Bakgrund och problemdiskussion: Fullständig tilltro utan misstankar existerar inte i vårt samhälle och i många situationer blir det nödvändigt med utvärdering och kontroll. Utvärdering behöver däremot inte endast syfta till kontroll, utan med tiden har utvärdering fått både en lärande och styrande roll. Däremot är utvärderingsstyrning genom lärande problematiskt. Dessutom är en utvärderingsprocess samtidigt vanligtvis väldigt kostsam och arbetsintensiv speciellt då användningen av utvärderingsresultatet inte är självklar, och är därför ett intressant forskningsområde.   Syfte: Studien har ett tvåfaldigt syfte. Det första syftet är teoretiskt och ämnar undersöka på vilket sätt lärande utvärderingsstyrning bör utformas genom att skapa en normativ modell. Det andra syftet är praktiskt och avser att utvärdera ICA:s logistikavdelnings nuvarande utvärderingsprocess samt identifiera dess styreffekt.   Metod: Studien är strukturerad kring en kvalitativ metod i form av en utvärderande fallstudie. Insamlingen av empiriskt material har genomförts genom dokumentstudier och semi-strukturerade intervjuer. En konceptuell modell för lärande utvärderingsstyrning skapades baserat på litteraturgenomgången. Modellen användes sedan för att analysera det empiriska materialet.   Resultat och slutsats: För att uppnå lärande utvärderingsstyrning bör företag lägga grunden utifrån styrformen byråkrati med inriktning mot regelstyrning och utveckla interorganisatorisk systemisk utvärderingsstyrning. Vidare möjliggörs lärande utvärderingsstyrning genom bland annat att utvärderare blir mer aktiva och skapar ett öppet klimat med fokus på engagemang och diskussion. För att tillämpa lärande utvärdering bör resultatet redovisas och spridas genom exempelvis lärseminarier och workshops men fokus på en instrumentell användning.

Abstract Titel Effektmätning av ett utbildningsprogram – genom lärande utvärdering Engelsk titel Effect Measurement of a Training Program – through Learning by Evaluating Handledare Lars Holmstrand Examinator Magnus Söderström Datum Juni 2011 Antal sidor 77 Nyckelord utvärdering, lärande, effektmätning, lärande utvärdering, formativ utvärdering Keywords evaluation, learning, effect measurement, learning by evaluating, formative evaluation The aim of this study was to investigate which effects a competence development effort has had on individuals and group, as well as in which way formative elements of evaluation possibly could have contributed to learning. The target group of the study was employees (eleven), their managers (seven) as well as co-ordinators (two) of a maintenance department at a nuclear power plant. The training program lasted from December 2009 to May 2010. The study was in progress as of September 2009 when a decision was made at the maintenance department’s training board to carry out the evaluation. The study is a comprehensive normal evaluation study focusing on learning by evaluation. As development model the Kirkpatrick, D.L & Kirkpatrick, J.D. (2005) ―Four level evaluation model‖ was chosen. The collected input consisted of interviews, documents, notes from meetings, surveys and dialogues. The dialogue situation has mainly taken place between the evaluator, the participants, the manager and others on the subject of the evaluation. The result showed that learning by evaluation may contribute to learning. The prerequisites are that managers are involved in the evaluation process in order to create the prerequisites for a good learning environment. What also is required is that there is a co-operation between the evaluator and the persons involved in the evaluation throughout the whole evaluation process. A prerequisite is also that the result of the evaluation is received and utilized. The driving force for the participants in order to transfer the learning to everyday life was mainly motivation and willingness which appeared in the interviews, but the prerequisites for enabling this to continue to develop is the engagement of the management and the support in the form of a good learning environment. This entails time for reflection and also that the organisation supports the learning process. For the management to gain the understanding of the competence which the training provides and thus to provide the prerequisites for support, it is required that they themselves participate in the training. For the individuals the competence development effort has among others led to results in the form of a strengthened self-confidence, a wider view on maintenance as well as an understanding of other human beings and professions. For the group it is yet too early in order to be able to see any results in a wider perspective. The solution to reach this is that 7 many more must participate in the training before results might be attained. In groups with more than one participant there are however tendencies towards an increase in output within the group. Different activities within the learning by evaluation showed that learning has taken place throughout the whole evaluation process in different ways. Different corrective actions and measures have been carried out continuously in order to attain the best possible learning process. The reviews after the examinations, which were led by some of the managers, gave an excellent example of how learning may take place for different persons involved through co-operation and dialogue. Uncertainties were clarified and taken care of during these meetings. Also a learning process took place concerning the development model itself, as well as its pros and cons. The result also showed the importance of the management’s engagement in order to stimulate the learning.

