I förskolan sker ständiga möten mellan människor och den tidigare forskningen i vår studie visar att pedagoger med sitt förhållningssätt och sin kompetens avgör kvaliteten på verksamheten. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 6) lyfts det fram att de vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och att vi vuxna är viktiga förebilder för barnen. Syftet med vår studie är att synliggöra olika förhållningssätt, det vill säga attityder och agerande hos förskolans pedagoger i deras möten med barnen. För att uppnå vårt syfte använder vi oss av observationer och skriftliga intervjuer som metod. De frågeställningar som väglett oss i vår studie är: Vilka olika förhållningssätt kan urskiljas hos pedagogerna och vad anser pedagogerna själva kan påverka det egna förhållningssättet? Resultatet i studien visar att pedagogernas förhållningssätt i stor utsträckning kan ses som en god förebild till barnen där de är närvarande, lyhörda och engagerade i mötet med barnen. Något som påverkar pedagogernas förhållningssätt är enligt dem själva det egna måendet, aktuell arbetsbelastning och möjlig tid till reflektion.

Titel: Prestationsmätning av servicekvalitet vid digitala möten: En kvalitativ studie Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Daniel Gustafsson och AnnaKarin Larsson Handledare: Tomas Källquist och Pär Villhelmson Datum: Januari, 2019 Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur prestationsmätning som styrinstrument kan användas för att kvalitetssäkra servicekvaliteten som tillhandahålls vid digitala möten. Metod: Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och en världsbild utifrån det socialkonstruktivistiska synsättet med ett aktörsperspektiv. Ansatsen i studien är abduktiv och förståelse har uppstått genom en växelverkan mellan teori och empiri. Det empiriska underlaget samlades in via tio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Dessa låg till grund för en tematisk analys som mynnade ut i studiens resultat och bidrag. Resultat: Prestationsmätning framgår vara bristfälligt eftersom allt som efterfrågas inte mäts. Studien påvisar att vissa av servicekvalitetens dimensioner har fått en ökad betydelse för servicekvalitet vid digitala möten. Detta tycks medföra nya krav för att prestationsmätning och servicekvalitet ska kunna samspela vid kvalitetssäkring av digitala möten. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att prestationsmätning och servicekvalitet kan samspela för att kvalitetssäkra digitala möten. Detta tycks dock ställa krav på hur prestationsmätning som styrinstrument används. Studien påvisar att prestationsmätning behöver anpassas efter digitala möten där vissa av servicekvalitetens dimensioner ökat i betydelse och därav bör tas i beaktning. Förslag till vidare forskning: Studiens begränsningar öppnar upp för två förslag på vidare forskning. Det första förslaget är att genomföra en liknande studie i en annan kontext. Det andra förslaget är att studera vilka mjuka variabler som bör beaktas vid samspelet mellan prestationsmätning och servicekvalitet vid digitala möten.

BAKGRUND: Forskning tyder på att arbetslaget är av mycket stor vikt för skolutveckling. Arbetslaget har möjlighet att utforma arbetet och att lära av varandra genom samtal och diskussion, men detta sker inte alltid i en ideal utsträckning. Det finns många teorier och forskning kring hur arbetslaget ska nå utveckling. Det kan dock finnas ofördelaktiga förutsättningar, både praktiska och sociala.SYFTE: Syftet är att undersöka hur pedagoger upplever att och pedagogisk diskussion, både inom och utanför avsatt tid för möten, används som redskap för att utveckla förskolans pedagogik och verksamhet.METOD: Vi har använt kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsredskap, eftersom undersökningen handlar om pedagogernas uppfattningar och livsvärld. Sex pedagoger intervjuades från olika förskolor.RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen upplever att den pedagogiska diskussionen är av stor vikt. Vissa kan se att denna leder till utveckling. Några pedagoger utrycker att det finns för lite pedagogisk diskussion och för mycket administrativt innehåll. Beslut som fattas följs konsekvent på en del förskolor medan detta inte görs på andra ställen. Pedagogerna är olika nöjda med mötenas förutsättningar. Flera pedagoger menar att administrativt innehåll bör ske på bestämd tid på möten eller endast på enskilda möten. Mötena upplevs ofta läggas för sent på dagen, eller upplever att tiden inte räcker till.

