<p>1. Inledning</p><p>I projektet Biskopshagen har Växjö kommun för första gången arbetat med en arbetsform som kallas projektorganisation. Kommunen har använt sig av ett tydligt projektledarskap där chefer för olika förvaltningar har arbetat tillsammans över förvaltningsgränserna. I samarbetet ingår tre huvudaktörer:</p><p>• Kommunens planeringsverksamhet – ansvarar för skapandet av bostäder</p><p>• Kommunens planeringsfunktion – har hand om bygglov, detaljplaner</p><p>• Aktörerna – byggherrar, till exempel Kärnhem och Växjöhem, och de entreprenörer de anlitar till byggandet, bland annat Skanska och PEAB.</p><p>Biskopshagen har byggts under två olika etapper. Etapp 1 påbörjades under år 2005 och blev färdigställt under år 2007, medan etapp 2 påbörjades under första halvåret år 2007 och beräknas vara färdigställt under sommaren 2008. Det har dock tillkommit en tredje etapp, vilket har fått som följd att området inte beräknas vara helt färdigställt förrän första kvartalet år 2009. Idag är stadsdelen nästan helt färdigställd och kommunen vill därför utvärdera huruvida projektorganisation har varit ett lämpligt tillvägagångssätt.</p><p>1.1 Syfte</p><p>Projektorganisation är ett arbetssätt som kommunen vill fortsätta utveckla i framtiden. Därför vill kommunen utvärdera hur de målsättningar som ställts för projektet har genomförts samt utforska möjligheterna till att skapa nya samarbetsformer mellan huvudaktörerna. Syftet med uppsatsen är alltså att utvärdera huruvida projektorganisation har varit en framgångsrik metod vid planeringen och genomförandet av området Biskopshagen.</p><p>1.2 Frågeställningar</p><p>1. Hur har man från byggherrarnas sida upplevt kommunens projektorganisation under tiden för bostadsbyggnationen?</p><p>2. Hur har projektorganisationen fungerat i etapp 1 samt 2?</p><p>3. Har byggherrarnas mål uppfyllts?</p>

Purpose: To use theory about organization, stakeholders, knowledge management and powerstructures to analyze the challenges regarding life-cycle assessments in theconstruction industry in Sweden. The study aims to provide a deeper understandingof why the challenges exists and how companies can work to manage them. Research questions: How are life-cycle assessments used within the construction industry today?- What challenges exists in the use of life-cycle assessments today?- What stakeholders affect the use of life-cycle assessments today?- How does the organisation within construction companies affect the use oflifecycle assessment?- How are life-cycle assessments affected by the different degree of knowledge thestakeholders have? Methodology: This is a study of inductive character and is performed as a case study at a largeconstruction company. The study starts with an initial literature study and identifiesrelevant theory to answer the research questions. Then the gathering of empiricaldata is made by industry and government reports, interviews and a focus group.The findings were then analysed and compared to the theory. Results: The results show that the client is the stakeholder with the highest influence of theuse of life-cycle assessments. However, this stakeholder category was identified tohave insufficient knowledge about life-cycle assessments and the benefits of it.There is also no accepted standard for comparison between different actors.Therefore, demand remain low but the study show that the knowledge and demandfrom clients are growing and will do so in the future. The organisation need to workcloser to the suppliers and external contractors to efficiently conduct life-cycleassessments. This could lead to competitive advantage as the demand for theservice grows.

Projektledare har inte möjlighet att styra projektet utan att koppla in andra aktörer från början och måste förhålla sig till begränsningar inom omfattning, tid och ekonomi Projektledare styr med projektplaner för att senare kunna följa upp utfallet. Förtätningsprojekten kontrolleras och följs upp under genomförandet för att hålla tidplaner och budget för projektet. Projektledare gör ekonomiska efterkalkyler för att mäta resultaten samt utvärderarprojektet i helhet. Resultatet av denna studie visar på att projektledare styr projektorganisationen vid förtätningsprojekt med hjälp av faser för att få en tydlig struktur på projektets omfattning.

Värdet av IT är väldigt stort för företag och att implementera IT-system är ett sätt som möjliggör för företag att kunna utveckla och effektivisera arbete och processer i verksamheter. Utmaningen med IT-projekt är dock att det är många komponenter inblandade där av är de erkända som komplexa projekt. Varje år slösas flera miljarder kronor bort på misslyckade IT-projekt. Syftet med denna studie är att undersöka samt analysera hur management konsulter i IT-branschen med olika lång erfarenhet och bakgrund inom IT-projektledning bedriver sina IT-projekt. Min ambition är att försöka förstå samt belysa vilka faktorer som anses vara kritiska vid genomförandet av ett IT-projekt.

