Spelling suggestions: "subject:"bärande organisation"" "subject:"begärande organisation""
1 |
Att bygga en katedral : En studie av en gymnasieorganisations första år med PBS-ett arbete mot en lärande organisationBroberg, Eva January 2006 (has links)
<p>Denna uppsats är en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning på att arbeta i riktning mot lärande organisation enligt PBS. PBS är en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssättet utgår från medarbetarnas lärdomar om hur man bidrar till att ungdomar lär och utvecklas på bästa sätt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivåer inom skolformen – från lärare till politiker engagerades i arbetet och ett femårigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. När undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lärande organisationsanda pågått i ca ett läsår.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer. Representanter från samtliga ledningsnivåer intervjuades dvs politiker, förvaltningschef, gymnasieche-fer och rektorer. Syftet med undersökningen var att kartlägga upplevelser hos politiker och skolledare av inledningsskedet av ett medvetet arbete i riktning mot en lärande or-ganisation.</p><p>Resultatet ger en fingervisning om hur det kan upplevas att leva i två system, ett ”lärande” och ett mer centralistiskt sätt att styra skolan. Undersökningen visar också hur dialogen mellan olika ledningsnivåer upplevs på ett annorlunda och mycket positivt sätt.</p> / <p>This essay is a study of the initial phase of an upper Secondary School Municipality administrations effort on becoming a learning organization according to PBS. PBS is the abbreviation of Problem Bases School development, where the working methods starts with the learning experiences of the personnel, on how to contribute to the learn-ing and development of youth in the best way. All upper secondary schools in the mu-nicipality participated and all levels within the school system – from teachers to politi-cians were involved, and a five year co-operation with the PBS group from the Univer-sity of Karlstad was initiated. At the time of this study the work in the upper secondary schools towards a learning organization perspective had been going on for about one school year.</p><p>The study which is qualitative was done by interviews. Representatives from all leader-ship levels were interviewed, i.e. politicians, department director, school directors and principals. The aim of the study was to map out politicians and school leaders percep-tions of the initial phase of the efforts of purposely gearing towards a learning organiza-tion.</p><p>The result gives hints on how it may be to live in two systems, one “learning” and an-other more centralistic way of running the schools. The study also shows how the dia-logue between different leadership levels is perceived in a different and very positive way.</p>
|
2 |
Lärande i små projektintensiva företag : En fallstudie med samtliga medarbetare på Markant Reklambyrå i Karlstad / Learning in small project-oriented companies : A case study including all co-workers at Markant Reklambyrå in KarlstadEklund, Jessica, Eklund, Magnus January 2006 (has links)
<p>En lärande organisation kännetecknas av att medarbetarna i en organisation utvecklar och för vidare kunskap mellan varandra, samt förmågan att förändra och tillämpa kunskaperna. Peter Senge utvecklade begreppet en lärande organisation och med hjälp av fem discipliner redogör han vad en organisation bör göra för att åstadkomma en lärande organisation. Kline och Saunders uppmärksammade att företag tog åt sig av Senge’s fem discipliner och märkte även att företagen behövde en mer detaljerad information om hur den lärande organisationen skapas. Därav grundade Kline och Saunders tio detaljerade steg som skapar en sådan organisation.</p><p>Genom att ett företag är en lärande organisation anpassar den sin verksamhet till det som händer i omvärlden för att det ska gynna både medarbetare och ägare. Kline och Saunders förklarar att en lärande organisation har bra sammanhållning och en förenande kraft. Det leder sedan i sin tur till att grupparbetet, kreativiteten och problemlösningarna effektiviseras, och att tankeverksamheten gynnas.</p><p>Syftet med uppsatsen blev därför att undersöka vilka av Kline och Saunders tio steg Markant Reklambyrå använder sig av för att ses som en lärande organisation. För att besvara syftet i uppsatsen valdes att undersöka hur kunskaper och erfarenheter används och förmedlas mellan medarbetarna i det valda fallföretaget.</p><p>Undersökningen resulterade i att Markant Reklambyrå omedvetet använder sig av alla de steg som Kline och Saunders beskriver, dock finns det områden där lärandet kan förbättras. Med hjälp av utökad struktur vid dokumentering och möten kan Markant Reklambyrå bli en ännu effektivare organisation där medarbetarna förmedlar sina kunskaper och erfarenheter till varandra.</p>