This thesis examines how library employees experience the library as a meeting place. Our questions are: What effect has the concept of a "library as a meeting-place" for library staff?How do they see the library as a meeting place? How do they see their workplace as a venue for meetings? The respondents interviewed work in public libraries. We were inspired by a cultural geographic theory that we re-designed. The following divisions were made in order to give the work a definitive structure:The "mental space"The library as a meeting place on a global and universal level;The "conceived space"Librarians and planners' thinking on the specific library as a meeting place;The "living space"How library staff perceive that the library is used as a meeting place in reality.In our analysis, we use a phenomenographic qualitative interpretive methodology. Phenomenography concerns the differences and variation of a phenomenon. In our case, this is how the library staff experiences the library as a meeting place. The result of our interviews gives us indications that the majority of respondents think the library is a meeting place for visitors (from the local community). It appears the library, as a venue, is used for many kinds of meetings. There are the meetings between visitors – but also meetings within the physical premises or concerning organising the library itself. We found that our respondents see the library as a meeting place from three different angles: from a societal perspective, an individual perspective and a library perspective.

This Bachelor ́s thesis is about the conversations and meetings that take place in the mobile library. The research questions will try to answer: What do the staff talk about with each other, what conversations do the staff engage in with their users and what do the users talk about amongst themselves? The thesis main question is trying to answer of what is characteristic for the mobile library ́s conversations and meetings. Is the mobile library as a meetingplace any different in comparison with the city library? Focus lies on the eveningtours of the mobile library and excludes those tours that service schools and learning-centers. The intent is to capture the users that take advantage of the mobile library ́s services in their leisuretime. Methods used are observations on the eveningtours of the bus and qualitative interviews with the staff of the mobile library. The theoretical framework is Andersson and Skot-Hansens model of the public library ́s four different profiles. The authors have distinguished areas of use in libraries containing of a cultural-center, a knowledge-center, an information-center and a social center. The result of the study shows that the mobile library is an important meetingplace for it ́s users. The conversations and meetings that occur are not merely those of service to their users but also meetings and conversations on a more personal level. The mobile library is a place where users can socialize with the staff but also meet their neighbours and friends. / Program: Bibliotekarie

<p>Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. </p><p>I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till</p><p>andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån.</p><p>Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn. Det sociokulturella perspektivet använts i syfte att visa hur pedagogerna kan fungera som</p><p>medierande redskap för barns eningsskapande. Den tredje och sista teorin är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som belyser föräldrakontaktens vikt för barnets språkutveckling.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna använder det icke – verbala kommunikationssättet som komplement till det verbala i de kommunikativa mötena och att det får betydelse och bidrar till ett meningsskapande hos tvåspråkiga barn.</p>

<p>I takt med den ökade uppmärksamheten för värdegrundsfrågor i samhället har också förskolan och skolan skyldighet att utveckla arbetsplaner och åtgärdsprogram för att motverka mobbning, utanförskap och diskriminering. I styrdokumenten för förskola och skola står att det är en viktig uppgift att till barn/elever förmedla och förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Utifrån dessa aspekter har studiens syfte varit att försöka definiera specifika värdegrundsfrågor som rör bemötande och fördomar. Genom observation och intervjuer har undersökningen genomförts utifrån frågeställningar om hur barnen kunde relatera den egna verkligheten och sitt agerande till det som skedde i en berättelse, och hur barnen förstått bokens budskap samt om de kunnat formulera värdegrunden däri. Vidare beskrevs ett exempel på en arbetsmodell om hur pedagoger i förskolan/skolan skulle kunna arbeta med dessa frågor utifrån barnlitteratur genom en estetisk praktisk metod. Resultatet visade på en utveckling i barnens förståelse för bokens värdegrund från det första tillfället vid gruppintervjun till de avslutande enskilda intervjuerna. Det visade sig även att barnen kunde dra paralleller mellan bokens händelser och det egna agerandet, men detta skedde först i undersökningens slutliga skede. Det deliberativa samtalet har utgjort en avgörande betydelse för resultatet. Med ett ständigt pågående samtal, där man reflekterar och argumenterar med varandra, skulle man kunna utveckla och förstå våra grundläggande värden i ett samhälle i ständig förändring.</p>