Den här fallstudien undersöker utmaningar med projekt som arbetsform. Fallstudien är gjord på ett större företag som har arbetat i projektform under många år, som har problem med att kostnaderna drar iväg okontrollerat under projektens gång och det är svårt att hålla tider i projekten. Studien är inriktad på projektets första faser eftersom det är där det går att påverka resurs- och tidsåtgång och således hela utgången för projektet. Syftet med studien är att undersöka hur en projektorganisation skulle kunna arbeta i de tidiga faserna av projekt, för att projekten ska hålla sig inom angivna ramar för tid och kostnad. En kvalitativ metod valdes för att få en djupare förståelse för fallföretagets nuvarande situation. Sekundärdata insamlades genom vetenskapliga artiklar och litteratur inom området projektarbete. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med 12 personer som arbetar i olika roller i fallföretagets projekt. Det empiriska materialet bearbetades sedan och skapade på så vis studiens resultat. Studiens analys och diskussion skapades genom att ställa resultatet mot teorin. Studien visar att det är viktigt att fokusera på arbetet i de tidiga faserna av projekt för att lyckas med projekten som helhet. Studien bidrar med en systematisk genomgång av de problem som kan uppstå i tidiga faser av projekt samt förslag på lösningar av dessa problem. Den här fallstudien undersöker utmaningar med projekt som arbetsform. Fallstudien är gjord på ett större företag som har arbetat i projektform under många år, som har problem med att kostnaderna drar iväg okontrollerat under projektens gång och det är svårt att hålla tider i projekten. Studien är inriktad på projektets första faser eftersom det är där det går att påverka resurs- och tidsåtgång och således hela utgången för projektet. Syftet med studien är att undersöka hur en projektorganisation skulle kunna arbeta i de tidiga faserna av projekt, för att projekten ska hålla sig inom angivna ramar för tid och kostnad. En kvalitativ metod valdes för att få en djupare förståelse för fallföretagets nuvarande situation. Sekundärdata insamlades genom vetenskapliga artiklar och litteratur inom området projektarbete. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med 12 personer som arbetar i olika roller i fallföretagets projekt. Det empiriska materialet bearbetades sedan och skapade på så vis studiens resultat. Studiens analys och diskussion skapades genom att ställa resultatet mot teorin. Studien visar att det är viktigt att fokusera på arbetet i de tidiga faserna av projekt för att lyckas med projekten som helhet. Studien bidrar med en systematisk genomgång av de problem som kan uppstå i tidiga faser av projekt samt förslag på lösningar av dessa problem. / This case study investigates the challenges with project as a form of work. The case study is done at a larger company which has been working with project as a work form through many years, facing issues with keeping within time limits and over limited costs. The study is fo-cused upon the first phases of the project, because that is where impact can be made on the time- and resource- limits and therefore has an impact on the outcome of the project. The purpose of the study is to investigate how a project organisation could work in the early phases of a project, for the projects to be able to stay within the time frame and to keep costs down. A qualitative method was chosen to get a deeper understanding of the current situation of the case company's situation. Secondary data was brought together by scientific papers and litera-ture within the fields of the current project case. The empirical material was brought together through semi-structured interviews with 12 different people who all had different working fields within the project. Thereafter the empirical material was processed and created the re-sult of the study. Analyse and discussion of the study was created by putting the result to-wards the theory. The study shows that it is important to focus on the work in the early phases of a project for the success of the projects as a whole. The study provides a systematic review of the problems that can occur in the early phases of a project and propose solutions to these problems.

