I gruppen möten mellan olika kulturer kommer vi bland annat lyfta fram möten som en invandrare ställs inför när han/hon integreras i det svenska samhället. Dessa möten innebär eventuella möjligheter eller begränsningar till integration. Vi kommer dessutom att diskutera hur en nyanländ människa påverkas av den nya kulturen samt hur individen bevarar sitt kulturella arv. Vi har studerat dessa möten i fyra fallstudier med inriktning på; en mångkulturell svensk gymnasieskola, kulturarv, sexuell läggning och slutligen bostadsförhållanden. I den mångkulturella skolan ligger tyngdpunkten på att studerahur olika etniska grupper samspelar och behandlar varandra. I delen som behandlar kulturarvets betydelse för individen, kommer det att diskuteras om hur olika generationer påverkas i mötet med den nya kulturen. Fokus kommer även att vara på relationerna inom den egna kulturen. I vår antologi kommer det även att diskuteras huruvida homosexualiteten påverkar invandrarens förutsättningar till integration. I den sista delen tas det upp hur äldre invandrarkvinnor upplever integration i en multietnisk stadsdel. Tyngdpunkten i denna antologidel handlar om kvinnornas åsikter, erfarenheter och uppfattning om situationen.

Denna essä handlar om regikonstens dialogiska väsen. Utifrån mina egna erfarenheter som regissör skriver jag om ett par av mina teateruppsättningar. Jag undersöker frågor om vilka faktorer som kan ha påverka repetitionsperioderna. Hur kan en och samma regissör fungera så olika? Hur kan den ena teateruppsättningen gå som en virvlande dans medan nästa havererar? Kan det vara dialogen med skådespelare som är avgörande för om ett samarbete bär eller brister? Min utgångspunkt för essän är att regikonsten är dialogisk och att utan dialog och samförstånd med skådespelarna faller samarbetet samman. Genom att jämföra olika repetitionsperioder för jag ett resonemang kring vad som är betydelsefullt för en kreativ och trygg repetitionsperiod. Jag problematiserar begreppet dialog och använder mig av filosofisk litteratur för att undersöka relationen regissör och skådespelare. Att tala om en dialog är lätt men att fånga ordet i en betydelse utmanar. Mina teoretsiak referenser är framförallt Martin Bubers dialogfilosofi, Jakob Meløe och Hans Skjervheim. / <p>Källor: Bl.a. Martin Buber, Jakob Meløe, Hans Skjervheim, John Dewey</p>

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för flertalet neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Oförståelse, bristande helhetssyn samt behov av rutiner utmärker diagnosen. Kommunikation och kunskap om AST är något som brister i möte med dessa patienter. Därmed är kunskap om AST samt hur dessa patienter upplever mötet med vården betydande för att främja omvårdnaden och deras hälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter som har diagnostiserats med autismspektrumtillstånd. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framkom två teman; anpassning och förberedelse för att möta patientens behov samt kunskapens och kompetensens betydelse i mötet, med fyra underteman. Slutsats: Sjuksköterskan ska i mötet vara engagerad i patienten och dess situation samt ha en god dialog med närstående och arbeta i team för att finna rätt tillvägagångssätt i mötet. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap och utbildning kring AST och de olika kommunikationshjälpmedlen som anses vara en av de mötesfrämjande faktorer. / Background: Autism spectrum disorder (ASD) is a collective name for many neuropsychiatric disabilities. Understanding, routines and a lack of overall perception characterize the diagnosis. Communication and knowledge about ASD is something that fails in meeting with these patients. Therefore, knowledge of ASD and how these patients experience the meeting with care are significant in promoting nursing and their health. Aim: To describe the nurses experience of meeting patients diagnosed with ASD. Methods: A literature review with qualitative and quantitative approach based on ten scientific articles. Results: The analysis revealed two themes; adaptation and preparation in the meeting as well as the importance of knowledge and competence in the meeting, with four sub-men. Conclusion: The nurse should be engaged in the patient and it´s situation in the meeting and have a good dialogue with close associates and work in teams to find the right approaches in the meeting. It´s important that the nurse has knowledge and education about ASD and the various communication aids that are considered to be one of the promotional factors.

