Denna studie undersöker professionella möten i relation till fartygsindustrin. Uppsatsen fördjupar sig i hur företag arbetar för att skapa professionella möten ombord på fartyg samt vilka aspekter som potentiella konferensresenärer anser vara viktiga vid möten. En kvalitativ ansats har använts där intervjuer ligger i fokus för uppsatsens empiriska grund. Teoretiska utgångspunkter har använts för att analysera och förstå det insamlade empiriska materialet. Även tidigare forskning har använts för att få insikt i ämnesområdet. Under dessa kapitel berörs ämnen gällande service och kvalitet ur kunden och företagens perspektiv. Vidare nämns även tidigare forskning om kryssningar som mötesplatser, mötesindustrin som fenomen samt en plattformsmodell som belyser flera olika byggstenar, vilka är viktiga för att kunna skapa lyckade möten. I resultatkapitlet presenteras ett samlat intryck och resultat som grundar sig i de genomförda intervjuerna. Resultatet från studien visar på att rederier till stor del arbetar utifrån sina kunder där möjlighet till anpassning finns. Vidare framgår det att företagen ofta arbetar med relationsmarknadsföring gällande sina affärskunder samt att potentiella konferensresenärer värdesätter sekundära attraktioner som mycket viktiga.

Professionella möten är en stor del av Sveriges turism och spås hög potential till utveckling enligt Sweden Visitors Board. Genom framtagandet och arbetet med diverse strategier avser organisationen främja besöksnäringen på ett nationellt men även lokalt plan. Stockholms skärgård ska utvecklas till en åretrunt destination. En fallstudie utfördes för att undersöka huruledes mötesanläggningar i Stockholms skärgård arbetar med upplevelser såväl utifrån sin geografiska position samt ur andra aspekter. Teorier kring rurala destinationer, upplevelser och professionella möten inkorporerades för att analysera upplevelsens betydelser i mötesindustrin. Kvalitativa intervjuer och observationer utfördes med fyra mötesanläggningar i skärgården samt med nyckelpersoner inom Svensk mötesindustri. Resultatet indikerar att mötesanläggningar på rurala platser i stor utsträckning arbetar med upplevelser utifrån olika aspekter. / Professional meetings are a major part of Sweden's tourism and predicted high potential for development by the organization Sweden Visitors Board. Through development and work with various strategies, the organization plans to promote the tourism industry at a national level as well as locally. Stockholm archipelago will be a year-round destination. A study was conducted to investigate to what degree meeting facilities in the Stockholm Archipelago are working with experiences based upon geographical position as well as other aspects. Theories of rural destinations, experience and professional meetings were incorporated to analyze the meaning of experience in the meetings industry. Qualitative interviews and observations were carried out at four conference facilities in the archipelago. Qualitative interviews were also carried out with people with key positions in the Swedish meetings industry. The result indicates that meeting facilities in rural locations extensively work with experiences from different aspects.

Syftet med studien var att studera hur ett samtal om gemensamt beslutsfattande går till när en patient, Case manager och professionella träffas enskilt eller i resursgrupp och samtalar med varandra om vårdplanen. Det var en etnografisk studie där samtal inom en psykiatrisk verksamhet representerade det fält som studerats genom metoden deltagande observation. Resultatet visade att plats, form, tid, tempo, och rytm hade betydelse för samtalets kvalitet liksom att det fanns en ansvarsfördelning i samtalet som bland annat karaktäriserades av att bli bemött med förståelse för en livssituation som innebar ett lidande. Andra faktorer som påverkade kvalitén var hur de professionella ställde frågor, inväntade svar och avslutade samtalet. Men även vad som händer när samtalet brister och att inte kunna berätta och fråga under samtalet. Det fanns dock situationer där personen kunde berätta och uttrycka sig i samtalet och med stöd av samtalsmatta kunde uttrycka egna åsikter, önskningar och behov. / The purpose of the study was to establish how a collective decision can be made when the individual and the case manager meet with the technical experts, either by themselves or as part of a wider focus group, to discuss the treatment plan. It was an ethnographic study conducted by observing psychiatric conversations. The findings of the study confirmed that the location, format of the meeting and the pace at which the meeting was conducted, directly influenced the quality of the discussion. It was also important for the participants to be sympathetic towards the individual’s personal situation and understand the difficulties faced by the individual on a daily basis. The questioning technique used by the technical experts and how the discussion was concluded, was also important. Also, what happens when the conversation goes off track and when the individual is unable to give information and ask questions. There were examples of situations where the individuals could express themselves constructively, using the talking mat, and could give their view and confirm needs and desires. In order to make their voices heard, they need to be clear what they want and must be able to argue their case.