<p>Bakgrund: Projekt är en organisationsform som blivit allt viktigare ochvanligare i företag de senaste åren. I den traditionella projektstyrningen finns brister. Dels fokuserar styrningen ofta enbart på tids- och konstnadsaspekten av projekt, dels upplevs projektorganisationer ofta ha en bristande eller obefintlig koppling till företagets strategi och affärsplan, vilket kan skapa osäkerhet kring mål och prioriteringar. Balanced Scorecard-modellen har utvecklats för att komma till rätta med denna typ av problem. Diskussionen om Balanced Scorecard har dock främst fokuserat på modellens användning och nyttain i mer statiska organisationsformer än projekt.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur Balanced Scorecard kan användas för att stödja och styra projekt. Utifrån detta avser vi sedan att utveckla en modell för hur detta ska kunna ske. Genomförande: Studien har genomförts dels i form av en litteraturstudie och dels en empirisk studie av ett fallföretag. Litteraturen, i form av böcker och forskningsartiklar, har använts för att öka vår egen kunskap om området och för att bygga upp uppsatsens referensram. Fallföretaget arbetar i stor utsträckning i projektform och information därifrån har framförallt inhämtats genom intervjuer, bl a med projektledare och projektdeltagare, men även i form av dokumentation rörande företagets projektmetodik.Resultat: Vi drar slutsatsen att Balanced Scorecard är möjligt att använda för att stödja och styra projekt. Ett styrkort för projekt bör brytas ner från företagets existerande styrkort för att få en tydlig koppling mellan företagets strategi och det enskilda projektet. Vid en sådan nedbrytning bör hänsyn tas till faktorer som tidsåtgång, kostnad för framtagningen, integrering med övrig projektstyrning, enkelhet samt begreppsanvändning.</p>

Bakgrund: Projekt är en organisationsform som blivit allt viktigare ochvanligare i företag de senaste åren. I den traditionella projektstyrningen finns brister. Dels fokuserar styrningen ofta enbart på tids- och konstnadsaspekten av projekt, dels upplevs projektorganisationer ofta ha en bristande eller obefintlig koppling till företagets strategi och affärsplan, vilket kan skapa osäkerhet kring mål och prioriteringar. Balanced Scorecard-modellen har utvecklats för att komma till rätta med denna typ av problem. Diskussionen om Balanced Scorecard har dock främst fokuserat på modellens användning och nyttain i mer statiska organisationsformer än projekt.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att studera hur Balanced Scorecard kan användas för att stödja och styra projekt. Utifrån detta avser vi sedan att utveckla en modell för hur detta ska kunna ske. Genomförande: Studien har genomförts dels i form av en litteraturstudie och dels en empirisk studie av ett fallföretag. Litteraturen, i form av böcker och forskningsartiklar, har använts för att öka vår egen kunskap om området och för att bygga upp uppsatsens referensram. Fallföretaget arbetar i stor utsträckning i projektform och information därifrån har framförallt inhämtats genom intervjuer, bl a med projektledare och projektdeltagare, men även i form av dokumentation rörande företagets projektmetodik.Resultat: Vi drar slutsatsen att Balanced Scorecard är möjligt att använda för att stödja och styra projekt. Ett styrkort för projekt bör brytas ner från företagets existerande styrkort för att få en tydlig koppling mellan företagets strategi och det enskilda projektet. Vid en sådan nedbrytning bör hänsyn tas till faktorer som tidsåtgång, kostnad för framtagningen, integrering med övrig projektstyrning, enkelhet samt begreppsanvändning.

Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar. Studiens empiri består främst av intervjuer med medlemmarna i den styrgrupp som utgör pro-jektets kärna, men också av mötesobservationer. Med hjälp av forskning kring meningsska-pande, organisation och kommunikation analyseras empirin, med målsättningen att svara på den övergripande problemformuleringen: Vilka betydelser kan meningsskapande processer ha i det inledande skedet av ett projekt? Resultaten visar att projektorganisationen, med sina särskilda premisser, skapar unika villkor för meningsskapande. Vi kommer bland annat fram till att de inblandades ofta åtskilda för-förståelser, vardagsverkligheter och tolkningsramar präglar meningsskapandet i denna typ av organisation. Detta tillsammans med att projekt ofta är av tidsbegränsad och komplex karaktär medför att tydlig och löpande kommunikation blir fundamental, och bör anpassas med dessa aspekter i åtanke. Väl fungerande forum för dialog kan därmed anses som grundläggande för det fortgående projektarbetet. Dialog motiveras vidare då vi åskådliggör hur avsaknaden av formella roller och hierarkier i ett projekt medför att den informella organiseringen och meningsskapandet kring denna blir än mer central än i andra typer av organisationer. Genom meningsskapande kring exempelvis den egna och andras funktioner skapas här en tyst överenskommelse om hur arbetet i projektet ska gå till, vad det ska uppnå och vilka roller de inblandade ska ha. Tydliga rollfördelningar och kommunikation kring dessa kan därmed gynna projekt i tidiga skeden. Särskilt i de projekt där styrande dokument inte är särskilt precisa. Slutligen argumenterar vi för att externa informationskällor, i form av lokala nyhetsmedier, kan ha verkan på projektmedlemmarnas meningsskapande. Dessa bör därmed beaktas i projekt som är intressanta för andra än de di-rekt involverade. Sammantaget åskådliggörs ett flertal aspekter där meningsskapande har särskild betydelse i projektorganisationer. Vi menar därför att medvetenhet och kunskap om dessa processer är angelägna vid arbete i initiala skeden i projektorganisationer.

