Abstract The background to this essay has been curiosity and interest from my side regarding equality care is conducted in health care. The purpose was to study how care addresses people of different ethnicity in terms of psychosocial support and what interpretations are made about the care of the psychosocial support of foreigners. The aim was also to see how care can create the conditions for a good response to equal treatment. The study is qualitative in which five professionals who have the interview as tools have been interviewed. The informants have different undergraduate education but common to them is that they all treat mental ill health with the help of the conversation. I have leaned against previous research that includes the concepts of mental ill health, intercultural meetings, cultural differences, communication and knowledge. With the help of previous research and theoretical starting points, the empirical material has been analyzed. The result showed that health care considers the language to be the biggest cultural difference and the biggest challenge in terms of the encounter with people suffering from some form of mental illness. Shades of their thoughts and feelings are difficult to express when not speaking the same language. The informants also consider that knowledge about other cultures, norms and values is too small and that more is required. In order to get such equal treatment as possible, we need to be able to meet people from other cultures where they are in their norms and values regarding mental health. One must also be able to provide care from an intercultural perspective, which means that as a therapist, one has to be aware of the specific conditions that exist in the meeting with those seeking care. Key words: mental ill health, intercultural meetings, cultural differences, communication, knowledge, standards.

I den här uppsatsen beskriver jag hur ett byggnadsvårdsuppdrag kan fungera som plattform för förmedling och kunskapsutbyte av kulturhistoria, materialkunskap och metod. Uppsatsen baseras på det praktiska arbetet med att rekonstruera tre väggpartier till stora sovkammaren i det brandhärjade Regnaholms herrgråd. Jag har genomfört projektet i samarbete med Marwa Hussei och Rola Hamza. Uppsatsen beskriver det metodiska arbete som väggarnas uppbyggnad innebar, att bygga spännramar, spänna linneväv, limma lumppapp, kredera ytan, måla ytskiktet och slutligen måla dekor och utifrån det redogöra jag för den kunskap som vi delat, om våra olika kulturer, den samtida och dess historia, om material och metoder som används och har använts samt hur besluten kring material och metod som väggpartierna slutligen utfördes med. Den redogör även för de likheter vi fått syn på och som härigenom fått en konkret förankring, till exempel hur begrepp, former, metoder har inspirerat och gett avtryck i svenska formuttryck och om kulturella likheter och olikheter som vi erfarit under projektets gång. Uppsatsen baseras på det dagliga arbetet dokumenterat genom foto, dagboksanteckningar samt diskussioner och egna reflektioner. Avslutningsvis summeras de resultat projektet medför som plattform för integration samt en diskussion om dessa värden.

<p>I gruppen möten mellan olika kulturer kommer vi bland annat lyfta fram möten som en invandrare ställs inför när han/hon integreras i det svenska samhället. Dessa möten innebär eventuella möjligheter eller begränsningar till integration. Vi kommer dessutom att diskutera hur en nyanländ människa påverkas av den nya kulturen samt hur individen bevarar sitt kulturella arv. Vi har studerat dessa möten i fyra fallstudier med inriktning på; en mångkulturell svensk gymnasieskola, kulturarv, sexuell läggning och slutligen bostadsförhållanden. I den mångkulturella skolan ligger tyngdpunkten på att studerahur olika etniska grupper samspelar och behandlar varandra. I delen som behandlar kulturarvets betydelse för individen, kommer det att diskuteras om hur olika generationer påverkas i mötet med den nya kulturen. Fokus kommer även att vara på relationerna inom den egna kulturen. I vår antologi kommer det även att diskuteras huruvida homosexualiteten påverkar invandrarens förutsättningar till integration. I den sista delen tas det upp hur äldre invandrarkvinnor upplever integration i en multietnisk stadsdel. Tyngdpunkten i denna antologidel handlar om kvinnornas åsikter, erfarenheter och uppfattning om situationen.</p>

