Bakgrund: Varje år får över 2500 kvinnor i Sverige diagnosen gynekologisk cancer. Den innefattar olika sjukdomsformer och skiljer sig beroende på var de sitter i könsorganet, vilka symtom de ger och hur behandlingen ser ut. En god vårdrelation är en förutsättning för att patienten ska kunna anförtro sig till vården. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor med gynekologisk cancers upplevelser av möten med vårdpersonal under behandlingstiden. Metod: Uppsatsen var en litteraturstudie baserad på nio stycken kvalitativa artiklar. Resultat: Efter att artiklarna bearbetats framkom två stycken huvudkategorier. Dessa berörde upplevelser av möten med vårdpersonal. Diskussion: Diskussionen behandlar kvinnornas upplevelser, såsom trygghet och missnöje, som uppkom vid möten med vårdpersonal.

Denna studie behandlar den politiska diskursen inom stadsplanering och utveckling. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med politiker från kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsplaneringsnämnden i Norrköping. Syftet är att belysa hur föreställningar inom diskursen kan utgöra förutsättningar inom stadsplaneringen. I studien kommer, bland annat, begreppen förtätning, attraktionskraft och framkomlighet lyftas fram för att belysa hur dessa kan utgöra en idémässig grund inom planeringsarbetet och belysa vilka effekter föreställningarna kan ha för stadsplanergin som politisk praktik.

<p>Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: <em>Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande </em>och<em> Genusskillnader.</em> I resultatet identifieras problem i form av språkbarriärer, anhörigtolkar, dåligt förtroende för distriktssköterskor, svårigheter med tidsbokning, könspreferenser av personalen, ojämnställdhet och känsloladdade möten. Resultatet behandlade även kulturell kompetens, vad det innebär och hur den formas. Studien visar på att distriktssköterskors upplevelser är att det finns problem vid mötena och många problem skulle underlättas med tydligt och flerspråkigt informationsmaterial. Resultatet kan utgöra ett underlag för vidare forskning och kvalitetsutveckling inom området transkulturell omvårdnad.</p>

<p>Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation.</p><p>Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan</p><p>kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över</p><p>verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden.</p><p>De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling.</p><p>Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så</p><p>sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i</p><p>verksamheten.</p><p>Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen.</p><p>Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att</p><p>använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete.</p><p>Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra.</p>

Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande och Genusskillnader. I resultatet identifieras problem i form av språkbarriärer, anhörigtolkar, dåligt förtroende för distriktssköterskor, svårigheter med tidsbokning, könspreferenser av personalen, ojämnställdhet och känsloladdade möten. Resultatet behandlade även kulturell kompetens, vad det innebär och hur den formas. Studien visar på att distriktssköterskors upplevelser är att det finns problem vid mötena och många problem skulle underlättas med tydligt och flerspråkigt informationsmaterial. Resultatet kan utgöra ett underlag för vidare forskning och kvalitetsutveckling inom området transkulturell omvårdnad.

Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation. Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden. De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling. Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i verksamheten. Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen. Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete. Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra.

På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina. De redogör för sin upplevelse av svensk kultur och mötet med svenskar som i viss mån präglas av brist på tillit hos båda parter. Skillnader i synsätt märks hos deltagarna beroende av tid i Sverige och till vilken grad de tillåter sig att kritiskt granska inhemska attityder och värderingar.