<p>This<strong> </strong>qualitative essay discusses some of the issues surrounding the lack of knowledge companies have about the importance of meetings as a means for company development. Today, many meetings are carried out without a well defined purpose and aim. As a result of this, the meeting industry is slowly beginning to become aware that companies have a need for professional guidance when drawing up a meeting. Meetings carried out should be stimulating for the company as well as the co-workers.  Companies should come to an awareness of the importance of meetings, and the full capacity of the meeting can be made use of, through using meetings as a means of communication. When companies carry out meetings the focus should be on the quality of the meeting, rather than the cost.  Meetings should be regarded as an investment, comparable to investments in physical capital. We think that this new way to plan and carry out meetings is a new direction within the meeting industry. This direction takes focus on a professionalisation of the content and purpose of the meeting. This development will benefit companies both within and outside the meeting industry. With a professionalisation, companies outside the meeting industry will replace a lot of inefficient meetings with less, but more efficient meetings. The professional meeting should be used as a tool for reaching success, competition benefits and development. The meeting industry will benefit from this process, since more companies would like to turn to experts, which contributes to a new direction with new services generating higher revenue. </p> / <p>Denna kvalitativa uppsats belyser problematiken kring företagens bristande kunskap om mötens betydelse för företagsutveckling. Flera av de möten som genomförs idag saknar ett genomarbetat syfte och mål. Detta har lett till att mötesindustrin sakta börjar bli införstådd i att företagen har ett behov av professionell hjälp med utformningen av möten. De möten som genomförs ska vara utvecklande för både företaget och medarbetarna. Företag bör komma till insikt om mötens vikt, genom att använda möten som ett kommunikationsverktyg kan mötets fulla kapacitet utnyttjas. När företag genomför möten ska fokus ligga på kvalitén i mötet, snarare än kostnaden. Möten bör ses som en investering på samma sätt som en investering av en fysisk produkt. Det nya sättet att planera och genomföra möten tror vi är en ny inriktning inom mötesindustrin. Denna inriktning fokuserar på en professionalisering av mötets innehåll och syfte. Denna utveckling kommer att gynna företag både inom och utanför mötesindustrin. Företag utanför mötesindustrin kommer med en professionalisering att ersätta många ineffektiva möten med färre men effektivare möten. Det professionella mötet ska användas som ett verktyg för att nå framgång, konkurrensföredelar och utveckling. Mötesindustrin gynnas av denna utveckling då fler företag vill anlita professionell hjälp, vilket bidrar till en ny inriktning med nya tjänster som kan generera i en högre omsättning.</p>

This qualitative essay discusses some of the issues surrounding the lack of knowledge companies have about the importance of meetings as a means for company development. Today, many meetings are carried out without a well defined purpose and aim. As a result of this, the meeting industry is slowly beginning to become aware that companies have a need for professional guidance when drawing up a meeting. Meetings carried out should be stimulating for the company as well as the co-workers.  Companies should come to an awareness of the importance of meetings, and the full capacity of the meeting can be made use of, through using meetings as a means of communication. When companies carry out meetings the focus should be on the quality of the meeting, rather than the cost.  Meetings should be regarded as an investment, comparable to investments in physical capital. We think that this new way to plan and carry out meetings is a new direction within the meeting industry. This direction takes focus on a professionalisation of the content and purpose of the meeting. This development will benefit companies both within and outside the meeting industry. With a professionalisation, companies outside the meeting industry will replace a lot of inefficient meetings with less, but more efficient meetings. The professional meeting should be used as a tool for reaching success, competition benefits and development. The meeting industry will benefit from this process, since more companies would like to turn to experts, which contributes to a new direction with new services generating higher revenue. / Denna kvalitativa uppsats belyser problematiken kring företagens bristande kunskap om mötens betydelse för företagsutveckling. Flera av de möten som genomförs idag saknar ett genomarbetat syfte och mål. Detta har lett till att mötesindustrin sakta börjar bli införstådd i att företagen har ett behov av professionell hjälp med utformningen av möten. De möten som genomförs ska vara utvecklande för både företaget och medarbetarna. Företag bör komma