No description available.

Möten är idag en viktig arena för organisationer att ta beslut, lösa problem och sprida information. I vår studie har vi valt att fördjupa oss i hur dessa möten går till inom förskolan när man samlar all personal i ett APT-möte. Studiens övergripande syfte är att skapa mer kunskap om hur ledarskapet skapas och markeras under APT-möten inom förskolan. Syftet är även att se hur APT-möten går till samt hur de institutionella rollerna skapas och upprätthålls. Vi har även valt att studera hur distansledarskapet som finns i denna verksamhet synliggörs.     Studien bygger på tre APT-möten som är inspelade med videokamera och som sedan analyserades med samtalsanalys som teoretiskt perspektiv. Resultatet visade att APT-mötet till stor del följde de faser som finns i ett institutionellt samtal, att olika roller markeras genom hur turtagning går till, hur man förhåller sig till agendan samt på vilket sätt man ledaren tolkar och sammanfattar det som deltagarna säger. Distansledarskapet gick att identifiera i avsaknad av kunskap om problem i den operativa verksamheten och att det fanns ett önskemål av medarbetarna att chefen skulle komma ut i den operativa verksamheten. / Organisational meetings are an important occasion to make decisions, solve problems and to share information with each other. In this study, the focus has been on how these meetings are created by its participants within preschool. The purpose of this study is to gain deeper knowledge in how leadership is created and identified during these meetings. The purpose of this study is also to see how the institutional roles within this organisation is created and recreated and also to see how the distance leadership that is in this specific organisation can get identified.   The study include a video observation of three meetings at three different preschools. These three meetings gave us a result that were analysed through CA (Conversational analysis). The result shows that these meetings follows the institutional phases that are included in institutional meetings, that institutional roles are created in interaction and especially through the way in which the leader takes responsibility to the meeting agenda and in the way the leader creates meaning of what the participants says. A distance leadership was identified through the leaders lack of knowledge in problems related to day-to-day work and also through a wish from the co-workers to have the leader more present in their everyday work.

Den här studien handlar om konstens möjligheter i mellanmänskliga möten utifrån en öppen verksamhet kallad "Skaparkväll", som bedrivs i en mellansvensk stad inom ramen för Svenska kyrkan. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av några deltagares personliga upplevelser av verksamheten med hjälp av kvalitativa intervjuer. Med inspiration från en hermeneutisk ansats tolkas intervjuerna samt blir belysta genom en teoretisk förståelseram. På så sätt fördjupas förståelsen både för personernas upplevelser samt för verksamheten i allmänhet. Den teoretiska förståelseramen hämtas från traditionen kring Uttryckande konst – ­Expressive arts – i huvudsak. Utöver det används tidigare forskning gällande KASAM (känsla av sammanhang), utvecklingspsykologisk och psykoterapeutisk forskning, samt forskning om lek och lekens betydelse.  Studien visar i ett övergripande perspektiv att deltagarna i skaparkväll har upplevt något som för dem är meningsfullt och att denna upplevelse är kopplad både till det egna skapandet samt mötet med andra deltagare. De positiva upplevelserna rör bland annat det faktum att deltagarna fått uppleva känslor av befrielse och överraskning. De har dessutom mött utmaningar av större eller mindre grad och funnit dessa i huvudsak stimulerande. En viktig aspekt som möjliggjort dessa upplevelser är den struktur som genomsyrat både förhållningssätt och andra ramar för verksamheten. / This study is about the possibilities of art in interpersonal meetings, based on the experiences from an open activity called "Skapar kväll", witch is run by the Swedish Church in a small town in the middle of Sweden. Thru qualitative interviews, the study aims to reach a deeper understanding of some participants' personal experiences of the activity. The interviews are construed through a theoretical frame with a hermeneutic approach. In that way the understanding increases, both in terms of the personal experiences as well as for the activity in general. The theoretical framework is based on the tradition of Expressive arts, together with applicable theories from SOC, psychology as well as psychotherapy. In addition to that, the theoretical frame also contains theories of play. The study shows in a broad perspective that the participants in this activity, "Skaparkväll", have experienced something that is meaningful and that this experience is linked both to the personal creativity as well as interacting with other participants. The positive experiences are related to, among other things, the fact that participants have experienced feelings of relief and surprise. They have also encountered challenges of greater or lesser degree, and found them essentially stimulating. One important aspect of the enabling of these experiences is the structure that permeated both attitudes and the frameworks in "Skaparkväll".