The main purpose of this paper is to examine how students in school year nine in the Swedish school come in contact with history outside of the school context. The paper also focuses on, if and how the students consider the contact with history as something different than, or similar to the history education that takes place during school hours, the student´s interest in history will also be examined. To gather the student’s opinions on these subjects, I have done interviews with eight students divided into two groups, with one group consisting of four girls and one group with two boys and two girls. The interviews took place at the students school located in a smaller city in Värmlands län, Sweden. The research prior to this paper shows that students are relatively interested in history, but that they tend to see history as just a school matter.My results shows that the student´s contact with history outside the school context coincides with their hobbies, watching movies and reading books, but they also talk about history with their older relatives. The students say that most of the time their contact with history outside the school context coincides with the history education. My results also show that the students are relatively interested in history. / Denna uppsats undersöker främst hur elever i årskurs 9 kommer i kontakt med historia utanför skolämnet, samt hur och om de anser att kontakten de får med historia utanför skolan liknar eller skiljer sig från det som tas upp under lektionstid. Även hur elevernas historieintresse ser ut har undersökts, detta för att se vad eleverna är intresserade av, eller om det rent av finns ett ointresse för ämnet. Undersökningen har skett genom intervjuer med två grupper om fyra elever ur årskurs nio på en högstadieskola i en mindre ort i Värmlands län. Tidigare forskning visar att elever har ett relativt stort historieintresse, och att de är intresserade av vitt skilda saker, dock visar tidigare undersökningar att vissa elever ser historia som enbart ett skolämne. Mina resultat stämmer till viss del överens med en del av den tidigare forskning, eleverna i min undersökning visar ett relativt stort historieintresse, och anser att den kontakten de får med historia utanför skolan till stor utsträckning även sammanfaller med skolarbetet inom historia. Kontakten som eleverna får med historia sker främst genom elevernas fritidsintressen, det är genom film, böcker, men det är även genom samtal med sina äldre släktingar som eleverna möter historia utanför skolans lokaler.

The purpose of this study is to analyze and specify the characteristics of servicescapes in the hotel industry and its role when building a brand. Further, the aim is to put forward how Management in this sector strategically utilizes the location to manage the staff in order to help build a strong lasting brand. To fulfill our purpose we have targeted one overall question - What purpose does servicescape have when building a solid brand name in the hotel sector? In today’s society brands play an integral part in influencing our buying behavior and are now considered to be a new business tool to communicate a business trough. Also services have become a widespread phenomenon, which is seen as a competitive tool not only for companies in the service sector. The literature regarding brands are more often using production companies as examples rather than service companies, which is why we found it interesting to make clear how service brands develop, keeping in mind the dynamics and intangible aspects. This study has been taking on a qualitative method as the idea was to gain a deeper understanding about the subject. The empirical material has been gathered from seven interviews with respondents holding important knowledge either about the hotel sector or brand management. The material has made out the basis for our analysis and final conclusion which you will find in the last chapters of this thesis. Keywords: Brands, Servicescape, Service Management, Interaction and Meetings.

Bakgrund Cirka 140 000 svenskar har någon form av demenssjukdom. Gemensamt för dessa är försämrat minne. Andra symtom kan vara försämrad tankeverksamhet, svårigheter att kommunicera, förmåga att klara praktiska sysslor och personlighetsförändringar. I takt med att befolkningen blir äldre kommer andelen patienter med demenssjukdom att bli alltfler. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete och är skyldig att ge ett gott bemötande, något som kan försvåras av kommunikationsproblem. Röntgensjuksköterskan måste då hitta andra vägar för att optimera omvårdnaden. Syftet med denna studie var att belysa vilka kunskaper som röntgensjuksköterskan behöver för att planera och genomföra besöket på röntgen. Metoden var en litteraturstudie där 38 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, värderades och analyserades i flera steg. Resultatet visar att omvårdnaden av patienter med demenssjukdom är mångfacetterad och att många aspekter måste vägas in. Attityder, utbildning, smärtlindring, vårdmiljö, etiska dilemman och relationer är de huvudområden som framkom. Diskussion och slutsats: Vårdpersonal kan genom bland annat utbildning och attitydförändringar medverka till en förbättrad kommunikation och relation med patienter med demenssjukdom. Smärtlindring måste förbättras och vårdmiljön kan förändras till fördel för dessa patienter. Personalen stöter på olika etiska dilemman i arbetet, vilka försvåras av konflikter mellan olika yrkeskategorier. Röntgensjuksköterskan kan dra lärdom av dessa kunskaper för att bedriva en integritetsbevarande omvårdnad.