I dagens stadsplanerings saknas det allmänt erkännande metoder för hur utvärdering av social hållbarhet i planering ska gå till. Forskning inom planering belyser att det även finns en brist på utvärdering efter genomförandeskedet i stadsplaneringen. Det finns även en insikt inom forskningen att resultat av planer kan få oväntade effekter, denna insikt har ökat efter att de sociala aspekterna integrerats mer i planeringen. En positiv aspekt av utvärdering i efterhand är att den ger nytta i form av ett lärande, planeringsteorin har visat ett behov av effektanalys för att förklara resultat. Vidare lever vi i en komplex föränderlig värld som således påverkar stadbyggnadsprocessen, det finns en komplexitet som kommer av projektets omfattning över tid. Dessa problemformuleringar ligger till grund för denna studie. Syftet är således att skapa ökad förståelse för hur svenska kommuner arbetar med utvärdering av stadsbyggnadsprojekt i relation till mål kring social hållbarhet. Vidare undersöks även vad som sker efter att en utvärdering ägt rum - det vill säga om det finns ett lärande i samband med utvärdering. Studien åskådliggör hur utvärderingar genomförs genom att exemplifiera fyra kommuner som arbetar med utvärdering i olika omfattning. Kommunernas metoder för att utvärdera framhävas samt deras sätt att arbeta med lärande i organisationen. Studien belyser även sambandet mellan sociala projektspecifika mål i relation till utvärdering. Vidare berörs temat om utmaningar med utvärdering, detta framgår både från kommuner som intervjuats samt via enkät. De vanligaste utmaningarna är främst: vem som bär ansvaret för en utvärdering, att det är svårt att mäta, att kommuner har hög arbetsbelastning, ekonomiska hinder, att politiken ej lagt resurser eller inte visar intresse samt utmaningar med lärandet efter en utvärdering. Studiens empiriska material grundar sig i en kvalitativ ansats bestående av åtta intervjuer och tolv enkätsvar från svenska kommuner. Samt en intervju med tjänsteperson från Boverket, intervjun med Boverket berör frågor inom samma tema som kommunerna besvarar. Det empiriska materialet kompletterats med relevanta dokument från kommunerna och Boverket vid behov. I denna studie framgår även förbättringspotential för framtida arbete med utvärdering av social hållbarhet i stadsbyggnadsprojekt. Det första förslaget handlar om att kommuner bör arbeta med tydliga konkreta sociala hållbarhetsmål för att veta vad de ska utvärdera. Det andra förslaget berör en gemensam syn på utvärdering, att den följaktligen inte bör uppfattas som bestraffning. Det tredje temat nämner indikatorer, dessa bör fokusera på den lokala kontexten samt finnas med avsikt att leda till reflektion och förbättring. Den fjärde åtgärden belyser att goda exempel i stadsplaneringen bör framhävas samt att ett strategiskt urval av projekt bör väljas ut vid utvärdering. Slutligen beskrivs lärandet som en gemensam process som bör ske kollektivt istället för endast individuellt. Avslutningsvis redogörs värdet av lärande utvärdering inom projekt samt i relation till framtida projekt. / Modern urban planning lacks generally recognized methods for evaluating the social sustainability of urban development projects. Research has also shown there is also a lack of evaluation after the implementation stage in urban planning. There is an insight within research that the results of plans can have unexpected effects. This insight has increased after the social aspects were integrated more into the planning. Evaluation can be valuable to planners by providing benefits in forms of shared experiences and learning. Planning theory has shown a need for impact analysis to explain unexpected results in planning projects. Furthermore, we live in a complex changing world which thus affects the urban planning process. These processes are usually very long and can affect projects in various unexpected ways. These problems form the basis of this study. The aim of the study is to create an increased understanding of how Swedish municipalities work with evaluation of social sustainability in urban development projects, furthermore, what happens after an evaluation is also examined - that is, whether there are any learning elements in relation to evaluation in practice. The study illustrates how evaluations are carried out with four examples of municipalities that work with evaluation to different extents, the study highlights the municipalities’ evaluation methods, as well as the municipalities’ ways of working with learning in the organization. The study also highlights the connection between evaluation and social project-specific goals. Furthermore, the study emphasizes the challenges municipalities often face with evaluation through a qualitative approach combining interviews and surveys. The most common challenges the study found were: difficulty determining who is responsible for an evaluation, difficulty determining evaluation criteria, high municipal workload, financial cost, lack of resource allocation or political interest, and difficulty communicating knowledge received after an evaluation. The study is based on eight interviews and twelve survey responses from Swedish municipalities, as well as an interview with an person from the Housing Agency Boverket. The interview with Boverket contains the similar questions as those asked to the municipalities. The material has been supplemented with relevant documents from the municipalities and the Swedish Housing Agency where necessary. The study shows potential for improvement in evaluation of social sustainability in urban development projects and provides six proposals for steps municipalities can take to accomplish this. The proposals are: that municipalities should work with clear and concrete social sustainability goals in order to know what to evaluate; that municipalities should create a shift in the mentality towards evaluation away from the common perception of evaluation as a form of punishment; that chosen indicators in a project should focus on the local context and exist with the intention of leading to reflection and improvement; that good examples in urban planning should be highlighted and that a strategic selection of projects should be selected during evaluation; that learning should be emphasized as a joint process which must take place collectively rather than just individually; and that the municipality should emphasize value of learning evaluation within projects and in relation to future projects.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-335923 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Gustavsson Perona, Isabel |
| Publisher | KTH, Urbana och regionala studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 23537 |
Page generated in 0.0023 seconds