|
3 |
Att bygga en katedral : En studie av en gymnasieorganisations första år med PBS-ett arbete mot en lärande organisationBroberg, Eva January 2006 (has links)
Denna uppsats är en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning på att arbeta i riktning mot lärande organisation enligt PBS. PBS är en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssättet utgår från medarbetarnas lärdomar om hur man bidrar till att ungdomar lär och utvecklas på bästa sätt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivåer inom skolformen – från lärare till politiker engagerades i arbetet och ett femårigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. När undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lärande organisationsanda pågått i ca ett läsår. Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer. Representanter från samtliga ledningsnivåer intervjuades dvs politiker, förvaltningschef, gymnasieche-fer och rektorer. Syftet med undersökningen var att kartlägga upplevelser hos politiker och skolledare av inledningsskedet av ett medvetet arbete i riktning mot en lärande or-ganisation. Resultatet ger en fingervisning om hur det kan upplevas att leva i två system, ett ”lärande” och ett mer centralistiskt sätt att styra skolan. Undersökningen visar också hur dialogen mellan olika ledningsnivåer upplevs på ett annorlunda och mycket positivt sätt. / This essay is a study of the initial phase of an upper Secondary School Municipality administrations effort on becoming a learning organization according to PBS. PBS is the abbreviation of Problem Bases School development, where the working methods starts with the learning experiences of the personnel, on how to contribute to the learn-ing and development of youth in the best way. All upper secondary schools in the mu-nicipality participated and all levels within the school system – from teachers to politi-cians were involved, and a five year co-operation with the PBS group from the Univer-sity of Karlstad was initiated. At the time of this study the work in the upper secondary schools towards a learning organization perspective had been going on for about one school year. The study which is qualitative was done by interviews. Representatives from all leader-ship levels were interviewed, i.e. politicians, department director, school directors and principals. The aim of the study was to map out politicians and school leaders percep-tions of the initial phase of the efforts of purposely gearing towards a learning organiza-tion. The result gives hints on how it may be to live in two systems, one “learning” and an-other more centralistic way of running the schools. The study also shows how the dia-logue between different leadership levels is perceived in a different and very positive way.
|
4 |
Framgångsfaktorer för en mer lärande organisation : En studie av en industriverksamhetDedovic, Anel January 2011 (has links)
No description available.
|
5 |
Vad gör ledaren för att genom olika ledarskapstekniker och verktyg underlätta medarbetarens lärande?Granholm, Tomas January 2013 (has links)
Uppsatsen beskriver vad ledaren gör för att omsätta uppdragsgivarens förväntningar, hur ledaren arbetar med visionen för organisationen och centrala värderingar för ökat lärande hos medarbetare. Centralt är ledarens praktiska görande för att underlätta lärande och koppling mellan teori och empiri. Jag vill öka förståelsen för vad ledaren gör och vilka tekniker som används för organisatoriskt lärande samt hur de kan kopplas till en organisation. Detta för att omsätta teorierna kring ledarskap för utveckling av en lärande organisation. Den mest framträdande teorin är Senges teori (Senge 1990, 1994) om lärande organisation. Det finns litteratur, avhandlingar och artiklar kring lärande organisationer som utgår från Senges teorier vilka delvis beskriver ledarens görande vilket underlättar lärande. Det som delvis beskrivs är vad och på vilket sätt medarbetarens lärande kan kopplas till det ledaren gör. Här har jag utgått från teorier, avhandlingar och artiklar som beskrivs ha empirisk grund (exempelvis Alexandersson m.fl. 1998; Bass 2000; Berggren m.fl. 2001; Bergman 1995; Ekman 2004; Granberg & Olsson 2009; Johnson 1998; Kock 