Fackförbundet är en politiskt styrd organisation, vars syfte är att förbättra medlemmarnas villkor genom att förhandla med arbetsgivare, teckna kollektivavtal, se till att avtalet följs, hantera tvister och utbilda sina medlemmar. Vår studie inventerar olika mötesformer i ett fackförbund. Formella och informella möten i organisationer är viktiga för att förstå hur informationsspridning sker i en organisation. Hur deltagarna upplever och deltar i mötena har betydelse för hur effektiva mötena är. Studien är kvantitativt inriktad och syftar på hur mötena fungerar på förbundet, vilka eventuella brister det finns samt hur ny teknik stödjer informationsspridning. I denna fallstudie använder vi oss av en enkät, intervjuer och i viss mån observation. Intervjuer och observation ger en fördjupning i enkätens resultat. Den teoretiska referensramen baseras på organisationsteori bl. a. Henry Mintzberg, Chester Barnard och Max Weber. Resultatet visar att de anställda anser att förbundet har en fungerande mötesstruktur. Både formella och informella möten fungerar bra och bidrar till att informationsspridningen fungerar på förbundet. Samtidigt vi konstaterat att det finns en del brister vilket leder till stress och frustation bland medarbetarna. Mötesformerna på förbundet fungerar bra, men vi kan inte säga att de i sin tur leder till ett effektivare fackförbund. Om det däremot finns problem med effektiviteten finner vi inga belägg för att det ska bero på mötenas fungerande. Andra slutsatser vi dragit i denna studie är att den nya tekniken har underlättat utvecklingen av flera former av kommunikation på förbundet, genom att bland annat ge stöd för ett effektivt kommunikationssystem.

Intern kommunikation är den kommunikation som sker inom en organisation (Verčič et al., 2012 s.225). Idag kan man använda sig av olika virtuella mötesformer i organisationer, främst för interna möten men även externa möten (Trafikverket, 2010 s.3). Kommunikationen inom organisationer sker via olika sorters medier, så som personlig kontakt, telefon, brev, böcker, tidningar, datorer, radio och tv (Wallentin, 2006 s.247). Anledningen till att välja att använda sig av virtuella mötesformer är att dessa mötesformer kan bidra till en effektivare verksamhet, bättre ekonomi och fler harmoniska medarbetare. Dessutom kan mötesformen minska den miljöpåverkan som resor ger (Trafikverket, 2010 s.4).Författaren har valt att använda sig av en kommunikationsströmsteori av Katz & Kahn och en teori om kommunikationsprocessen av Kotler. De båda teorierna används för att visa på vad intern kommunikation är och hur kommunikation sker internt i ett företag. Författaren har även förklarat olika typer av mediekanaler som används för att sprida kommunikationen.Syftet med denna uppsats var att undersöka vad medarbetarna på Skatteverket tyckte om deras interna kommunikation. Detta skedde på Skattekontoret i Södertälje samt Företagsskattekontor i Stockholm i form av intervjuer.Undersökningen visar att medarbetarna tycker olika om Skatteverkets interna kommunikationsstrategi. En del tycker att kommunikationsstrategin är klar, tydlig, enkel att förstå och det enda sättet som kommunikationen måste ske på i en stor myndighet. Andra tycker att den är krånglig, har alldeles för många steg och det är stegen som gör modellen till en seg process. Den största orofaktorn som medarbetarna kände när det gäller Skatteverkets interna kommunikation är att budskapet som kommuniceras ut och återkopplingen som kommuniceras tillbaka har en tendens att förändras, glömmas bort eller förvrängas under processens gång. Skatteverket bör därför välja att fokusera på att använda sig av flera olika sorters mediekanaler. De bör även satsa på att använda mediekanaler som erbjuder möjlighet för medarbetarna att ge snabb återkoppling.Undersökningen visar även att medarbetarna på Skatteverket tycker att båda mötesformerna är bra, men att de föredrar fysiska möten framför de virtuella mötena. Detta främst för att de virtuella mötesformerna ännu inte känns tillräckligt stabila och enkla att jobba med. Detta tror författaren kan ha med generationsfrågan att göra då respondenterna inte är uppväxta med denna kommunikationsform och det är därför den inte känns naturlig att arbeta med. Undersökningen har även tagit fram vilka faktorer medarbetarna tror har bidragit till att virtuella mötesformer har ökat. Dessa faktorer har varit införandet av en policy, att fler har tillgång till programmen, att tekniken har utvecklats, att kontoren vill skapa nätverk och samverkan mellan olika kontor eller verksamhetsområden, att ledningen stödjer mötesformen och att användningsområdet för programmen har ökat. För att användandet av virtuella möten ska öka måste beslutet om detta vara enhetligt och genomsyra hela organisationen, något som Skatteverket har lyckats med enligt vad medarbetarna påstår i de intervjuer som gjorts.