<p>Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar. Studiens empiri består främst av intervjuer med medlemmarna i den styrgrupp som utgör pro-jektets kärna, men också av mötesobservationer. Med hjälp av forskning kring meningsska-pande, organisation och kommunikation analyseras empirin, med målsättningen att svara på den övergripande problemformuleringen: Vilka betydelser kan meningsskapande processer ha i det inledande skedet av ett projekt?</p><p>Resultaten visar att projektorganisationen, med sina särskilda premisser, skapar unika villkor för meningsskapande. Vi kommer bland annat fram till att de inblandades ofta åtskilda för-förståelser, vardagsverkligheter och tolkningsramar präglar meningsskapandet i denna typ av organisation. Detta tillsammans med att projekt ofta är av tidsbegränsad och komplex karaktär medför att tydlig och löpande kommunikation blir fundamental, och bör anpassas med dessa aspekter i åtanke. Väl fungerande forum för dialog kan därmed anses som grundläggande för det fortgående projektarbetet.</p><p>Dialog motiveras vidare då vi åskådliggör hur avsaknaden av formella roller och hierarkier i ett projekt medför att den informella organiseringen och meningsskapandet kring denna blir än mer central än i andra typer av organisationer. Genom meningsskapande kring exempelvis den egna och andras funktioner skapas här en tyst överenskommelse om hur arbetet i projektet ska gå till, vad det ska uppnå och vilka roller de inblandade ska ha. Tydliga rollfördelningar och kommunikation kring dessa kan därmed gynna projekt i tidiga skeden. Särskilt i de projekt där styrande dokument inte är särskilt precisa. Slutligen argumenterar vi för att externa informationskällor, i form av lokala nyhetsmedier, kan ha verkan på projektmedlemmarnas meningsskapande. Dessa bör därmed beaktas i projekt som är intressanta för andra än de di-rekt involverade.</p><p>Sammantaget åskådliggörs ett flertal aspekter där meningsskapande har särskild betydelse i projektorganisationer. Vi menar därför att medvetenhet och kunskap om dessa processer är angelägna vid arbete i initiala skeden i projektorganisationer.</p>

Kommunikation på byggarbetsplatsen har en stor förbättringspotential enligtSvensk Byggtjänsts undersökning. Rapporten visar att stora besparingar kangöras i byggbranschen och särskilt hos entreprenadföretagen. Dettaexamensarbete beskriver hur kommunikationen sker på två av Skanskasbyggarbetsplatser i Uppsala. Det visade sig att majoriteten av de problem somuppstår i byggskedet kan härledas till en brist på tydlighet i kommunikationenpå byggarbetsplatsen. En litteraturstudie har utförts som grund till arbetet. Dåkommunikation är ett brett ämne har studien avgränsats till ämnenaLedarskap, Projektorganisation, Möten och Språk. Utifrån dessa rubriker harkvalitativa intervjuer utförts med syftet att ta reda på hur kommunikationenfungerar, upplevs och arbetas med.Studien visar att besparingar kan göras genom att öka medvetenheten avkommunikation som ett redskap och att aktivt arbeta med kommunikation. / A survey made by Svensk Byggtjänst (Swedish Building Information Service)concludes that communication plays an important role in the constructionindustry and that it has a great potential of improvement. This diploma workshows that significant savings can be made in the construction industry andespecially in the field of production. This thesis describes how communicationtakes place at two different construction sites belonging to the Swedish buildingconstruction company Skanska. According to the interviews carried out at theconstruction sites, we realized that the majority of problems were sprung out ofa lack of clarity in communication. A literature study has been performed andsince communication is a wide topic, this study has been confined to thefollowing subtopics: Leadership, Project, Meetings and Language. With theseheadlines in mind, interviews were conducted. The aim was to find out howcommunication works at work sites in the construction industry and how theworkers experienced the communication within the field of production.The study shows that savings can be achieved through increased awareness ofcommunication as a tool and to actively improve interpersonal communication.