<p>I en kunskapsöversikt från Skolverket (2009), vilken belyser olika faktorer som påverkar resultaten i svensk grundskola, har andelen elever som trivs bra och upplever engagemang och inflytande i skolan ökat, men många elever, särskilt flickor, i grundskolans senare år känner sig stressade och mår dåligt. Genom noggranna kartläggningar och pedagogiska utredningar kan skolan identifiera elevers starka sidor och deras svårigheter. Skolan har enligt både skollagen och gällande läroplan skyldighet att främja elevers harmoniska utveckling och att anpassa verksamheten till elevernas behov är en självklar förutsättning.</p><p> </p><p>Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka flickors relation till skolans krav, hur dessa påverkar flickornas elevidentitet och vilka pedagogiska konsekvenser och implikationer denna inblick kan visa på. Trettio flickor i år åtta har svarat på frågor och med sina egna ord beskrivit en god skolmiljö. Flickorna beskriver i undersökningen hur deras skolgång påverkas positivt eller negativt beroende av skolans bemötande och hur de lyckas leva upp till ställda krav och förväntningar. Eleverna efterfrågar vuxna som tror dem om gott, som tror på deras förmåga, som bryr sig om hur de mår och utvecklas, som får dem att känna sig dugliga och värdefulla. Vuxna som de kan lita på.</p><p> </p>

<p>The purpose of this essay is to review Mundekulla, which is a small, relatively newly established Swedish company operating in the field of conferences. Today they are serving ecological and environmental friendly food to their customers and we choose to investigate if this is a successful concept by asking the customer’s opinions. Our task is to analyze and understand how this company can develop a stronger concept regarding their conference area. This essay will also focus on trends and how the ever changing world can affect Mundekulla in the future. We have also looked upon how the company is working with their recent marketing and relationships today, but also how they can develop their marketing by using the opportunity of the Internet through social media.This essay is based on a qualitative method involving 2 depth interviews. The essay also includes some quantitative approaches involving 1 telephone interview and 45 questionnaire studies. This essay is also based on a case study research regarding Mundekulla. The individuals that we have chosen to interview are carefully selected based on their specific knowledge about the subject in question.</p>

Mötet mellan människor är något som kan vara spännande och få en att upptäcka något nytt i livet, likaså i film. Dessa möten mellan karaktärer gör att handlingen drivs framåt och skapar ett spännande interagerande mellan karaktärer. I detta kandidatarbete har vi valt att fokusera på mötet mellan hjälten och skurken, oftast två starka och viktiga karaktärer inom film. Karaktärsrollerna är hämtade från Voglers The writer’s Journey (1997). För att få en bredare bild av hur rollerna kan se ut i film har vi valt att analysera två olika filmer i olika genre, filmerna vi valt är Die Hard (1988) och Alien (1979). Vi har tagit hjälp av analysmodellen som presenteras i From Antz to Titanic - A students guide to film analysis (2000) och format modellen till vårt passande. En av delarna i analysen fokuserar på hur de tekniska aspekterna i scener kan hjälpa till att föra berättelsen vidare. Grundat i undersökningen har en kompletterande gestaltning i form av en film skapats där vi har använt oss av karaktärsrollerna som vi analyserat. / Meetings between people can be exciting and make you discover something new, also in movies. Meetings between the characters drives the plot forward, and create exciting interaction between the characters. We have chosen to focus on meetings between the hero and the villain, two strong and important character roles in the film. The character roles are taken from Vogler, The Writer's Journey (1997). To get a broader picture of how roles may appear in film, we have chosen to analyze two different films in different genres, the films we have chosen are Die Hard (1988) and Alien (1979). We have used the analytical model presented in From Antz to Titanic - A student's guide to film analysis (2000) and formed the model to our fitting. One of the parts of the analysis focuses on the technical aspects of the scenes that can help move the story forward. Based on our survey of character roles and meetings between them, we have created a movie to portray this.

Syftet med studien var att studera hur ett samtal om gemensamt beslutsfattande går till när en patient, Case manager och professionella träffas enskilt eller i resursgrupp och samtalar med varandra om vårdplanen. Det var en etnografisk studie där samtal inom en psykiatrisk verksamhet representerade det fält som studerats genom metoden deltagande observation. Resultatet visade att plats, form, tid, tempo, och rytm hade betydelse för samtalets kvalitet liksom att det fanns en ansvarsfördelning i samtalet som bland annat karaktäriserades av att bli bemött med förståelse för en livssituation som innebar ett lidande. Andra faktorer som påverkade kvalitén var hur de professionella ställde frågor, inväntade svar och avslutade samtalet. Men även vad som händer när samtalet brister och att inte kunna berätta och fråga under samtalet. Det fanns dock situationer där personen kunde berätta och uttrycka sig i samtalet och med stöd av samtalsmatta kunde uttrycka egna åsikter, önskningar och behov. / The purpose of the study was to establish how a collective decision can be made when the individual and the case manager meet with the technical experts, either by themselves or as part of a wider focus group, to discuss the treatment plan. It was an ethnographic study conducted by observing psychiatric conversations. The findings of the study confirmed that the location, format of the meeting and the pace at which the meeting was conducted, directly influenced the quality of the discussion. It was also important for the participants to be sympathetic towards the individual’s personal situation and understand the difficulties faced by the individual on a daily basis. The questioning technique used by the technical experts and how the discussion was concluded, was also important. Also, what happens when the conversation goes off track and when the individual is unable to give information and ask questions. There were examples of situations where the individuals could express themselves constructively, using the talking mat, and could give their view and confirm needs and desires. In order to make their voices heard, they need to be clear what they want and must be able to argue their case.

