Bakgrund: Fibromyalgi tillhör den nociplastiska smärtklassifikationen och innebär långvarig och diffus smärta i rörelseorganen. Det är en sjukdom som har en stor inverkan på individens livsvärld. Vägen mot att få diagnosen upplevs ofta som en svår och lång kamp, vilket kan medföra känslor som ångest, frustation och ilska. Det tar i genomsnitt fem år att få denna diagnos.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur individer med fibromyalgi upplever möten med hälso- och sjukvårdspersonal.Metod: Kvalitativ intervjustudie där sex informanter intervjuats. Materialet från intervjuerna bearbetades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet baserades på tre huvudkategorier som på olika sätt belyser möten i vården. Kategorierna utmynnade i “Vikten av att få en diagnos”, “upplevelsen av att få hjälp i hälso- och sjukvården” och “känslor kring hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande”.Slutsats: Informanterna hade upplevt både bra och mindre bra möten i hälso- och sjukvården. En generell uppfattning var att det är en stigmatiserad sjukdom som dock börjar bli mer accepterad både inom hälso- och sjukvården och i omgivningen. Det krävs mer kunskap om sjukdomen för att på bästa sätt bemöta och hjälpa individer med fibromyalgi.

Att utforma och designa fysiska miljöer utifrån människans behov är något som forskare och arkitekter har experimenterat med i århundraden. Offentliga rum finns överallt där människor finns och kan innebära bland annat parker, stråk, torg och så vidare, till en plats minsta artefakter i form av vanliga bänkar. Artefakter är arkitektoniska utformningar som är designade för en grundfunktion och som ibland människor hittar egna sätt att appropriera på. Dessa artefakter i offentliga rum påverkar människor på ett eller annat sätt. Aspekter och förutsättningar avgör också hur och varför en plats används mycket en dag och mindre en annan. Det är orsaken till hur och varför människor väljer att befinna sig på en specifik plats vid ett specifikt tillfälle av olika personliga anledningar. I mitt kandidatarbete har jag forskat om sambandet mellan arkitektur, dess artefakter och människors sociala liv. Hur och varför männiksor påverkas av artefakter i det offentliga rummet och varför de vill uppehålla sig där. Kandidatarbetet riktar in sig på alla generationer och åldrar av människor och kulturella grupper. I ett avsnitt i arbetet fördjupas och diskuteras en aspekt som mer diskuterar ungdomars appropriation på torget. Jag anser att en plats ska vara tillgänglig för alla människor, året om, dygnet runt men har samtidigt varit medveten om att detta inte är helt och hållet möjligt att genomföra men att det ska finnas ett öppet sinne för det. Med kandidatarbetet har jag velat finna ett konkret slutgiltigt svar men med studien är mitt syfte att väcka en tanke om hur arkitekter i framtiden, utifrån valda metoder, kan använda sig av den här metoden för att undersöka liknande framtida frågor inför att nya offentliga rum ska utformas. Jag valde att undersöka fenomenet på ett torg som är en traditionell urban miljö men det finns inga regler för hur ett offentligt rum eller en mötesplats ska se ut. / Designing physical environments for people and their requirements have been researched about and architects have been experimented with this particular subject for many years. A public space is anywhere people are and can for example mean parks, walkways, squeres etcetera, to the smallest useable artefacts in the form of traditional benches. Artefacts are the parts in att public space that have any kind of designed function that is meant for being used in a specific way and people find other different ways it can be used as. Those artefacts in public spaces do affect people in different ways. Aspects and conditions becomes a sequence to how and why people use a space more or less another one day to another. That is the cause to how and why pople choose to use a specificpublic space by specific occasions beacuase of personal reasons. In my thesis I have done a reaserch about the interaction between architecture, its artefacts and people social life. How and why pople are affected by artefacts in the public spaces and why they want to stay there. The thesis focus on all generations and ages of people and cultural groups. In one part of the thesis there will be more focused and discussed part about an aspect about teenagers appropriation in the choosen public space. I concider that a place should be available for all people, all year, the entire day and night but I have at the same time been awere of that that is not totaly possiple to implement but I want there to be an open mind for the thought of it. In the thesis i did look for a concrete answer as a final result for the study but in the study the aim is to bring up how architects can use this kind of study in the future, from my chosen methods, can use this method to study likewise future studies for new public spaces to come. I chose to do the research about the phenomena in a square which is a traditional urban environment but there are no rules for how a public space or meeting space should look like.