till insikt om mötens vikt, genom att använda möten som ett kommunikationsverktyg kan mötets fulla kapacitet utnyttjas. När företag genomför möten ska fokus ligga på kvalitén i mötet, snarare än kostnaden. Möten bör ses som en investering på samma sätt som en investering av en fysisk produkt. Det nya sättet att planera och genomföra möten tror vi är en ny inriktning inom mötesindustrin. Denna inriktning fokuserar på en professionalisering av mötets innehåll och syfte. Denna utveckling kommer att gynna företag både inom och utanför mötesindustrin. Företag utanför mötesindustrin kommer med en professionalisering att ersätta många ineffektiva möten med färre men effektivare möten. Det professionella mötet ska användas som ett verktyg för att nå framgång, konkurrensföredelar och utveckling. Mötesindustrin gynnas av denna utveckling då fler företag vill anlita professionell hjälp, vilket bidrar till en ny inriktning med nya tjänster som kan generera i en högre omsättning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur centrala nyckelpersoner inom konferensbranschen i Stockholm arbetar i förhållande till hållbara strategier och externa resurser under planering och utförande av konferenser. Den ämnar även att undersöka hur visionen gällande den framtida konferensen ser ut och vidare diskuteras trender och mönster som cirkulerar i branschen samt hur dessa upprätthålls. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ flerfallsstudie innefattande tio semistrukturerade intervjuer som primär insamlingsmetod samt sekundärdata. Teori: Studiens teoretiska bakgrund baseras bland annat på två plattformar gällande mötesindustrin och affärsindustrins sektorer. Även teorier gällande hållbar utveckling, konferensbranschens huvudaktörer, trender inom branschen samt en kommunikationsmodell ligger till grund för studien. Den teoretiska referensramen fungerar som en avgränsning till vad skribenterna har valt att analysera. Empiri: Empiriavsnittet omfattar en presentation av vardera respondent samt det företag respondenten är verksam inom. Företagen som beskrivs i studien är 7A: Centralen, Kumla Herrgård, MSD AB, Linné Travel, American Express Global Business Travel, Svenska Möten, Scandic Skogshöjd, Nordic Choice Hotels samt två anonyma företag. Efter presentationen följer en sammanfattning av intervjuerna. Resultat: Studiens resultat påvisar att majoriteten av Stockholms konferensaktörer inte har en fullt utarbetad policy för ett hållbart utvecklingsarbete och att de sociala och ekonomiska aspekterna hamnar i skuggan av den miljömässiga insatsen. Mellanhandsföretagen är inte helt och hållet uppskattade bland mindre företag och konferensanläggningar i branschen på grund av misskommunikation. Mellanhandsföretagen menar att de bidrar till resursbesparingar och effektivisering gällande planering. I framtiden anser aktörerna att konferensen måste inneha ett konkret innehåll och ett tydligt syfte. Något som även måste upprätthållas är ett tydligare fokus på gästens upplevelse samt bevarandet av fysiska möten. / Purpose: The purpose of this study is to investigate in how key actors in Stockholm’s conference industry work in relation to sustainable strategies and external resources during planning and execution of conferences. It also aims to investigate trends and patterns in the industry and how the vision of the future conference is seen. Method: The study is based in a qualitative multidisciplinary study comprising ten semi structured interviews as primary collection together with secondary data. Theory: The theoretical background is based on two platforms, one describing the meeting industry, and one describing the travel business sectors. Theories regarding sustainable development, the conference industry’s key players, industry trends and a communication model is also based on this study. The theoretical framework serves a delimitation of what the authors have chosen to analyze. Empiricism: The empiricism section includes a presentation of each respondent and the company the respondent works for. The companies described are 7A: Centralen, Kumla Herrgård, MSD AB (Merck &amp; Co., Inc., Kenilworth, NJ, USA), Linné Travel, American Express Global Business Travel, Svenska Möten, Scandic Skogshöjd, Nordic Choice Hotels and two anonymous companies. Along the presentation follows a summary of the interviews. Findings: The findings of this study have shown that the majority of Stockholm’s conference actors do not have a fully developed policy for sustainable development and that social and economic aspects end up in the shadow of the environmental effort. The intermediaries are not entirely appreciated among smaller companies and conference facilities in the industry, because of dysfunctional communication. The intermediaries, on the other hand, mean that they contribute to resource savings and efficiency in conference planning. In the future, the actors consider the conference to have a concrete content and a clear purpose. Something that must also be maintained is a clearer focus on the guest’s experience as well as the preservation of physical meetings.