2010; McGill & Slocum 1993; Mossberg m.fl. 2006). Senges teori har lett mig till att arbeta med frågeställningen Vad gör ledaren för att genom olika ledarskapstekniker och verktyg underlätta medarbetarens lärande? Syftet med uppsatsen är att öka förståelse för och tillföra kunskap om vad ledaren gör för att med olika tekniker och verktyg förbättra lärandet i organisationen. Med att tillföra kunskap avses även ledarens görande och tillvägagångssätt, ledarens metoder och ledarskapsprocessen för att underlätta medarbetarens lärande, dvs. fokus är på det ledaren gör. Uppsatsen beskriver vilka ledarskapstekniker ledaren använder sig av (vad ledaren gör) i organisationen när ledaren omsätter uppdragsgivarens krav i koppling till de av Senge beskrivna ledarskapsteknikerna som han beskriver teoretiskt (Senge 1990, 1994). Uppsatsen har inte som ansats att ge ett nytt teoretiskt bidrag kring teorier om lärande organisationer. En uppdelning har gjorts i olika uppsatsområden utifrån passande delar av Senges teorier om lärande organisation: visions- och värderingsarbete, tankemodeller, handlingslärande. Jag har tittat närmare på det Senge (Senge 1990, 1994) ser som centralt i teorin om lärande organisation: vad som händer när de anställda blir tillfrågade och får mer inflytande och om detta har lett till ökat lärande. Den studerade organisationen är en länsstyrelse i södra Sverige. Organisationen fick en ny landshövding för några år sedan. Efter att landshövdingen tillträtt arbetade ledningen inledningsvis tillsammans med personalen med en vision och värdeord för organisationen. Visionen arbetades fram med målbilden att bli en myndighet, en arbetsplats, en arbetsgivare. Jag har studerat hur en genuint delad vision inte kan vara dikterad från ledningen. Vidare beslutade Landshövdingen att inrätta en ”medarbetardag” en gång i månaden där ledning och medarbetare gemensamt avsatt tid för att arbeta med t.ex. värderingar och vision. Den återkommande mötestiden har även används för inspirationsföreläsningar, informationsförmedling m.m. Ledningen har här använt sig av ett arbetssätt som liknas vid att bemyndiga medarbetaren. Detta för att lyfta medarbetarna och utveckla en process för att utveckla organisationen. Ett tidskrävande och engagerande ledarskap som i slutändan ger en mer långsiktig lärandeprocess i organisationen. Den nya landshövdingen har lyckats förmedla och beskriva bakgrundsorsakerna till förändringsbehovet i organisationen och genom olika metoder och möten fått medarbetarna att anförtro sig till behovet av att utveckla en gemensam vision och gemensamma värdeord. Kännetecknande för arbetet är att organisationen gemensamt arbetat med att förändra organisationen: Lärande för att utveckla organisationen har blivit en fråga om överlevnad för organisationen då antalet arbetsuppgifter och uppdrag ökar samtidigt som tilldelade budgetmedel minskar. De intervjuade ledarna beskriver att organisationen har gått från att ha varit mer reaktiv till att i dagsläget vara med proaktiv med ett utvecklat medarbetardriv. Uppdragsgivarens beskrivna målsättning med organisationen förefaller nu i högre utsträckning sammanfalla med organisationens eget arbete. Lärande i vardagssituationer över enhetsgränser i form av handlingslärande och en mer flexibel organisation har blivit några av resultaten med förändringarna. Detta har givit ett ökat medarbetarlärande för större kundnytta. Det gemensamma arbetssättet i organisationen för att ta fram värdeorden beskrivs även ha haft effekten att medarbetarens överprövning av det ledningen säger och gör blir inbyggd i arbetet då medarbetaren deltar aktivt i planeringen av arbetsuppgifternas fördelning. Ledarna i organisationen har uppmärksammat och lockat fram ett ökat lärande genom att medarbetaren nyttjar en större del av sin kompetens och nyttjar sina resurser på ett mer optimalt sätt. Effekterna att ha utvecklat lärandet beskrivs vara många, här är några exempel: Förbättrade kundrelationer, stärkande i en motsvarande konkurrentjämförelse, stärkt yrkeskompetens, förbättrad medarbetarmotivation, tydligare helhetsbild för medarbetaren, förändringsberedskapen har förbättrats etc. Här återfinns likheter mellan min empiri från Länsstyrelsen och med Ekmans avhandling (Ekman 2004). En aktiv och engagerad ledning kan inte nog understrykas som en av de mest betydelsefulla faktorerna för att medarbetarens delaktighet och lärande ska kunna utvecklas för att gemensamt skapa ett större värde för kunderna och externa intressenter. Ledarna har genom olika ledarskapstekniker och verktyg underlättat medarbetarens lärande. Genom olika handlingar och aktiviteter, möten och forum, utveckling av värdeord och en vision har ledarna skapat förutsättningar och tillfört kunskap som underlättat medarbetarens lärande. Förändringarna karaktäriseras av ett ledarskap som främjar gemensamhet, ett arbete som sker tillsammans med medarbetaren vilket förbättrat arbetet över enhetsgränserna genom medarbetardeltagande. Ledarna eftersträvar att underlätta för medarbetarna att arbeta i vardagen genom värdeorden i riktning mot visionen. Organisationens ledare eftersträvar att praktiskt genomföra det Senge (Senge 1990, 1994) teoretiskt beskriver som tekniker i en lärande organisation. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och tillföra kunskap om vad ledaren gör för att med olika tekniker och verktyg förbättra lärandet i organisationen. Denna kunskap omfattar i huvudsak kunskap som tillför tidigare teorier ytterligare kunskap om vad ledarna gör och vilka ledartekniker ledarna i organisationen använder sig av för att underlätta medarbetarlärande i koppling till olika teorier kring ledarskap. Detta omfattar beskrivningen på föregående sida tex. genom ledarskapstekniker som värderings/visionsarbetet, föreläsningar, chefsseminarier och utbildning, medarbetardagar, ärendedialog, strategiska samtal etc. Ledarna i organisationen har genom olika ledartekniker och verktyg flyttat medarbetarens fokus från lärande inom egna enheten till mer uttalat helhetsfokus och lärande i organisationen. Helhetsfokus i organisationen har blivit medarbetarnas ”systemtänkande” vilket av ledarna beskrivs som en naturlig grund för sättet att tänka. Ledarna har utvecklat sin förståelse hur ledarskapet påverkar det organisatoriska lärandet exempelvis genom enhetsgemensamma aktiviteter, möten etc. Medarbetarens lärande utvecklas när helheten i organisationen är utgångspunkten istället för enbart fokus på de olika organisationsdelarna var för sig, isolerade från varandra. Uppsatsens bidrag är att utveckla en beskrivning av vad ledaren gör och vad ledaren har för tekniker och aktiviteter vid en organisationsförändring för ökat medarbetarlärande. Uppsatsens bidrag är vidare att utveckla Senges teori och Ekmans avhandling och ge ytterligare exempel på ledartekniker för att underlätta ärende: att införa organisatoriska tvärgrupper, tydligare beskrivna feedbackmetoder för lärande, chefsseminarier, utbildning och föreläsningar med anpassad informationsförmedling för ökat lärande (Ekman 2004; Senge 1990). Uppsatsen är ett bidrag med exempel för att utveckla användbarheten hos Senges teori om lärande organisationer (Senge 1990).
|
6 |
Lärande utvärderingsstyrning : En utvärderande fallstudie / Ongoing evaluation governance – an evaluative case studySvensson, Sandra, Ngo, Lisa January 2016 (has links)
Bakgrund och problemdiskussion: Fullständig tilltro utan misstankar existerar inte i vårt samhälle och i många situationer blir det nödvändigt med utvärdering och kontroll. Utvärdering behöver däremot inte endast syfta till kontroll, utan med tiden har utvärdering fått både en lärande och styrande roll. Däremot är utvärderingsstyrning genom lärande problematiskt. Dessutom är en utvärderingsprocess samtidigt vanligtvis väldigt kostsam och arbetsintensiv speciellt då användningen av utvärderingsresultatet inte är självklar, och är därför ett intressant forskningsområde. Syfte: Studien har ett tvåfaldigt syfte. Det första syftet är teoretiskt och ämnar undersöka på vilket sätt lärande utvärderingsstyrning bör utformas genom att skapa en normativ modell. Det andra syftet är praktiskt och avser att utvärdera ICA:s logistikavdelnings nuvarande utvärderingsprocess samt identifiera dess styreffekt. Metod: Studien är strukturerad kring en kvalitativ metod i form av en utvärderande fallstudie. Insamlingen av empiriskt material har genomförts genom dokumentstudier och semi-strukturerade intervjuer. En konceptuell modell för lärande utvärderingsstyrning skapades baserat på litteraturgenomgången. Modellen användes sedan för att analysera det empiriska materialet. Resultat och slutsats: För att uppnå lärande utvärderingsstyrning bör företag lägga grunden utifrån styrformen byråkrati med inriktning mot regelstyrning och utveckla interorganisatorisk systemisk utvärderingsstyrning. Vidare möjliggörs lärande utvärderingsstyrning genom bland annat att utvärderare blir mer aktiva och skapar ett öppet klimat med fokus på engagemang och diskussion. För att tillämpa lärande utvärdering bör resultatet redovisas och spridas genom exempelvis lärseminarier och workshops men fokus på en instrumentell användning.