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som innebär att vävnad med samma biologiska struktur som livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och förknippas med smärtsamma menstruationer. Sjukdomen drabbar ungefär tio procent av alla kvinnor i reproduktiv ålder och de flesta får diagnos först tio år efter symtomdebut. Brist på kunskap hos vårdpersonal bidrar till svårighet att ge rätt vård. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativt resultat från nio kvalitativa- och en mixad artikel. Artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL Complete, MEDLINE och PubMed. Resultatet tematiserades till fyra teman. Katie Erikssons Karitativa teori - att lindra lidande användes för att diskutera resultatet. Resultat: Resultatet beskriver att kvinnor med endometrios upplever omfattande negativ påverkan på livet. Upplevelserna presenteras i fyra teman Upplevelser av smärta, Upplevelser av behandlingar, Inverkan på livet och Upplevelser av vården. Sammanfattning: Endometrios har en negativ inverkan i många aspekter i kvinnors liv vilket leder till lidande i flera dimensioner. Kvinnorna möts av fördömande attityder och en bristande förmåga att tillgodose behov av vård och stöd. För att förbättra vården för dessa kvinnor behöver vårdpersonal mer kunskap och förståelse om endometrios.

Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) kännetecknas av att medvetet minska i vikt och samtidigt bibehålla en känsla av att vara överviktig. Sjukdomen tyder på en viktnedgång som understiger 15 procent av den normala kroppsvikten. De yngre kvinnorna med AN kan mötas i öppenvården men även i slutenvården beroende på sjukdomens utsträckning. I möten har relationen mellan kvinnan och sjukvårdspersonal en stor inverkan på kvinnans upplevelser av möten och kan avspegla hur kvinnan upplever sin situation.   Syfte: Syftet var att beskriva yngre kvinnor med Anorexia Nervosas upplevelser av möten med sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ metod där en induktiv ansats tillämpades. Studien var baserad på fem patografier som analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom fem huvudkategorier: Bli tagen på allvar, Känna förtroende, Känna sig utlämnad, Bristande tillit och Känna oro och rädsla. I möten beskrev de yngre kvinnorna med AN hur de mötte sjukvårdspersonal som ingav ett lugn och som var genuint intresserade att lyssna till kvinnornas berättelser. De yngre kvinnorna kunde även uppleva att de ständigt tvingades upprepa sig i möten. Känslan av bristande tillit stärktes när sjukvårdspersonalen inte visade sympati eller när de uppträdde på ett okänsligt sätt. Även känslor av oro och rädsla kunde uppkomma i möten med sjukvårdspersonal.  Slutsats: Resultatet gav en inblick i yngre kvinnor med ANs upplevelser av möten med sjukvårdspersonal. Det framgick att det var av vikt att möta sjukvårdspersonal som ingav ett förtroende och där kvinnorna upplevde att de blev tagna på allvar. Kvinnorna kunde också uppleva att de tvingades upprepa sig i möten men även att de inte kände sig förstådda av sjukvårdspersonalen. En ökad förståelse för de yngre kvinnorna med AN kan ge ökad kunskap för sjukvårdspersonalen i framtida möten.

Syftet med uppsatsen är att i teori och praktik undersöka hur principer för demokrati och interkulturell dialog kan tillämpas i utformandet av interkulturella musikmöten och vidare verka för ett samhällstillvänt och inkluderande mångfaldsarbete vid högre musikutbildningar. Dessutom syftar uppsatsen till att utifrån praktisk erfarenhet undersöka vad sådana musikmöten i sin tur kan generera i form av interkulturell förståelse och ny kunskaps-utveckling.    I uppsatsens inledande delar förs resonemang kring principer för demokrati och god interkulturell dialog, samt hur dessa kan överföras till praktiska musikaliska kontexter och bilda teoretiskt och etiskt ramverk för vad som konstituerar ”ett gott interkulturellt musikmöte”. Från denna utgångspunkt planeras och genomförs ett aktionsforskningsprojekt i form av tre interkulturella musikmöten på Musikhögkolan vid Örebro Universitet, där praktiskt musicerande varvas med samtal kring musik, musikupplevelse och musikens kringliggande kulturella sammanhang.     Ur uppsatsens empiri framkommer exempel på hur interkulturella ”musikutbyten” (dvs möten med fokus på repertoar som associeras till deltagarnas kulturella bakgrunder) visserligen erbjuder goda möjligheter till ökad interkulturell förståelse, men också kan befästa stereotypiseringar av ”de andra”. För att undvika det senare argumenteras för att denna typ av möten bör innefatta gott om utrymme för samtal kring exempelvis autenticitet, musikupplevelse och repertoarernas kulturella sammanhang, för att kunna leva upp till idén om Det goda interkulturella musikmötet som eftersökts och skisserats i uppsatsens inledande delar. Genom dylika samtal uppmärksammas tidigare föreställningar om såväl ”den egna” musikkulturen som ”den andres”, samt hur vår upplevelse av såväl bekant som obekant musik i hög grad påverkas av sådana föreställningar.     Vidare argumenteras för interkulturella musikmöten där musicerandet sker ”bortom kultur”, för att fokusera på personliga möten snarare än ”kulturmöten”. Här föreslås utifrån uppsatsens empiri att kollektiv improvisation kan vara en fruktbar väg för upplösande av kulturella gränser och kreativt nyskapande.    Utifrån projektets dialogiska processer presenteras även ett antal konkreta förslag till utvecklat mångfaldsarbete inom uppsatsens platsspecifika kontext, dvs Musikhögskolan vid Örebro Universitet.