Resultatet visar att barns utmaningar leder till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet genom möten och mellan alla aktörer i organisationen där normer och maktsituationer uppstår. Det framkommer av empirin att miljö och material ska vara anpassat, förändringsbart, att förskolläraren har ett positivt bemötande, ett medvetet förhållningssätt och en barnsyn som ser till varje individ, där barnet ges bästa möjliga förutsättningar när utmaningen gör sig påtalig.

Inom elevhälsan erbjuds alla grundskoleelever vaccinationer vid flertalet tillfällen. Den som är ålagd att utföra vaccinationen är skolsköterskan. Forskning visar att många barn känner rädsla inför ”stick”. Det finns risk för att denna rädsla, när den uttrycks, kan ha negativ känslomässig påverkan på skolsköterskan som är ålagd att genomföra vaccinationen. Studiens syfte är att undersöka hur skolsköterskor beskriver sina erfarenheter i mötet med elever som är så rädda inför vaccination att den kan vara svår att genomföra. En kvalitativ intervjustudie med åtta skolsköterskor genomfördes. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fjorton underkategorier identifierades, dessa sammanfattades i fyra kategorier: hantera intressekonflikter, bemöta utmaningar, mobilisera resurser och mötet som möjlighet. Skolsköterskorna beskrev att det fanns både svårigheter och möjligheter i mötet med de rädda eleverna och de beskrev att de hade förutsättningar att hantera mötet på ett sätt som gjorde att de för det mesta upplevde situationen som oproblematisk. Den okomplicerade bild som skolsköterskorna hade av mötet med elever som uttryckte rädsla för stick kontrasterar mot tidigare forskning. Detta skulle möjligen kunna förklaras med att tidigare forskning eventuellt inte är direkt överförbar till förhållandena inom elevhälsan samt bero på att det i urvalsgruppen kan ha funnits ett intresse för frågan eftersom de tackat ja till deltagande. Förslag på kliniska implikationer är att undersöka möjlighet till farmakologisk intervention inför vaccination, samt ett utökat samarbete inom elevhälsan runt de elever som upplever rädsla inför vaccination. Även elevernas upplevelser av mötet bör undersökas för att belysa resultatet från studien. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Idag konkurrerar i stort sett alla företag med tjänster vilket gör att vi somkonsumenter har ett stort utbud att välja mellan. Väl medvetna om alla dealternativ som finns tillgängliga på marknaden, blir vi också mer kritiska tillkvaliteten på varor och tjänster. Vårt intresse väcktes därför för attundersöka utifrån vilka strategier som företag inom bank- ochförsäkringsbranschen arbetar för att uppnå god kvalitet på sina tjänster, samtvilka kvalitetsfaktorer som företagen anser är viktiga vid förmedlingen av entjänst.Eftersom tekniken medför ständiga förändringar i vår vardag och däriblandvåra konsumtionsmönster, frågar vi oss hur stor inverkan det får på kundenskvalitetsupplevelse. Vi finner det därmed intressant att även undersöka ivilken grad som företagen anser att tjänster via telefon och Internet kanersätta det personliga mötet.För att kunna besvara våra frågor har vi i vår empiriska undersökning valt attgenomföra ett fåtal kvalitativa djupintervjuer med bank- ochförsäkringsbolag. I vår analysprocess har vi med hjälp av teorin och empirinkunnat urskilja att företagen skiljer sig åt i sitt sätt att se på kunden. Några avföretagen satsar mycket på avancerade och kundanpassade tjänster medanandra fokuserar mer på att kunna erbjuda standardtjänster till ett lägre pris.Beroende på strategi värderar företagen kvalitetsfaktorerna olika högt. Vadvi kan se är att tillgänglighet är en återkommande kvalitetsfaktor. Därefternämns bland annat kunskap, enkelhet i kommunikation och erbjudanden,samt personligt bemötande.Den gjorda undersökningen visar vidare att samtliga företag som undersöktsär mer eller mindre relationsinriktade i sin konkurrensstrategi. Attkonkurrera med hjälp av relationer tror vi är en förutsättning i dagenssamhälle då produkter och tjänster blir allt mer homogena. Vi kan konstateraatt hälften av de företagen vi undersökt, ser vissa nackdelar med atttjänsterna automatiseras. Försäljningstillfällena minskar och det blir svårareatt skapa relationer med somliga kunder som nästan aldrig behöver besökakontoren. Ju mer relationsinriktat företaget är, desto mindre tror de atttjänster via telefon och Internet kan ersätta det personliga mötet. / Uppsatsnivå: C