|
7 |
Att leda den kommunala utbildningsorganisationen : En studie ur förvaltningschefens perspektivEvestedt, Michael January 2007 (has links)
<p>This study is based on interviews with five directors of educational administration within the Stockholm County. The purpose is to investigate how the directors of educational administrations, in the different municipalities, describe the relationship between the administration and the local school units. Moreover, the aim is also to describe the administration director’s work in relation to the various levels of the administration. To what extent can it be identified as a dimension of the learning organization described in this report.</p><p>The study shows that skepticism is usually directed upwards toward the next level in the organization and that the decision-making right for local schools is consistently safeguarded. The responsibility for development work and competence training is mainly put in the hands of the local school units.</p><p>The work of the directors of administrations concerning the relationship between the different levels in the administrations could only partially be identified as parts of the learning organization described. When compared to that organization it lacked several components. Among other things this concerned the possibilities for different groups in the organization to meet with each other, accessibility of information, a learning focus in evaluations and developing of a vision and understanding of the mission among staff within the administration.</p><p>The discussion is among other things about the growing focus on results from the politicians, and how this affects the role as director of administration. Suggested further research is to carry out the same study from a different perspective, for example from the point of view of politicians, principles or students.</p>
|
8 |
En mötesplats för lärande - hur påverkar det didaktiska mötet lärarnas tänkande?Folkesson, Monica January 2007 (has links)
<p>Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation.</p><p>Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan</p><p>kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över</p><p>verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden.</p><p>De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling.</p><p>Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så</p><p>sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i</p><p>verksamheten.</p><p>Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen.</p><p>Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att</p><p>använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete.</p><p>Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra.</p>
|
9 |
Att leda den kommunala utbildningsorganisationen : En studie ur förvaltningschefens perspektivEvestedt, Michael January 2007 (has links)
This study is based on interviews with five directors of educational administration within the Stockholm County. The purpose is to investigate how the directors of educational administrations, in the different municipalities, describe the relationship between the administration and the local school units. Moreover, the aim is also to describe the administration director’s work in relation to the various levels of the administration. To what extent can it be identified as a dimension of the learning organization described in this report. The study shows that skepticism is usually directed upwards toward the next level in the organization and that the decision-making right for local schools is consistently safeguarded. The responsibility for development work and competence training is mainly put in the hands of the local school units. The work of the directors of administrations concerning the relationship between the different levels in the administrations could only partially be identified as parts of the learning organization described. When compared to that organization it lacked several components. Among other things this concerned the possibilities for different groups in the organization to meet with each other, accessibility of information, a learning focus in evaluations and developing of a vision and understanding of the mission among staff within the administration. The discussion is among other things about the growing focus on results from the politicians, and how this affects the role as director of administration. Suggested further research is to carry out the same study from a different perspective, for example from the point of view of politicians, principles or students.
|
10 |
En mötesplats för lärande - hur påverkar det didaktiska mötet lärarnas tänkande?Folkesson, Monica January 2007 (has links)
Det talas mycket om lärande och det talas om att skolan ska bli en lärande organisation. Det talas inte lika mycket om hur en skola ska bli lärande. Min uppsats handlar om hur skolan kan bli lärande genom att åstadkomma didaktiska möten där lärarna får tid att reflektera över verksamheten. Mötena har handlat om vårt uppdrag, olika skolkulturer och tiden. De här faktorerna är betydelsefulla när det handlar om skolutveckling. Syftet har varit att skapa tid och plats för reflektion över den egna verksamheten och att på så sätt få syn på möjligheter och hinder som finns för att kunna göra förbättringar i verksamheten. Jag har använt mig av aktionsforskning som metod för att genomföra undersökningen. Studien visar att i den arbetsenhet som ingick i studien finns det goda förutsättningar att använda den egna verksamheten som utgångspunkt i ett utvecklingsarbete. Om didaktiska möten ska äga rum krävs förutsättningar i form av tid för möten med andra.
|
Page generated in 0.1407 seconds