Bakgrund: Forskning visar att sjuksköterskestudenter inte sällan beskriver den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som utmanande. Känslor som ångest och oro på grund av bristande kompetenser i att etablera förtroendefulla möten och relationer försvårar lärandeprocessen. Handledare har en viktig roll, vilken antingen försvårar eller underlättar för sjuksköterskestudenterna att på bästa sätt tillägna sig praktisk kunskap under VFU. Syfte: Att översiktligt beskriva patienters erfarenheter av att vårdas av sjuksköterskestudenter. Metod: En allmän litteraturöversikt som omfattar tretton artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod. Resultat: Fyra teman identifierades: Att möta sjuksköterskestudenterna och dess inverkan på vårdrelationen, Kommunikationen när sjuksköterskestudenter vårdar patienter, Sjuksköterskestudenter som utför omvårdnaden samt Att vara en del av sjuksköterskestudenters lärandeprocess. Slutsats: Att lyckas skapa förtroendefulla möten och relationer är den mest väsentliga faktorn för att patienterna ska erfara vården som trygg och säker. Möten och relationer påverkas negativt av sjuksköterskestudenters tvivel på egna förmågor. Sjuksköterskestudenter relaterar svårigheter att etablera god kommunikation och goda relationer till bristande undervisning relaterat till dess områden. Halldorsdottirs omvårdnadsteori kan vara en lämplig vårdvetenskaplig referens att använda i undervisningen vilken kan leda till ökad förståelse för mötets betydelse hos sjuksköterskestudenter.

Syftet med vårt arbete är att se hur möte inom hemtjänsten mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonal ser ut ur hemtjänstpersonalens synvinkel. Syftet är också att ta reda på vem som hemtjänstpersonal betraktar som äldre invandrare, samt hur begreppet beskrivs i litteraturen, hur kulturmöten i vården ser ut och vilka kulturkrockar som kan uppstå. Med vårt arbete ville vi även ta reda på vilken kunskap hemtjänstpersonal har om olika kulturer och om denna kunskap anses vara betydelsefull. Slutligen, med frågeställningarna fyra och fem, ville vi undersöka hur kommunikationen mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonalen fungerar. Vi ville även undersöka språkets betydelse i kommunikationen, samt i skapandet av identitet. Vi delade upp arbetet i två olika undersökningar. Den ena bestod av litteraturstudier, och den andra baserades på intervjuer med sex anställda inom hemtjänsten. Vi relaterar dessa undersökningar till varandra i denna uppsats. Resultatet blev att en äldre invandrare är en person över 65 år med annan bakgrund än svensk . När det gäller kulturmöten kom vi fram till att hemtjänstpersonalen oftast har vissa kunskaper om de olika kulturer de möter i sitt dagliga arbete, men att de behandlar alla vårdtagare likvärdigt utifrån de specifika behov som respektive individ har. Vidare kom vi fram till att kulturkrockar uppstår i vårdarbetet mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonal. De flesta kulturkrockar är kulturbetingande men kan även uppstå p.g.a. språksvårigheter.

The purpose of this study is to investigate experiences that teachers in religion has about the subject’s potential to function as an arena for development of relationships between teachers and students. Through interviews and qualitative content analysis has this essay tried to respond to this. It turns out that student’s negative approach against the subject affects the opportunities for conversations. And based on Martin Buber and Jonas Apelin’s theories of relationships then the chances of what they call an interpersonal meeting reduces, where relationships develop when the interpersonal sphere primarily is established through conversations. At the same time as the student´s positive attitude towards certain content such as existential questions, ethics and morals can encourage just such interpersonal encounters, as the students are perceived to experience this as relevant and interesting and also participate in other ways in the discussions. A particularly exiting result was that several of the teachers experienced that relationships improved through student’s religiosity, and the conversations that arouse thanks to students faith. Knowledge and understanding of how relationships work and can develop in the context of certain school subjects like religion is an unexplored, therefore this study can contribute to further research.