I dagens stadsplanerings saknas det allmänt erkännande metoder för hur utvärdering av social hållbarhet i planering ska gå till. Forskning inom planering belyser att det även finns en brist på utvärdering efter genomförandeskedet i stadsplaneringen. Det finns även en insikt inom forskningen att resultat av planer kan få oväntade effekter, denna insikt har ökat efter att de sociala aspekterna integrerats mer i planeringen. En positiv aspekt av utvärdering i efterhand är att den ger nytta i form av ett lärande, planeringsteorin har visat ett behov av effektanalys för att förklara resultat. Vidare lever vi i en komplex föränderlig värld som således påverkar stadbyggnadsprocessen, det finns en komplexitet som kommer av projektets omfattning över tid.  Dessa problemformuleringar ligger till grund för denna studie. Syftet är således att skapa ökad förståelse för hur svenska kommuner arbetar med utvärdering av stadsbyggnadsprojekt i relation till mål kring social hållbarhet. Vidare undersöks även vad som sker efter att en utvärdering ägt rum - det vill säga om det finns ett lärande i samband med utvärdering. Studien åskådliggör hur utvärderingar genomförs genom att exemplifiera fyra kommuner som arbetar med utvärdering i olika omfattning. Kommunernas metoder för att utvärdera framhävas samt deras sätt att arbeta med lärande i organisationen. Studien belyser även sambandet mellan sociala projektspecifika mål i relation till utvärdering. Vidare berörs temat om utmaningar med utvärdering, detta framgår både från kommuner som intervjuats samt via enkät. De vanligaste utmaningarna är främst: vem som bär ansvaret för en utvärdering, att det är svårt att mäta, att kommuner har hög arbetsbelastning, ekonomiska hinder, att politiken ej lagt resurser eller inte visar intresse samt utmaningar med lärandet efter en utvärdering.  Studiens empiriska material grundar sig i en kvalitativ ansats bestående av åtta intervjuer och tolv enkätsvar från svenska kommuner. Samt en intervju med tjänsteperson från Boverket, intervjun med Boverket berör frågor inom samma tema som kommunerna besvarar. Det empiriska materialet kompletterats med relevanta dokument från kommunerna och Boverket vid behov.  I denna studie framgår även förbättringspotential för framtida arbete med utvärdering av social hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt. Det första förslaget handlar om att kommuner bör arbeta med tydliga konkreta sociala hållbarhetsmål för att veta vad de ska utvärdera. Det andra förslaget berör en gemensam syn på utvärdering, att den följaktligen inte bör uppfattas som bestraffning. Det tredje temat nämner indikatorer, dessa bör fokusera på den lokala kontexten samt finnas med avsikt att leda till reflektion och förbättring. Den fjärde åtgärden belyser att goda exempel i stadsplaneringen bör framhävas samt att ett strategiskt urval av projekt bör väljas ut vid utvärdering. Slutligen beskrivs lärandet som en gemensam process som bör ske kollektivt istället för endast individuellt. Avslutningsvis redogörs värdet av lärande utvärdering inom projekt samt i relation till framtida projekt. / Modern urban planning lacks generally recognized methods for evaluating the social sustainability of urban development projects. Research has also shown there is also a lack of evaluation after the implementation stage in urban planning. There is an insight within research that the results of plans can have unexpected effects. This insight has increased after the social aspects were integrated more into the planning. Evaluation can be valuable to planners by providing benefits in forms of shared experiences and learning. Planning theory has shown a need for impact analysis to explain unexpected results in planning projects. Furthermore, we live in a complex changing world which thus affects the urban planning process. These processes are usually very long and can affect projects in various unexpected ways. These problems form the basis of this study. The aim of the study is to create an increased understanding of how Swedish municipalities work with evaluation of social sustainability in urban development projects, furthermore, what happens after an evaluation is also examined - that is, whether there are any learning elements in relation to evaluation in practice. The study illustrates how evaluations are carried out with four examples of municipalities that work with evaluation to different extents, the study highlights the municipalities’ evaluation methods, as well as the municipalities’ ways of working with learning in the organization. The study also highlights the connection between evaluation and social project-specific goals. Furthermore, the study emphasizes the challenges municipalities often face with evaluation through a qualitative approach combining interviews and surveys. The most common challenges the study found were: difficulty determining who is responsible for an evaluation, difficulty determining evaluation criteria, high municipal workload, financial cost, lack of resource allocation or political interest, and difficulty communicating knowledge received after an evaluation. The study is based on eight interviews and twelve survey responses from Swedish municipalities, as well as an interview with an person from the Housing Agency Boverket. The interview with Boverket contains the similar questions as those asked to the municipalities. The material has been supplemented with relevant documents from the municipalities and the Swedish Housing Agency where necessary. The study shows potential for improvement in evaluation of social sustainability in urban development projects and provides six proposals for steps municipalities can take to accomplish this. The proposals are: that municipalities should work with clear and concrete social sustainability goals in order to know what to evaluate; that municipalities should create a shift in the mentality towards evaluation away from the common perception of evaluation as a form of punishment; that chosen indicators in a project should focus on the local context and exist with the intention of leading to reflection and improvement; that good examples in urban planning should be highlighted and that a strategic selection of projects should be selected during evaluation; that learning should be emphasized as a joint process which must take place collectively rather than just individually; and that the municipality should emphasize value of learning evaluation within projects and in relation to future projects.