<p>Examensarbetets huvudsyfte är att undersöka vilka svårigheter respektive möjligheter lärare upplever i möten med invandrarelever samt hur invandrarelever upplever skolan. </p><p>Litteraturstudien vilken ligger till grund för den utförda empiriska undersökningen berör skolan och dess värld. Undersökningen består av en fallstudie samt av intervjuer. </p><p>Resultatet visar att svårigheterna är fler än möjligheterna men genomsyras dock av en positiv syn.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning. Resultatet av undersökningen visar hur ett antal lärare upplever mötet med barn och föräldrar med muslimsk bakgrund. I motsats till forskningen i teoridelen såg lärarna i undersökningen möjligheterna med den mångkulturella skolan och hade få erfarenheter av kulturkrockar som inte gick att lösa.</p>

Examensarbetets huvudsyfte är att undersöka vilka svårigheter respektive möjligheter lärare upplever i möten med invandrarelever samt hur invandrarelever upplever skolan. Litteraturstudien vilken ligger till grund för den utförda empiriska undersökningen berör skolan och dess värld. Undersökningen består av en fallstudie samt av intervjuer. Resultatet visar att svårigheterna är fler än möjligheterna men genomsyras dock av en positiv syn.

The purpose of this essay is to review Mundekulla, which is a small, relatively newly established Swedish company operating in the field of conferences. Today they are serving ecological and environmental friendly food to their customers and we choose to investigate if this is a successful concept by asking the customer’s opinions. Our task is to analyze and understand how this company can develop a stronger concept regarding their conference area. This essay will also focus on trends and how the ever changing world can affect Mundekulla in the future. We have also looked upon how the company is working with their recent marketing and relationships today, but also how they can develop their marketing by using the opportunity of the Internet through social media.This essay is based on a qualitative method involving 2 depth interviews. The essay also includes some quantitative approaches involving 1 telephone interview and 45 questionnaire studies. This essay is also based on a case study research regarding Mundekulla. The individuals that we have chosen to interview are carefully selected based on their specific knowledge about the subject in question.

BAKGRUND: I dagens mångkulturella samhälle kan sjuksköterskor ofta vårda patienter som kommer från andra länder och kulturer. Det kan ofta innebära en rad olika svårigheter som sjuksköterskan måste hantera för att kunna ge patienterna god vård. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka och beskriva de faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser i vården av patienter från andra länder. METOD: Föreliggande studie är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats i enlighet med Friberg (2006). Artiklarna söktes i databasen Cinahl och analyserades sedan enligt Friberg (2006). Likheter och skillnader i artiklarnas resultat utgör grunden för de olika kategorierna i föreliggande studies resultat. RESULTAT: I resultatet delades faktorerna upp i två stora kategorier: Kommunikativa faktorer och kunskapsfaktorer. Studien visade att kommunikationen var en faktor som hade stor påverkan på sjuksköterskan i vården av patienter från andra länder. Vidare visade studien att även sjuksköterskors kunskapsbrist om andra kulturer och religioner var en faktor som påverkade vården. Patienternas bristande kunskaper om hälso- och sjukvårdens uppbyggnad framkom också som en påverkande faktor. DISKUSSION: Sjuksköterskors bristande kunskaper om de faktorer som kan påverka vården av patienter från andra länder påverkade sjuksköterskors arbete med dessa patienter. För att minska antalet faktorer som kan påverka vården bör sjuksköterskorna försöka skaffa sig nya kunskaper och omvärdera sina gamla.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning. Resultatet av undersökningen visar hur ett antal lärare upplever mötet med barn och föräldrar med muslimsk bakgrund. I motsats till forskningen i teoridelen såg lärarna i undersökningen möjligheterna med den mångkulturella skolan och hade få erfarenheter av kulturkrockar som inte gick att lösa.

En av de viktigaste aspekterna i omvårdnad är betydelsen av mänsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vårdgivare. Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktär och vårdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. Målet med denna studie var att nå en djupare förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vårdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig på sex självbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa. En kvalitativ textanalys användes för att tolka data. Åtta teman framkom i resultatet: ”att känna förtroende” ”att få hjälp med att gå till botten med problemet”, ”att inte bli förstådd”, ”att inte våga öppna sig”, ”att inte bli sedd”, ” att få bekräftelse”, ”att känna maktlöshet” och slutligen, ”att någon talar till den friska delen”. Dessa teman speglade dessa personers erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna studie kan bidra med att ge en ökad förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter som lider av Anorexia Nervosa samt att hjälpa vårdpersonal att tillmötesgå dessa patienters behov.