Bakgrund: Den psykiska ohälsan har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Ökningen leder till att poliser i större utsträckning möter individer med psykisk ohälsa. Kvantitativ forskning indikerar att poliser känner sig otillräckliga i mötet. Hur en bedömer samt hanterar olika typer av situationer där individer med psykisk ohälsa är inblandade skiljer sig åt mellan poliser samt hur en förvärvar sig kunskap om individer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa polisens upplevelser i arbetet, specifikt i mötet med individer med psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ ansats användes, semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem poliser i södra Skåne. Resultat: Informanterna beskriver hur de kände sig trygga i mötet och menade att detta till stor del beror på deras erfarenhet inom yrket samt privat. Informanterna uttryckte dock frustration kopplat till hur delvis polisen men också andra aktörer ofta försöker skjuta ifrån sig ansvar när det kommer till individer med psykisk ohälsa. Samt pekade även på svårigheter i att identifiera olika diagnoser och symtom då de är individuellt. Vidare lyftes vikten av kopplingen mellan teori och praktik vid utbildning/vidareutbildning och informanterna tryckte även på hur värdefullt brukarperspektivet var vid utbildning kring bemötandet av individer med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness has increased significantly in Sweden over the past ten years. The increase leads to more police encounters with individuals with mental illness. Quantitative research indicates that police officers feel insufficient in these encounters. How one assesses and manages different types of situations in which individuals with mental illness are involved differs among police officers as well as how one acquires knowledge about individuals with mental illness. Aim: To highlight the police’s experience at work, specifically encountering individuals with mental illness. Method: Qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted with five police officers in the south of Skåne. Results: The participants described how they felt confident in the meeting and said that this largely depends on their experience in the profession as well as in private. However, the participants expressed frustration as to how partly the police, but also other professions, often try to renounce responsibility when it comes to dealing with individuals with mental illness. They also pointed to difficulties in identifying different diagnoses and symptoms because it varies by each individual. Furthermore, the importance of the link between theory and practice in education/further education was raised. The participants also pointed to how valuable the perspective from individuals who had experience with mental illness and encounters with police was in regards to the education about these encounters.

Bakgrund: Våld i nära relationer (VNR) är ett växande folkhälsoproblem och ur ett globalt perspektiv utsätts 35 % av alla kvinnor utav någon form av VNR under sin livstid. I Sverige år 2018 var 67 % av våldsbrotten mot kvinnor med dödlig utgång, orsakade av mannen i relationen alternativt ex-mannen. Detta motsvarade 22 dödsfall. När kvinnor söker vård upplever de att sjuksköterskor inte har tillräckligt med kunskap, vilket leder till att vården blir bristande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod genomfördes. Datainsamlingen bestod av 10 vetenskapliga artiklar som belyser sjuksköterskor erfarenheter av att vårda kvinnor som utsätts för VNR. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades, vilket resulterade i teman och underteman. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fem teman och 16 underteman. Teman var: Det är inte bara att fråga, Att hantera ett positivt svar, Värdet av att skapa goda relationer, Att tvivla på sin profession samt Vikten av ett gott samarbete. Slutsats: Att vårda utsatta kvinnor är enligt sjuksköterskor komplext och det finns flera faktorer som har inverkan under vårmöten med utsatta kvinnor. Detta komplexa ämne hindrar sjuksköterskor att leva upptill sin profession, vilket leder till ett onödigt lidande för kvinnor som utsätts för VNR. / Background: Intimate partner violence (IPV) is a growing health problem and in a global perspective, 35% of all women has been exposed to some kind of violence in a relationship in their lifetime. 67% of the violent crimes with a deadly outcome in Sweden where caused by a male partner or an ex. male partner. This corresponds to 22 deaths. When women seek care, they witness nurses not having enough knowledge about the subject, which leads to deficiency in the healthcare. Purpose: The purpose was to illuminate nurses experiences of meeting women, who has been subjects to violence in close relationships. Method: A literary overview according to the Friberg method was performed. The data collection consisted of 10 scientific articles that illuminated nurses experiences with patients who have been exposed to IPV. The articles where then thoroughly reviewed and analysed and further encapsulated in to topics and subtopics. Result: The literary overview resulted in five topics and 16 subtopics. The following part shows the titles of the topics: It is not just to ask, To handle a positive response, The value of establishing good relationships, To doubt your profession and The value of good cooperations. Conclusion: To take care of exposed women is, according to nurses, very complex. There are several circumstances affecting the encounters with these women. This complex subject prevents nurses to perform at their best in their profession, which in turn leads to unnecessary suffering for women who has been subjects to IPV.

Frågeställning: Hur påverkar förändring i kommunikation, via virtuella möten,relationsbyggande processer i etablerade B2B-kundrelationer? Syfte: Studien ämnar bidra med ökad förståelse kring hur användningen av virtuella möten, som orsakar förändringar i kommunikationen, påverkar relationsbyggande processer i etablerade B2B-kundrelationer. Vidare syftar studien även till att undersöka hur virtuella mötens avsaknad av icke-verbal kommunikation påverkar kommunikationen, i kontrast till F2F-möten. Resultatet av studien bidrar med insikt kring hur företag kan arbeta med virtuella möten i B2B-kundrelationer.  Metod: Studien har använt en kvalitativ ansats. Primärdata samlades in via semistrukturerade intervjuer. Sex informanter från tre olika företag deltog i studien. Det empiriska resultatet analyserats i förhållande till den teoretiska referensramen. Slutsats: Studien har visat att virtuella möten har både positiv och negativ påverkan på relationsbyggande processer. Den största fördelen är enkelheten att ta kontakt, vilket leder till mer framgångsrik kommunikation mellan företag. Samtliga negativa aspekter är kopplade till den begränsade icke-verbala kommunikationen. Virtuella möten bör användas som ett komplement till F2F-möten då dessa inte kan ersättas helt. Genom rätt hantering av virtuella möten kan de hjälpa företag i deras B2B-kundrelationer.

Multi-resistant bacteria are a growing problem worldwide. In relation to the bacteria spreading, the proportion of patients with multi-resistant bacteria also increase. In nursing, the encounter is described as a central part and works to ensure that the patient can express their feelings. How the meeting takes place has a great impact on whether the patient experiences suffering or not. A professional approach and knowledge regarding patients experience of the encounter as well as communication, forms a basis for the nurse to be able to meet the patient's unique needs in the encounter. The aim of this study is to describe how patients with multi-resistant bacteria experience the encounter with healthcare. This is a literature study is based on analysis of qualitative studies. The ten articles that make up the work have been analysed using a fivestep model. This resulted in two main themes and five sub-themes, which describe the experience of the meeting. The results describe how the staff's hygiene routines, attitudes and knowledge affect how patients experience the encounter. It also highlights the impact of the isolation in which patients are cared for and the stigmatization that was experienced during the encounter. In summary, it showed that patients with multi-resistant bacteria are at risk of experiencing an encounter that is stigmatizing. Patients experienced feelings such as guilt and shame due to the healthcare staff´s routines and attitudes in the meeting.