Bernquist, Maria och Staxlund, Jenny (2015). Fyra föräldrars röster om möten med specialpedagoger. Four parents’ voices about meetings with special educators. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.BakgrundVikten av en bra relation och ett gott samarbete mellan hem och skola är något som ofta framhålls. Om ett barn är i behov av särskilt stöd ökar eventuellt betydelsen av det. Detta då kontakterna och samarbetet mellan skolpersonal och föräldrar tätnar. Vi har sedan tidigare egna uppfattningar om vilka kriterier som bör vara uppfyllda för att skapa goda möten och ett bra samarbete, men vad tycker föräldrar skapar ett gott samarbetsklimat? Vilka förutsättningar anser föräldrar skapar bra möten och vilka förväntningar och känslor väcker möten med specialpedagoger?Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att bidra med kunskaper om föräldrars upplevelser av möten med specialpedagoger men även att utmana vår egen förförståelse kring föräldrars upplevelser av möten. De preciserade frågeställningarna är:•Vilka förväntningar och vilka känslor ger föräldrar uttryck för att de har - inför samt i möten med specialpedagoger?•Vilka upplevelser bär föräldrar med sig efter möten med specialpedagoger?TeoriTeorier som används i arbetet är olika specialpedagogiska perspektiv samt teorier kring hur specialpedagogers roll förändrats. Det förs även fram teorier om föreställningar kring föräldrarollen. Som stöd för hur olika roller utvecklas i möten, används teorier om hur dessa utvecklas i samspel mellan individ och miljö. För att rama in studien i stort används Bourdieu och Passerons teorier om habitus, kapital och fält. MetodDet är fyra föräldrar som har bidragit med sina förväntningar, uttryckta känslor och upplevelser genom en intervjuundersökning. Intervjuerna var semistrukturerade och vissa nyckelord fanns som föräldrarna talade kring. Undersökningen är retrospektiv då föräldrarnas första möte med specialpedagoger skedde några år bakåt i tiden. Metodvalet grundar sig i en narrativ ansats. I analys momentet delades ämnena in i olika kategorier. Analysen av resultatet har inspirerats av hermeneutiken.Resultat och diskussionEtt resultat vi fick fram är att specialpedagogers roller känns oklar för föräldrarna. Ett antagande till varför de upplevs oklara skulle kunna vara att de möter specialpedagoger i olika miljöer. Föräldrarna möter specialpedagoger både på habiliteringen och i skolan. Beroende på arbetsplats skiftar specialpedagogers arbetsuppgifter. Föräldrarna berättar om att de upplever specialpedagoger positiva, hängivna och intresserade. Studien visar även på att en del av föräldrarna känner att de måste rusta sig inför möten med professionella. Beroende på vem föräldrarna möter blir positionerna olika, vilket får betydelse för mötets utgång. Vilken roll de får eller tar kan bero på vilket kulturellt kapital som föräldern har, vilket är nära förknippat med språklig förmåga. Ytterligare något som framkom är betydelsen av hur den enskilde professionella agerar för föräldrarnas upplevelse av hur de känner sig sedda och hörda. Något som också kom till uttryck är att föräldrarna vill ha mycket information men de ger även uttryck för att de inte har möjlighet att ta in all information som de får. Viktigt att veta så att det ges adekvat information i rätt läge.Specialpedagogiska implikationerSom ett resultat av vår studie menar vi att det finns ett behov av att förtydliga specialpedagogers yrkesroll. Ytterligare proaktivt arbete är att skapa goda relationer och att se föräldrar som en resurs för att samarbetet mellan specialpedagoger och föräldrar ska bli bra. Då ett resultat i vår undersökning visar på hur stor påverkansfaktor den enskilde professionella har vill vi även framhålla vikten av att de som arbetar som specialpedagoger under hela sin yrkesverksamma tid ska reflektera kring hur egna erfarenheter påverkar dem själva.

Syftet med följande arbete är att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lärare samt visa på relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende på vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats då vi utifrån intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nå en fördjupad förståelse. Sammanfattningsvis visar våra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lärares förmåga till engagemang och empati. De anser också att kvaliteten på relationerna till lärarna har stor betydelse för deras betygsutveckling. Det finns dessutom skillnader mellan eleverna på hur de vill bli bemötta. / Good will - The importance of teacher relation for students’ education