med kompetens också synliggöras. I denna kvalitativa fallstudie, som genomförts på Saab Aeronautics i Linköping, har vår datainsamling skett via personliga intervjuer samt dokumentgranskning. Denna data bearbetades genom en abduktiv analysansats. Vi finner att det inte finns en stor direkt intressekonflikt mellan de olika aktörerna på de olika nivåerna i organisationen. Det är snarare så att de samarbetar tätt och ansvarsområden flyter in i varandra. Att bara se tillprojektets ”bästa” är inte heller attraktivt för projektledarens framtida anställningsbarhet. Däremot finner vi att projektledaren kan begränsas i sin roll på grund av ramar som sätts upp av en organisation. Dessa ramar är bland annat bedömningskriterier för vad som anses vara ett lyckat projekt. I och med detta ser vi att det kan förekomma mer indirekta intressekonflikter, vilket vi i uppsatsens avslutande del diskuterar närmare. Avslutningsvis mynnar diskussionen ut i reflektioner och förslag kring hur dessa indirekta intressekonflikter skulle kunna hanteras för att organisationen ska nå ihållande konkurrenskraft.
10

Biskopshagen - en utvärdering av projektorganisationen

Dahl, Daniel, Akyol, Lucia January 2008 (has links)
1. Inledning I projektet Biskopshagen har Växjö kommun för första gången arbetat med en arbetsform som kallas projektorganisation. Kommunen har använt sig av ett tydligt projektledarskap där chefer för olika förvaltningar har arbetat tillsammans över förvaltningsgränserna. I samarbetet ingår tre huvudaktörer: • Kommunens planeringsverksamhet – ansvarar för skapandet av bostäder • Kommunens planeringsfunktion – har hand om bygglov, detaljplaner • Aktörerna – byggherrar, till exempel Kärnhem och Växjöhem, och de entreprenörer de anlitar till byggandet, bland annat Skanska och PEAB. Biskopshagen har byggts under två olika etapper. Etapp 1 påbörjades under år 2005 och blev färdigställt under år 2007, medan etapp 2 påbörjades under första halvåret år 2007 och beräknas vara färdigställt under sommaren 2008. Det har dock tillkommit en tredje etapp, vilket har fått som följd att området inte beräknas vara helt färdigställt förrän första kvartalet år 2009. Idag är stadsdelen nästan helt färdigställd och kommunen vill därför utvärdera huruvida projektorganisation har varit ett lämpligt tillvägagångssätt. 1.1 Syfte Projektorganisation är ett arbetssätt som kommunen vill fortsätta utveckla i framtiden. Därför vill kommunen utvärdera hur de målsättningar som ställts för projektet har genomförts samt utforska möjligheterna till att skapa nya samarbetsformer mellan huvudaktörerna. Syftet med uppsatsen är alltså att utvärdera huruvida projektorganisation har varit en framgångsrik metod vid planeringen och genomförandet av området Biskopshagen. 1.2 Frågeställningar 1. Hur har man från byggherrarnas sida upplevt kommunens projektorganisation under tiden för bostadsbyggnationen? 2. Hur har projektorganisationen fungerat i etapp 1 samt 2? 3. Har byggherrarnas mål uppfyllts?

Page generated in 0.139 seconds