I Europa satsas årligen hundratals miljoner Euro och miljarder kronor i Sverige på olika program med tillhörande projekt. Dessa projekt och program är verktyg för att skapa hållbarhet i utvecklingsarbete genom att lämna spår, lärande, i verksamheter genom förbättrade strukturer och processer. För att skapa denna systematiska åter-koppling som lärandet i ett projekt är starkt beroende av så är följeforskning ett red-skap. Syftet med detta examensarbete är att analysera följeforskningen i projektet Grön BoStad Stockholm vad avser Tillväxtverkets riktlinjer om följeforskning. Vidare har studien som syfte att synliggöra de förutsättningar för lärande som skapas med hjälp av följeforskning, utifrån valda lärandeteorier. För att undersöka det valda området har deltagare i projektet Grön Bostad intervjuats och relevanta dokument insamlats. Vidare har även två utomstående personer till projektet intervjuats, med avsikt att skapa en bredare bild av vad andra utanför projektet anser om följe-forskningen och bistå studien med en utomstående analys. Resultatet visar att de flesta av Tillväxtverkets riktlinjer går att identifiera i det arbete följeforskningen bedriver i projektet Grön BoStad Stockholm. Däremot uppfylls inte ett av de huvudsakliga ändamålen med följeforskning när projektets resultat inte följs upp. Vidare visar resultaten att följeforskningen i projektet följer den utvecklings-stödjande utvärderingsansatsen samt att den främsta förutsättningen för lärande bygger på den sakkunskap och reflektion som följeforskningen bidrar med till projektledningen. Majoriteten av projektdeltagarna anser inte att följeforskningen bidragit med några förutsättningar för lärande, vilket kan bero att på att de ligger dolda för de flesta deltagare. Av dessa orsaker bör därför ett större fokus riktas på de övriga målgrupperna: delprojektledarna och styrgruppen. / In Europe, hundreds of millions of Euro´s and billions of SEK are spent annually in Sweden on various programs and related projects. These projects and programs are tools for creating sustainability in development work by leaving a trace, knowledge, on activities through improved structures and processes. In order to create this systematic feedback, learning in a project is highly dependent on a tool. This tool is on- going evaluation. The purpose of this thesis is to analyse the on - going evaluation of the project Grön BoStad Stockholm, regarding the guidelines presented by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket). Furthermore, the study aims to emphasise the requirements for learning created through on - going evaluation, with the help of selected theories. To investigate the chosen area, participants in the project Grön BoStad Stockholm have been interviewed and relevant documents have been gathered. In addition, two external persons have been interviewed for the project, with the intention of creating a broader picture of how others outside the project perceive on-going evaluation and to provide the study with an external view. The result shows that most of the guidelines presented by the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket) can be identified in the on-going evaluation carried out in the project. However, one of the main purposes of on-going evaluation is neglected when the results of the project are not followed up by the evaluation. Furthermore, the results show that the on - going evaluation of the project is carried out with a certain development - supportive approach, where the main prerequisite for learning is based on the expertise and reflection that the on-going evaluation contributes to the project management. The study showed that the majority of the project participants do not consider that the on - going evaluation has contributed to any learning prerequisite, which may be due to the fact that these conditions are hidden from most participants. Therefore, a greater focus should be on the other target groups: subprojects and steering group.