This research study aims to assess the potential for Saudi Arabia to become an international conference destination. Faced with problems created by rising unemployment, a rapidly growing population, and fears over dependence on petroleum output and price, the kingdom is currently looking to develop new sources of employment and national revenue. Having joined the World Trade Organization in 2005, Saudi Arabia is committed to liberalizing its markets and opening to foreign participation by creating investment and business opportunities. Developing an international conference sector is considered a potentially suitable way to meet the current domestic and international imperatives to change and the challenges these present.‎ The growth of new markets and international conference destinations in a globalizing economy is leading to increased research. However, the field is still young: there has been limited attention paid to the perspective of delegates and much of the research has been concerned with western destinations. As no other study has been carried out into the potential of this sector in Saudi Arabia, or the Gulf region, this research makes an original contribution to knowledge. A mixed methods approach was adopted to explore and assess both the practical capacity of the country to host international conferences and the socio-political context that might impact on this development. The primary sources of data were officials in the field and visiting delegates, whose views and knowledge were obtained through the use of both quantitative and qualitative methods (through a questionnaire and interviews respectively). The results are integrated in the final discussion. The findings indicate that, although Saudi Arabia has the practical capacity to host international conferences, the effects of an ambivalent attitude towards opening up to the outside world - expressed through a number of factors embedded in the socio-political situation in the kingdom - has led to an impasse which is blocking development.

Syftet med denna C-uppsats var att skapa en inblick i den svenska mötesindustrin genom att undersöka tre större mötesanläggningar i Sverige. Detta har gjorts med hjälp av de anställda på de undersökta mötesanläggningarna. Utgångspunkten i denna uppsats var att de mest grundläggande delarna på en mötesanläggning innefattar dess fysiska struktur och organisationsstruktur. Syftet har även varit att lyfta fram de anställdas perspektiv då respondenterna pekat på de delar inom dessa områden som uppfattats som mest betydande för bedrivandet av respektive mötesverksamhet. Uppsatsen är huvudsakligen en kvalitativstudie med semistrukturerade intervjuer, vilka har genomförts för att få en djupare förståelse för de anställdas syn på verksamhetsdriften på respektive mötesanläggning. Intervjuerna har genomförts med sammanlagt nio anställda, varav tre genomfördes på plats på anläggningen,tre per telefon och tre per mail. Uppsatsen bygger på svaren från våra respondenter, tidigare forskning samt den presenterade referensram som har arbetats fram utifrån respondenternas svar. Resultatet av denna studie visar att de delar inom fysisk struktur och organisation som de anställda lyfter fram som mest betydande för bedrivandet av den egna verksamheten tar sig i uttryck genom lokalisering, flexibilitet, hållbarhet och samarbeten. / The purpose of this essay is to create a greater insight into the Swedish meetings industry by examining three major meeting facilities in Sweden, and to create this insight through the employees at the surveyed facilities. Our starting point was that the most basic elements of a meeting facility include the physical structure and the organizational structure. The aim has thus been to highlight the employees' perspective within these parts of the operations that is perceived as most significant for the conduct of each meeting operation. This study is primarily a qualitative one using semi-structured interviews conducted to gain a deeper understanding of the employees' vision of the operations at each meeting facility. The interviews were conducted with a total of nine employees, three of which were carried out on the spot, three by phone and three via e-mail. The essay is based on the responses of the respondents and previous research. The results of this study shows that the parts within physical structure and the organizational structure that the employees highlights as the most important for the conduct of the operations are presented as location, flexibility, sustainability and co-operations.

The aim of this thesis is to evaluate marketing activities of the regions Prague, Karlovy Vary and South Moravia in the area of meeting industry and to suggest recommendations to increase their marketing effectiveness in this area. In the theoretical part, the concept of destination marketing is explained and the meeting industry is characterized. In the practical part, the prerequisites of the Czech Republic for meeting industry are assessed. Subsequently, the potential of each individual region is evaluated as well as their marketing and especially promotional activities. For the overall evaluation the SWOT analysis is used. Finally, by means of synthesis, the recommendations to improve marketing presentation of the Czech Republic and individual regions as convention destinations are formulated.

