1. Inledning I projektet Biskopshagen har Växjö kommun för första gången arbetat med en arbetsform som kallas projektorganisation. Kommunen har använt sig av ett tydligt projektledarskap där chefer för olika förvaltningar har arbetat tillsammans över förvaltningsgränserna. I samarbetet ingår tre huvudaktörer: • Kommunens planeringsverksamhet – ansvarar för skapandet av bostäder • Kommunens planeringsfunktion – har hand om bygglov, detaljplaner • Aktörerna – byggherrar, till exempel Kärnhem och Växjöhem, och de entreprenörer de anlitar till byggandet, bland annat Skanska och PEAB. Biskopshagen har byggts under två olika etapper. Etapp 1 påbörjades under år 2005 och blev färdigställt under år 2007, medan etapp 2 påbörjades under första halvåret år 2007 och beräknas vara färdigställt under sommaren 2008. Det har dock tillkommit en tredje etapp, vilket har fått som följd att området inte beräknas vara helt färdigställt förrän första kvartalet år 2009. Idag är stadsdelen nästan helt färdigställd och kommunen vill därför utvärdera huruvida projektorganisation har varit ett lämpligt tillvägagångssätt. 1.1 Syfte Projektorganisation är ett arbetssätt som kommunen vill fortsätta utveckla i framtiden. Därför vill kommunen utvärdera hur de målsättningar som ställts för projektet har genomförts samt utforska möjligheterna till att skapa nya samarbetsformer mellan huvudaktörerna. Syftet med uppsatsen är alltså att utvärdera huruvida projektorganisation har varit en framgångsrik metod vid planeringen och genomförandet av området Biskopshagen. 1.2 Frågeställningar 1. Hur har man från byggherrarnas sida upplevt kommunens projektorganisation under tiden för bostadsbyggnationen? 2. Hur har projektorganisationen fungerat i etapp 1 samt 2? 3. Har byggherrarnas mål uppfyllts?

<p>1. Inledning</p><p>I projektet Biskopshagen har Växjö kommun för första gången arbetat med en arbetsform som kallas projektorganisation. Kommunen har använt sig av ett tydligt projektledarskap där chefer för olika förvaltningar har arbetat tillsammans över förvaltningsgränserna. I samarbetet ingår tre huvudaktörer:</p><p>• Kommunens planeringsverksamhet – ansvarar för skapandet av bostäder</p><p>• Kommunens planeringsfunktion – har hand om bygglov, detaljplaner</p><p>• Aktörerna – byggherrar, till exempel Kärnhem och Växjöhem, och de entreprenörer de anlitar till byggandet, bland annat Skanska och PEAB.</p><p>Biskopshagen har byggts under två olika etapper. Etapp 1 påbörjades under år 2005 och blev färdigställt under år 2007, medan etapp 2 påbörjades under första halvåret år 2007 och beräknas vara färdigställt under sommaren 2008. Det har dock tillkommit en tredje etapp, vilket har fått som följd att området inte beräknas vara helt färdigställt förrän första kvartalet år 2009. Idag är stadsdelen nästan helt färdigställd och kommunen vill därför utvärdera huruvida projektorganisation har varit ett lämpligt tillvägagångssätt.</p><p>1.1 Syfte</p><p>Projektorganisation är ett arbetssätt som kommunen vill fortsätta utveckla i framtiden. Därför vill kommunen utvärdera hur de målsättningar som ställts för projektet har genomförts samt utforska möjligheterna till att skapa nya samarbetsformer mellan huvudaktörerna. Syftet med uppsatsen är alltså att utvärdera huruvida projektorganisation har varit en framgångsrik metod vid planeringen och genomförandet av området Biskopshagen.</p><p>1.2 Frågeställningar</p><p>1. Hur har man från byggherrarnas sida upplevt kommunens projektorganisation under tiden för bostadsbyggnationen?</p><p>2. Hur har projektorganisationen fungerat i etapp 1 samt 2?</p><p>3. Har byggherrarnas mål uppfyllts?</p>