I takt med den ökade uppmärksamheten för värdegrundsfrågor i samhället har också förskolan och skolan skyldighet att utveckla arbetsplaner och åtgärdsprogram för att motverka mobbning, utanförskap och diskriminering. I styrdokumenten för förskola och skola står att det är en viktig uppgift att till barn/elever förmedla och förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Utifrån dessa aspekter har studiens syfte varit att försöka definiera specifika värdegrundsfrågor som rör bemötande och fördomar. Genom observation och intervjuer har undersökningen genomförts utifrån frågeställningar om hur barnen kunde relatera den egna verkligheten och sitt agerande till det som skedde i en berättelse, och hur barnen förstått bokens budskap samt om de kunnat formulera värdegrunden däri. Vidare beskrevs ett exempel på en arbetsmodell om hur pedagoger i förskolan/skolan skulle kunna arbeta med dessa frågor utifrån barnlitteratur genom en estetisk praktisk metod. Resultatet visade på en utveckling i barnens förståelse för bokens värdegrund från det första tillfället vid gruppintervjun till de avslutande enskilda intervjuerna. Det visade sig även att barnen kunde dra paralleller mellan bokens händelser och det egna agerandet, men detta skedde först i undersökningens slutliga skede. Det deliberativa samtalet har utgjort en avgörande betydelse för resultatet. Med ett ständigt pågående samtal, där man reflekterar och argumenterar med varandra, skulle man kunna utveckla och förstå våra grundläggande värden i ett samhälle i ständig förändring.

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån. Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn. Det sociokulturella perspektivet använts i syfte att visa hur pedagogerna kan fungera som medierande redskap för barns eningsskapande. Den tredje och sista teorin är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som belyser föräldrakontaktens vikt för barnets språkutveckling. Resultatet visar att pedagogerna använder det icke – verbala kommunikationssättet som komplement till det verbala i de kommunikativa mötena och att det får betydelse och bidrar till ett meningsskapande hos tvåspråkiga barn.

Facilitering, som begrepp, är relativt nytt i Sverige. Arbetssättet syftar till att effektivisera och förbättra organisationer genom att leda en grupp människor mot gemensamt överenskomna mål. Intentionen med denna uppsats är att beskriva facilitering och undersöka dess effekter vid verksamhetsutvecklingsmöten för att se vad organisationer kan tjäna på att använda sig av arbetssättet, samt studera i vilken utsträckning facilitering är tillämpbart. Informationen som uppsatsen bygger på, är hämtad från både svenskt och engelskt material bestående av teoretiska böcker, praktiska handböcker och akademiska artiklar. Sammanlagt har även sex intervjuer genomförts för att kunna undersöka effekterna av facilitering vidverksamhetsutvecklingsmöten. Studien visar att facilitering är tillämpbart inom både den offentliga och privata sektorn, samt på olika nivåer inom en organisation, i båda sektorerna. Vidare visar studien att organisationer kan tjäna tid och kompetens på facilitering, då effekterna av arbetssättet är att det bidrar till effektivare möten som fokuserar på syfte och mål, samt skapar delaktighet, kreativitet och motivation, då fler kommer till tals. Facilitering kan gynna organisationer där tiden inte är tillräcklig, samt där det finns starka hierarkier. Arbetssättet kan även gynna organisationer som är i början av en förändringsprocess där det handlar om att diskutera något som saknar en färdig lösning. Studien visar dock inte lika tydliga effekter av facilitering inom organisationer där det råder ett öppet och tillåtande arbetsklimat.