Main aim of this work is to assess the market for convention tourism in terms of Czech Republic and to explain the organization of a specific congressional event. Theoretical part of this work is focused on convention tourism, its form, specifics and function. Practical part includes market analysis of the meeting industry. Its objective is to assess the status of the industry both in the national economy of the Czech Republic and international competition. Further analysis focuses on evaluation of the congressional potential of Prague and assessment of the impact of economic recession on this sector. Practical contribution of this work is a manual or a handbook that would provide readers guidance for organizing a conventional event. The process of organization is outlined with specific examples.

Tourism in Sweden is growing rapidly and the tourism industry is facing many challenges. Global tourism is getting less sustainable due to the rapid growth of the tourist industry and it is of great importance that actors within the industry starts working preventively to reduce negative environmental impact. There are great challenges then as growth in traveling must be combined with sustainable development. Included in tourist industry are meetings industry. Business traveling generates a large part of the total tourism revenue and this sector.  This essay touches on the meetings industry and the ecological sustainability with focus on meetings facilities and their work regarding sustainable development. Explored is how chosen facilities work with these issues, how they experience the work and the challenges surrounding the implementation of environmental issues. Furthermore, the authors touches on subjects relating to rules and regulations which actors in the tourist industry should take into consideration. / Turismen i Sverige ökar kraftigt och turismindustrin står inför många utmaningar. Den globala turismen blir mindre hållbar på grund av turismindustrins snabba tillväxt och det är av stor vikt att aktörer inom turismindustrin börjar arbeta i förebyggande syfte för att minska den negativa påverkan på miljön. Det finns stora utmaningar då det gäller att kombinera det ökande resandet med en hållbar utveckling. Inkluderat i turismindustrin är mötesindustrin och affärsresandet som genererar en stor del av den totala turismomsättningen. Denna uppsats berör mötesindustrin och den ekologiska hållbarheten med fokus på mötesanläggningar och deras arbete kring hållbar utveckling. Syftet är att undersöka hur anläggningar arbetar samt hur de upplever arbetet och svårigheter kring implementering av miljöfrågor. Vidare tar föreliggande studie upp ämnen som rör ramar och regelverk som aktörer inom turismindustrin bör ta i beaktning.

<p>This<strong> </strong>qualitative essay discusses some of the issues surrounding the lack of knowledge companies have about the importance of meetings as a means for company development. Today, many meetings are carried out without a well defined purpose and aim. As a result of this, the meeting industry is slowly beginning to become aware that companies have a need for professional guidance when drawing up a meeting. Meetings carried out should be stimulating for the company as well as the co-workers.  Companies should come to an awareness of the importance of meetings, and the full capacity of the meeting can be made use of, through using meetings as a means of communication. When companies carry out meetings the focus should be on the quality of the meeting, rather than the cost.  Meetings should be regarded as an investment, comparable to investments in physical capital. We think that this new way to plan and carry out meetings is a new direction within the meeting industry. This direction takes focus on a professionalisation of the content and purpose of the meeting. This development will benefit companies both within and outside the meeting industry. With a professionalisation, companies outside the meeting industry will replace a lot of inefficient meetings with less, but more efficient meetings. The professional meeting should be used as a tool for reaching success, competition benefits and development. The meeting industry will benefit from this process, since more companies would like to turn to experts, which contributes to a new direction with new services generating higher revenue. </p> / <p>Denna kvalitativa uppsats belyser problematiken kring företagens bristande kunskap om mötens betydelse för företagsutveckling. Flera av de möten som genomförs idag saknar ett genomarbetat syfte och mål. Detta har lett till att mötesindustrin sakta börjar bli införstådd i att företagen har ett behov av professionell hjälp med utformningen av möten. De möten som genomförs ska vara utvecklande för både företaget och medarbetarna. Företag bör komma till insikt om mötens vikt, genom att använda möten som ett kommunikationsverktyg kan mötets fulla kapacitet utnyttjas. När företag genomför möten ska fokus ligga på kvalitén i mötet, snarare än kostnaden. Möten bör ses som en investering på samma sätt som en investering av en fysisk produkt. Det nya sättet att planera och genomföra möten tror vi är en ny inriktning inom mötesindustrin. Denna inriktning fokuserar på en professionalisering av mötets innehåll och syfte. Denna utveckling kommer att gynna företag både inom och utanför mötesindustrin. Företag utanför mötesindustrin kommer med en professionalisering att ersätta många ineffektiva möten med färre men effektivare möten. Det professionella mötet ska användas som ett verktyg för att nå framgång, konkurrensföredelar och utveckling. Mötesindustrin gynnas av denna utveckling då fler företag vill anlita professionell hjälp, vilket bidrar till en ny inriktning med nya tjänster som kan generera i en högre omsättning.</p>