Denna studie undersöker professionella möten i relation till fartygsindustrin. Uppsatsen fördjupar sig i hur företag arbetar för att skapa professionella möten ombord på fartyg samt vilka aspekter som potentiella konferensresenärer anser vara viktiga vid möten. En kvalitativ ansats har använts där intervjuer ligger i fokus för uppsatsens empiriska grund. Teoretiska utgångspunkter har använts för att analysera och förstå det insamlade empiriska materialet. Även tidigare forskning har använts för att få insikt i ämnesområdet. Under dessa kapitel berörs ämnen gällande service och kvalitet ur kunden och företagens perspektiv. Vidare nämns även tidigare forskning om kryssningar som mötesplatser, mötesindustrin som fenomen samt en plattformsmodell som belyser flera olika byggstenar, vilka är viktiga för att kunna skapa lyckade möten. I resultatkapitlet presenteras ett samlat intryck och resultat som grundar sig i de genomförda intervjuerna. Resultatet från studien visar på att rederier till stor del arbetar utifrån sina kunder där möjlighet till anpassning finns. Vidare framgår det att företagen ofta arbetar med relationsmarknadsföring gällande sina affärskunder samt att potentiella konferensresenärer värdesätter sekundära attraktioner som mycket viktiga.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför måltider, samt hur de i fyra förskolor kan se på måltidssituationer som lärandetillfällen. Med tanke på den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs på förskolor idag kopplar jag detta till läroplanens mål om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnå syftet tar jag hjälp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lärarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför måltider. Resultatet jag kommer fram till är att lärarna har varierade erfarenheter när det gäller lärandet vid måltidssituationer. Samtalen vid matbordet handlar mest om maten, öppna frågor och i några fall om barnens upplevelser. Öppna frågor kan handla om dagens datum, vädret eller var barnen har gjort under helgen.

Professionella möten är en stor del av Sveriges turism och spås hög potential till utveckling enligt Sweden Visitors Board. Genom framtagandet och arbetet med diverse strategier avser organisationen främja besöksnäringen på ett nationellt men även lokalt plan. Stockholms skärgård ska utvecklas till en åretrunt destination. En fallstudie utfördes för att undersöka huruledes mötesanläggningar i Stockholms skärgård arbetar med upplevelser såväl utifrån sin geografiska position samt ur andra aspekter. Teorier kring rurala destinationer, upplevelser och professionella möten inkorporerades för att analysera upplevelsens betydelser i mötesindustrin. Kvalitativa intervjuer och observationer utfördes med fyra mötesanläggningar i skärgården samt med nyckelpersoner inom Svensk mötesindustri. Resultatet indikerar att mötesanläggningar på rurala platser i stor utsträckning arbetar med upplevelser utifrån olika aspekter. / Professional meetings are a major part of Sweden's tourism and predicted high potential for development by the organization Sweden Visitors Board. Through development and work with various strategies, the organization plans to promote the tourism industry at a national level as well as locally. Stockholm archipelago will be a year-round destination. A study was conducted to investigate to what degree meeting facilities in the Stockholm Archipelago are working with experiences based upon geographical position as well as other aspects. Theories of rural destinations, experience and professional meetings were incorporated to analyze the meaning of experience in the meetings industry. Qualitative interviews and observations were carried out at four conference facilities in the archipelago. Qualitative interviews were also carried out with people with key positions in the Swedish meetings industry. The result indicates that meeting facilities in rural locations extensively work with experiences from different aspects.

No description available.

Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidat/Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Hennström Moa (99/02/24)     Jarmteg Emma (00/05/25) Titel: IDAG, IMORGON OCH I FRAMTIDEN - En kvalitativ fallstudie om digitala externa möten och mötesledarskap Handledare: Johan Grinbergs Nyckelord: Social Presence Theory, Giddens Struktureringsteori, Digitala Möten, Externa Möten, Mötesledarskap, Externt Ledarskap, Utmaningar med Digitala Externa Möten  Forskningsfrågor: Vilka utmaningar upplever mötesledare att det finns med digitala externa möten? Vilka förmågor och beteenden använder sig mötesledare av i de digitala externa mötena och hur kan de utvecklas i framtiden?  Syfte: Syftet med denna fallstudie är att ur ett mötesledarperspektiv undersöka hur utmaningarna med digitala externa möten manifesteras i praktiken samt att explorativt undersöka om det finns ytterligare utmaningar i denna studerade praktik utöver de som redan identifierats i den existerande forskningen. Vidare syftar denna studie till att ge en förståelse för hur mötesledarskapet utövas i det digitala externa mötet och utifrån detta skapa ett underlag för hur det kan utvecklas i framtiden. Metod: I denna studie användes en fallstudie i kombination med en explorativ undersökning, där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Det användes en induktiv forskningsansats där den teoretiska referensramen fastställdes för att kunna ligga till grund för den insamlade empirin. Det genomfördes totalt tio intervjuer där den empiriska datan analyserades utifrån två valda huvudteorier, för att avslutningsvis kunna besvara undersökningens syfte och forskningsfrågor. Slutsats: Resultatet av studien visar att det finns ett flertal utmaningar med digitala externa möten som mötesledare ställs inför i den studerade kontexten. Respondenterna ger varierande svar på de utmaningar som de upplever manifesteras i praktiken och dessa svårigheter är såväl överensstämmande med tidigare forskning som helt nya. Det kan därför konstateras att det finns utmaningar i denna studerade kontext som inte har identifierats tidigare i forskningen. Mot bakgrund av detta har mötesledarnas nuvarande förmågor och beteenden i de digitala externa mötena identifierats, kartlagts och analyserats. Som resultat har behov av nya förmågor och beteenden identifierats, vilka i framtiden kan tillämpas av mötesledarna för att kunna bemöta och hantera utmaningar med digitala externa möten. / Date: 2022-06-01  Level: Bachelor/Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Hennström Moa (99/02/24)         Jarmteg Emma (00/05/25) Title: TODAY, TOMORROW AND IN THE FUTURE - A qualitative case study about digital external meetings and meeting leadership Supervisor: Johan Grinbergs  Keywords: Social Presence Theory, Giddens Structuration Theory, Digital Meetings, External Meetings, Meeting Leadership, External Leadership, Challenges with Digital External Meetings  Research questions: What challenges do meeting leaders experience when holding a digital external meeting? What abilities and behavior skills do meeting leaders need to use in external digital meetings and how can they develop them in the future? Purpose: The purpose of this case study is to examine, from a meeting leader’s perspective, how the challenges of leadership in digital meetings are manifested in practice, and also, to examine whether this form of meeting has extra challenges in addition to those already identified by existing research. Furthermore the aim of this study is to create an understanding of how the leadership in a digital meeting is exercised and, based on this study, to create the basis for future development. Method: This study was conducted using a combination of a case study and an exploratory study, where the empirical material was collected through semi-structured interviews. An inductive research approach was used where the theoretical frame of reference was established in order to form the basis for the collected empirical data. To be able to finally answer the survey’s purpose and research questions, a total of ten interviews were conducted to collect empirical data, which were then analyzed based on two selected main theories. Conclusion: In the context studied, the results show that there are a number of challenges that meeting leaders face with external digital meetings. The respondents give varying answers to how the challenges they experience are manifested in practice. Those interviewed describe previously known challenges, but our study has also identified new challenges not seen in past research. It can therefore be stated that there are challenges in this study that have not been identified in earlier research. Against this background, the meeting leaders’ current abilities and behavior skills, in external digital meetings have been identified and analyzed. As a result, the need for new abilities and behavior skills, which in future can be applied by the meeting leaders to enable them to meet and handle the challenges of external digital meetings have been identified.

Detta arbete fokuserar på platser som är möjliga att beskriva som mellanrum staden. Det är platser och ytor som ofta definieras som okontrollerade och oplanerade till skillnad från stadens i övrigt planerade och kontrollerade rum. De är svåra att tydligt beskriva då de befinner sig mellan andra mer tydligt definierade urbana rum samt att de inte går att läsa av som offentliga rum utan istället blir ett slags tomrum i stadslandskapet. Planerare och arkitekter har en tendens att se dessa mellanrum som överblivna ytor och som en framtida markreserv för kommande utveckling och tillbyggnad. Utifrån tidigare forskning ska begreppet mellanrum med tillhörandebenämningar fördjupas och förtydligas. Vidare avser arbetet undersöka vilka möjligheter och potential mellanrum kan ha för utvecklandet av nya offentliga mötesplatser och särskilt hur mellanrum i relation till varandra kan aktiveras och utvecklas för att bidra till en stadsdels utveckling. Fallstudiehar valts som forskningsdesign och angreppsätt och används för att fokuseraundersökningen till ett särskilt område i Hagalund, Solna, med inrymmandemellanrum. En platsbeskrivning, inventering och tidshistorisk-analys i kombination med olika analys- och karaktäriseringsverktyg ligger till grund för arbetets gestaltningsförslag. Förslaget presenterar en möjlig utformning av tre valda platser inom området utifrån framtagna designprinciper och visar hur dessa kan aktiveras till tillgängliga och dynamiska offentliga rum som erbjuder möjligheter till olika aktiviteter och möten samt bidrar tillstadsdelens behov och utveckling.

<p>På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina. De redogör för sin upplevelse av svensk kultur och mötet med svenskar som i viss mån präglas av brist på tillit hos båda parter. Skillnader i synsätt märks hos deltagarna beroende av tid i Sverige och till vilken grad de tillåter sig att kritiskt granska inhemska attityder och värderingar.</p>