The meeting industry is a growing industry around the world, and the technological development in recent decades is one of the contributing factors to the increased travel opportunities and meeting industry's expansion. It can be assumed that the technology could replace some of the personal meetings, but humans have always had a need to meet in physical locations in work related purposes, therefore there is no evidence that personal meetings will disappear. Technological development should be seen as complementary rather than a substitute to the existing professional meetings. Public and private sectors within countries has drawn attention to meeting industry's potential, as favored destinations in terms of economic administration, image creation, expansion and acquisition of further market share in the global market. Meeting industry is complex precisely because there are so many different actors and stakeholders that integrate. For a destination to differentiate them and excel in the increasingly global world needed an elaborate marketing plan and effective cooperation between the various actors at the destination. Usually the largest professional meetings takes place in cities where there is capacity to receive large numbers of visitors. Essential elements for sustainable meeting industry are mutually dependent network relationships with strong organizational skills, and are of primary importance to a functioning whole. Among the various meeting actors, Convention Bureau occupy key role as the representative, the primary aim is to market the destination, display options, and finally bring together stakeholders with meeting participants. Lack of a Convention Bureau inhibit communication between meeting participants and stakeholders, also weakened the meeting related image because of incomplete representation.

Föreliggande studie ämnar undersöka utvecklingspotentialen för konferensanläggningar i Stockholm skärgård. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur konferensanläggningar i rurala miljöer upplever sin utvecklingspotential. För att öka förståelsen för konferensanläggningars utvecklingspotential kompletterades studien med offentliga aktörers upplevelser kring utveckling för mötesanläggningar i rurala miljöer. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju respondenter från konferensanläggningar samt två nyckelpersoner inom offentliga sektorn. Teorierna som används i studien grundar sig i tre olika teoriområden vilka är: utveckling av professionella möten, rural verksamhetsutveckling samt utvecklingshinder för små företag. I empiriavsnittet presenteras konferensanläggningarna var för sig i en djupgående löpande text. Nyckelpersonerna inom den offentliga sektorn presentera en redovisning av vad projektet Stockholm Archipelago innebär, samt hur de båda offentliga aktörerna ser på utvecklingen av konferensanläggningar i rurala områden. Därefter presenteras analysavsnittet där teori och empiri har sammankopplats samt analysen av sambandet dem emellan. Slutligen presenteras resultatet som uppkommit i undersökningen i slutsatsen. De mest framträdande aspekterna var att anläggningarna själva inte ansåg att det finns några stora utvecklingshinder samtidigt som författarna kunnat identifiera brister som kan anses vara negativa för konferensanläggningars utveckling i Stockholms skärgård. De identifierade bristerna var exempelvis bristande transportmöjligheter året om, bristande kännedom om skärgården och att konferensanläggningarna är isolerade från andra kompletterande aktörer. / Present study intends to investigate the potential of development for conference facilities in Stockholm archipelago. The study propose to create a deeper understanding for how the conference facilities in rural environment experiencing its potential of development. To increase the understanding for the conference facilities potential of development the study was completed with public actors experience about development for conference facility in rural areas. The study has a qualitative method there semi structured interviews have been done with seven respondents from the conference facilities and two key persons from public sector. The theories who are used in the study are based in three difference theory fields who are development of professional meetings, rural corporation development and obstacles for development in small business. In the empirical part the conference facilities are separately presented in a deeper current text and the key persons from the public sector are presented through a report of what the project Stockholm Archipelago is and also how the key persons from the public sector are looking at the development for the conference facilities in rural areas. Thereafter the analysis part will present the interconnection between theories and the empiric and the analysis of connection between them. The most prominent aspects were that the conference facilities themselves did not consider that there were any major development disabilities for them, but the authors have been able to identify some obstacles that could be negative for a development of conference facilities in the Stockholm archipelago. The identified obstacles were for example, lack of transport opportunities all year round, lack of knowledge about the archipelago and that conference facilities are isolated from other complementary companies.

This study examines inexperienced users’ perceptions of therelationships between aspects of user acceptance in professionalmeetings, based on usability tests performed in a VR application.The study is supported by specific parts of a Design scienceresearch methodology. As a starting point in the study of useracceptance, a specifically developed version of the TechnologyAcceptance Model (TAM) is used. This TAM-tool focuses on useracceptance in relation to the two basic aspects, perceivedusefulness and perceived ease of use and these, in which relationsare also explored relative to perceived enjoyment, perceivedpresence and perceived cybersickness. In the study, three testrounds were performed with a total of six participants with minorexperience of VR. The participants conducted usability tests ofprofessional meetings in pairs, in a pre-alpha version of meetingcontexts in Freeland VR based on explicit scenarios. The testsessions were videotaped, and selected clips were used to triggerthe participants’ reflections in the interviews conducted inimmediate connection with the test sessions. The main empiricaldata is thus audio recordings of the interviews. A qualitativeanalysis was then made of the respondents’ reflections on thedifferent aspects of user acceptance that were analyzed in relationto each other to understand how they affect each other in differentways. The results showed that the participants perceived that useracceptance of the professional meetings in Freeland VR was clearlyrelated to the fact that they saw the potential for usefulness inprofessional meeting settings. The lack of ease of use in some of thescenarios and cybersickness were also perceived as somewhatnegatively related to user acceptance, although not explicitly sincethe participants themselves perceived them as transitional anddisappearing with more habit. The result clearly suggested that thepositive aspects in relation to user acceptance were both theevidently perceived presence and enjoyment. The overallconclusion is that the relationships between aspects that are mostclearly perceived as important for user acceptance were therelationships between the overall aspect, perceived usability andthe two underlying aspects perceived enjoyment and perceivedpresence. / I denna studie undersöks ovana användares uppfattningar avrelationer mellan aspekter av användaracceptans i ettprofessionellt möte, utifrån användbarhetstester i en VRapplikation med efterföljande intervjuer, med stöd av en del av endesignvetenskaplig metod. Som utgångspunkt i undersökningenav användaracceptans används en för studien särskilt utveckladvariant av Technology Acceptance Model (TAM). I denna TAM fokuseras användaracceptans i relation till de två grundläggandeaspekterna, uppfattad användbarhet och uppfattadanvändarvänlighet och dessa sätts även i relation till uppfattatnöje, uppfattad närvaro och uppfattad cybersickness. Tretestomgångar har utförts med totalt sex antal deltagare medobetydlig tidigare erfarenhet av VR. Metoden gick ut på attdeltagarna i par fick utföra användbarhetstester av en pre-alphaversion av professionella möten i studiens applikation, FreelandVR, utifrån tydliga scenarier. Dessa videodokumenterades ochutvalda videoklipp användes för att trigga testpersonernasreflektioner i intervjuerna och genomfördes i direkt anslutning tilltestsessionerna. Den huvudsakliga empiriska datan är såledesljudinspelningar av användarintervjuer. En kvalitativ analysgjordes därefter av respondenternas reflektioner om de olikaaspekterna av användaracceptans som analyserades i relation tillvarandra för att ge insikt i hur de påverkar varandra på olika sätt.Resultatet visade att testpersonerna uppfattade attanvändaracceptansen av mötena i Freeland VR var tydligt relaterattill att de såg användbarhetspotential för professionella möten.Även om användarvänligheten inte upplevdes som hög i allascenarier och cybersickness uppfattades vara något negativtrelaterat till användaracceptans, var det inte så påtagligt eftersomtestpersonerna själva uppfattade det som övergående med mervana. Det framgick av resultatet att mer tydliga positiva aspekter irelation till användaracceptans var uppfattad närvaro ochuppfattat nöje. Således är den övergripande slutsatsen att derelationer mellan aspekter som analytiskt framkom tydligast somviktiga för användaracceptansen var relationerna mellan denövergripande aspekten uppfattad användbarhet och de tvåunderliggande aspekterna uppfattat nöje och uppfattad närvaro