This qualitative essay discusses some of the issues surrounding the lack of knowledge companies have about the importance of meetings as a means for company development. Today, many meetings are carried out without a well defined purpose and aim. As a result of this, the meeting industry is slowly beginning to become aware that companies have a need for professional guidance when drawing up a meeting. Meetings carried out should be stimulating for the company as well as the co-workers.  Companies should come to an awareness of the importance of meetings, and the full capacity of the meeting can be made use of, through using meetings as a means of communication. When companies carry out meetings the focus should be on the quality of the meeting, rather than the cost.  Meetings should be regarded as an investment, comparable to investments in physical capital. We think that this new way to plan and carry out meetings is a new direction within the meeting industry. This direction takes focus on a professionalisation of the content and purpose of the meeting. This development will benefit companies both within and outside the meeting industry. With a professionalisation, companies outside the meeting industry will replace a lot of inefficient meetings with less, but more efficient meetings. The professional meeting should be used as a tool for reaching success, competition benefits and development. The meeting industry will benefit from this process, since more companies would like to turn to experts, which contributes to a new direction with new services generating higher revenue. / Denna kvalitativa uppsats belyser problematiken kring företagens bristande kunskap om mötens betydelse för företagsutveckling. Flera av de möten som genomförs idag saknar ett genomarbetat syfte och mål. Detta har lett till att mötesindustrin sakta börjar bli införstådd i att företagen har ett behov av professionell hjälp med utformningen av möten. De möten som genomförs ska vara utvecklande för både företaget och medarbetarna. Företag bör komma till insikt om mötens vikt, genom att använda möten som ett kommunikationsverktyg kan mötets fulla kapacitet utnyttjas. När företag genomför möten ska fokus ligga på kvalitén i mötet, snarare än kostnaden. Möten bör ses som en investering på samma sätt som en investering av en fysisk produkt. Det nya sättet att planera och genomföra möten tror vi är en ny inriktning inom mötesindustrin. Denna inriktning fokuserar på en professionalisering av mötets innehåll och syfte. Denna utveckling kommer att gynna företag både inom och utanför mötesindustrin. Företag utanför mötesindustrin kommer med en professionalisering att ersätta många ineffektiva möten med färre men effektivare möten. Det professionella mötet ska användas som ett verktyg för att nå framgång, konkurrensföredelar och utveckling. Mötesindustrin gynnas av denna utveckling då fler företag vill anlita professionell hjälp, vilket bidrar till en ny inriktning med nya tjänster som kan generera i en högre omsättning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur centrala nyckelpersoner inom konferensbranschen i Stockholm arbetar i förhållande till hållbara strategier och externa resurser under planering och utförande av konferenser. Den ämnar även att undersöka hur visionen gällande den framtida konferensen ser ut och vidare diskuteras trender och mönster som cirkulerar i branschen samt hur dessa upprätthålls. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ flerfallsstudie innefattande tio semistrukturerade intervjuer som primär insamlingsmetod samt sekundärdata. Teori: Studiens teoretiska bakgrund baseras bland annat på två plattformar gällande mötesindustrin och affärsindustrins sektorer. Även teorier gällande hållbar utveckling, konferensbranschens huvudaktörer, trender inom branschen samt en kommunikationsmodell ligger till grund för studien. Den teoretiska referensramen fungerar som en avgränsning till vad skribenterna har valt att analysera. Empiri: Empiriavsnittet omfattar en presentation av vardera respondent samt det företag respondenten är verksam inom. Företagen som beskrivs i studien är 7A: Centralen, Kumla Herrgård, MSD AB, Linné Travel, American Express Global Business Travel, Svenska Möten, Scandic Skogshöjd, Nordic Choice Hotels samt två anonyma företag. Efter presentationen följer en sammanfattning av intervjuerna. Resultat: Studiens resultat påvisar att majoriteten av Stockholms konferensaktörer inte har en fullt utarbetad policy för ett hållbart utvecklingsarbete och att de sociala och ekonomiska aspekterna hamnar i skuggan av den miljömässiga insatsen. Mellanhandsföretagen är inte helt och hållet uppskattade bland mindre företag och konferensanläggningar i branschen på grund av misskommunikation. Mellanhandsföretagen menar att de bidrar till resursbesparingar och effektivisering gällande planering. I framtiden anser aktörerna att konferensen måste inneha ett konkret innehåll och ett tydligt syfte. Något som även måste upprätthållas är ett tydligare fokus på gästens upplevelse samt bevarandet av fysiska möten. / Purpose: The purpose of this study is to investigate in how key actors in Stockholm’s conference industry work in relation to sustainable strategies and external resources during planning and execution of conferences. It also aims to investigate trends and patterns in the industry and how the vision of the future conference is seen. Method: The study is based in a qualitative multidisciplinary study comprising ten semi structured interviews as primary collection together with secondary data. Theory: The theoretical background is based on two platforms, one describing the meeting industry, and one describing the travel business sectors. Theories regarding sustainable development, the conference industry’s key players, industry trends and a communication model is also based on this study. The theoretical framework serves a delimitation of what the authors have chosen to analyze. Empiricism: The empiricism section includes a presentation of each respondent and the company the respondent works for. The companies described are 7A: Centralen, Kumla Herrgård, MSD AB (Merck &amp; Co., Inc., Kenilworth, NJ, USA), Linné Travel, American Express Global Business Travel, Svenska Möten, Scandic Skogshöjd, Nordic Choice Hotels and two anonymous companies. Along the presentation follows a summary of the interviews. Findings: The findings of this study have shown that the majority of Stockholm’s conference actors do not have a fully developed policy for sustainable development and that social and economic aspects end up in the shadow of the environmental effort. The intermediaries are not entirely appreciated among smaller companies and conference facilities in the industry, because of dysfunctional communication. The intermediaries, on the other hand, mean that they contribute to resource savings and efficiency in conference planning. In the future, the actors consider the conference to have a concrete content and a clear purpose. Something that must also be maintained is a clearer focus on the guest’s experience as well as the preservation of physical meetings.

Die Arbeit beschäftigt sich mit den Synergien zwischen der Tagungs- und Kongressbranche und den wirtschaftlichen/wissenschaftlichen Kompetenzen von Städten. Der Kerninhalt analysiert vorrangig Prozesse in Kompetenzfeldern/Clustern um Schnittstellen zur Meeting Industry zur erkennen. Die Arbeit begutachtet Potentiale, bewertet das Verhalten von Clustern hinsichtlich Veranstaltungsaufkommen und bietet Anregungen für die Kongressbranche Handlungsstrategien abzuleiten.