Asperger syndrom är en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsättningar. Detta gestaltar sig i en oförmåga att leva sig in i hur andra tänker och känner, fantasifattigdom och nedsatt förmåga till social interaktion. Människor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra människor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra människor någon gång uppsöka vården. Personalen i vården känner inte alltid till de funktionsnedsättningar som människor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dåligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vårdlidande uppstår. Syftet är att beskriva hur människor med Asperger syndrom upplever möten med andra människor och med vården. Vi har valt att analysera biografier skrivna av eller i samarbete med människor som har Asperger syndrom. I biografierna beskrivs deras livsberättelser om hur det är att möta andra människor. De upplever olika hinder i sociala möten, som att känna sig annorlunda, ofrivillig ensamhet, bristande förståelse, rädsla och oro inför möten med andra och upplevelser av mobbing. Men människorna i biografierna beskriver även att de upplever goda sociala möten med andra människor, där det finns gemenskap och en möjlighet till utveckling. Det som framträder speciellt är känslan av annorlundaskap, bristande förståelse och utveckling. Annorlundaskapet och den bristande förståelsen är stora hinder som finns i det vardagliga livet men det finns möjligheter till att förbättra detta. Upplevelsen av att kunna utvecklas är viktig att ta till vara för att möjliggöra minskad funktionsnedsättning hos människor med Asperger syndrom. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Enligt World Health Organization uppskattas var tredje kvinna i världen någon gång under sin livstid vara offer för våld i en nära relation. Våldet är en kränkning mot kvinnors mänskliga rättigheter och kan påverka hennes psykiska, fysiska och sociala hälsa negativt.Syfte: Syftet med studien är att sammanställa forskning som belyser kvinnors upplevelser av möten i vården efter att de blivit utsatta för våld i nära relationer.Metod: Litteratursökningar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod inkluderades. Artiklarna granskades med stöd av SBU:s granskningsmall. Under analysen av artiklarna skapades sju kategorier.Resultat: De våldsutsatta kvinnorna önskade mer kunskap, empati, trygghet och kontinuitet i sitt möte. Långa väntetider och känslan att själv bära skulden till våldet var faktorer som orsakade extra lidande för kvinnorna.Slutsats: Om kvinnorna upplevde trygghet i vården och mötte empatisk vårdpersonal som lyssnade till deras problem ökade chansen till att kvinnorna vågade avslöja våldet. Mer kunskap och utbildning bland vårdpersonal behövs då detta är en stor patientgrupp globalt som riskerar att bli allvarligt skadade eller dödade om de inte får hjälp att ta sig ur den destruktiva situation de befinner sig i. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Upplevelsen av hälsa är unik hos varje individ och innefattar mer än ”att vara frisk”. Hälsan är komplex och inbegriper närvaro av välbefinnande, balans i tillvaron samt en frånvaro av lidande och illabefinnande hos människan. En fysiskt frisk människa kan uppleva ohälsa på samma sätt som att en fysiskt sjuk människa kan uppleva hälsa. Distriktssköterskan har en central roll i det hälsofrämjande arbetet och bör anpassa arbetet efter patienten. Vårdande möten och patientens delaktighet är väsentliga delar i arbetet. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete för den vuxne patienten. I studien har en kvalitativ metod med induktiv ansats använts. Nio distriktssköterskor som arbetar på vårdcentral i Västsverige och Småland intervjuades. Resultatet av intervjuerna analyserades i en innehållsanalys. Analysen resulterade i temat Vägledning som berör och främjar insikt med kategorierna Etablera en förbindelse, Vägvisare för patienten, Hälsofrämjande arbete berör och Insikt ökar viljan. I resultatet framkommer att distriktssköterskan identifierar behov och arbetar sedan för att motivera och inspirera patienten genom att bland annat lyssna och ge information. Kunskap och medvetenhet är av stor betydelse i arbetet. Hälsofrämjande arbete berör distriktssköterskan där såväl positiva som negativa känslor upplevs. Det finns en medvetenhet om att det är en yrkesroll i förändring. En fortsatt utökad studie, patienters upplevelser av distriktssköterskans hälsofrämjande arbete samt distriktssköterskans faktiska handlingar vid hälsofrämjande arbete är förslag på fortsatt forskning. Kliniska implikationer belyser kontinuitet i patientmötet och vårdrelationen, möjlighet till fortbildning, reflektion över den egna hälsan samt den beröring som sker hos distriktssköterskan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska