Den här studien handlar om konstens möjligheter i mellanmänskliga möten utifrån en öppen verksamhet kallad "Skaparkväll", som bedrivs i en mellansvensk stad inom ramen för Svenska kyrkan. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av några deltagares personliga upplevelser av verksamheten med hjälp av kvalitativa intervjuer. Med inspiration från en hermeneutisk ansats tolkas intervjuerna samt blir belysta genom en teoretisk förståelseram. På så sätt fördjupas förståelsen både för personernas upplevelser samt för verksamheten i allmänhet. Den teoretiska förståelseramen hämtas från traditionen kring Uttryckande konst – ­Expressive arts – i huvudsak. Utöver det används tidigare forskning gällande KASAM (känsla av sammanhang), utvecklingspsykologisk och psykoterapeutisk forskning, samt forskning om lek och lekens betydelse.  Studien visar i ett övergripande perspektiv att deltagarna i skaparkväll har upplevt något som för dem är meningsfullt och att denna upplevelse är kopplad både till det egna skapandet samt mötet med andra deltagare. De positiva upplevelserna rör bland annat det faktum att deltagarna fått uppleva känslor av befrielse och överraskning. De har dessutom mött utmaningar av större eller mindre grad och funnit dessa i huvudsak stimulerande. En viktig aspekt som möjliggjort dessa upplevelser är den struktur som genomsyrat både förhållningssätt och andra ramar för verksamheten. / This study is about the possibilities of art in interpersonal meetings, based on the experiences from an open activity called "Skapar kväll", witch is run by the Swedish Church in a small town in the middle of Sweden. Thru qualitative interviews, the study aims to reach a deeper understanding of some participants' personal experiences of the activity. The interviews are construed through a theoretical frame with a hermeneutic approach. In that way the understanding increases, both in terms of the personal experiences as well as for the activity in general. The theoretical framework is based on the tradition of Expressive arts, together with applicable theories from SOC, psychology as well as psychotherapy. In addition to that, the theoretical frame also contains theories of play. The study shows in a broad perspective that the participants in this activity, "Skaparkväll", have experienced something that is meaningful and that this experience is linked both to the personal creativity as well as interacting with other participants. The positive experiences are related to, among other things, the fact that participants have experienced feelings of relief and surprise. They have also encountered challenges of greater or lesser degree, and found them essentially stimulating. One important aspect of the enabling of these experiences is the structure that permeated both attitudes and the frameworks in "Skaparkväll".

Psykisk ohälsa är en långvarig sjukdom som inte kan botas med enbart medicin (Bundensen m.fl. 2020). Tidigare forskningar menar de att det är ett alternativ att behandlas med olika konstnärliga och kreativa aktiviteter, som till exempel kreativt skrivande, musik, livsberättelse, dans, teatereller poesiför att individen ska få tillbaka sin självkänsla (Bundensen m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020). Syftet med denna studie är att undersöka vilka konstnärliga och kreativa metoder som finns och hur yrkesverksamheter inom psykisk ohälsa använder sig utav dessa metoder för att hjälpa personer med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod har använtsi denna studie för att besvara studiens frågeställningar. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och ett målinriktat urval användes för att rekrytera intervjupersonerna. Vi intervjuade sex personer som verksamma inom psykisk ohälsa. Dessa personer har en akademisk utbildning inom teater, uttryckande konst och pedagogik. De insamlade materialen analyserades med innehållsanalys.Resultatet blev sex olika teman: Empowerment, gemenskap,KASAM, kompetens och metod, samverkan och känslouttryck. Samt att personalen på verksamheterna arbetar med olika konstnärliga och kreativa metoder för återhämtningsprocessen för personer som drabbats av psykisk ohälsa. Personer med psykisk ohälsa behöver gemenskapen för att utveckla KASAM. Konstnärliga och kreativa metoder ökar individens välmående, självkänslan och självförtroende (Bundensen m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020)