Magisteruppsats som utvärderar samverkan mellan skola, socialtjänst och polis i Malmö. Aktörsfokuserad beskrivning av organisationen med syfte att förbättra formen för samverkan. Kvalitativ studie baserad på intervjuer och observationer.

Covid-19 medförde storskalig övergång till studier och arbete på distans. Fysiska möten ersattes av digitala möten. Syftet var att undersöka inverkan av personlighet och situationsuppfattning på nivån av engagemang under digitala möten. Totalt 149 studenter och förvärvsarbetande, varav 98 kvinnor och 51 män, besvarade en enkät som mätte självskattad nivå av engagemang i relation till situationsperception (RSQ-8*) och personlighetsdrag (Big Five). Den genomsnittliga engagemangsnivån under digitala möten motsvarade cirka 71%. Äldre deltagare skattade engagemanget högre än yngre och förvärvsarbetande högre än studenter. Uppfattningen om digitala möten som en positiv situation var en genomgående signifikant prediktor för högre nivåer av engagemang. Regressionsanalyser visade att av totalt 38% förklarad variation i engagemang under digitala möten, svarade personlighet för 8% och situationsperception för 21%. Bakgrundsvariablerna kön, ålder och sysselsättning svarade för resterande 9%. Framtida studier uppmanas undersöka interaktionseffekten mellan personlighet och situationsperception på engagemang, samt beteendeutfall när fysiska situationer ersätts av digitala alternativ.

<p>This<strong> </strong>qualitative essay discusses some of the issues surrounding the lack of knowledge companies have about the importance of meetings as a means for company development. Today, many meetings are carried out without a well defined purpose and aim. As a result of this, the meeting industry is slowly beginning to become aware that companies have a need for professional guidance when drawing up a meeting. Meetings carried out should be stimulating for the company as well as the co-workers.  Companies should come to an awareness of the importance of meetings, and the full capacity of the meeting can be made use of, through using meetings as a means of communication. When companies carry out meetings the focus should be on the quality of the meeting, rather than the cost.  Meetings should be regarded as an investment, comparable to investments in physical capital. We think that this new way to plan and carry out meetings is a new direction within the meeting industry. This direction takes focus on a professionalisation of the content and purpose of the meeting. This development will benefit companies both within and outside the meeting industry. With a professionalisation, companies outside the meeting industry will replace a lot of inefficient meetings with less, but more efficient meetings. The professional meeting should be used as a tool for reaching success, competition benefits and development. The meeting industry will benefit from this process, since more companies would like to turn to experts, which contributes to a new direction with new services generating higher revenue. </p> / <p>Denna kvalitativa uppsats belyser problematiken kring företagens bristande kunskap om mötens betydelse för företagsutveckling. Flera av de möten som genomförs idag saknar ett genomarbetat syfte och mål. Detta har lett till att mötesindustrin sakta börjar bli införstådd i att företagen har ett behov av professionell hjälp med utformningen av möten. De möten som genomförs ska vara utvecklande för både företaget och medarbetarna. Företag bör komma till insikt om mötens vikt, genom att använda möten som ett kommunikationsverktyg kan mötets fulla kapacitet utnyttjas. När företag genomför möten ska fokus ligga på kvalitén i mötet, snarare än kostnaden. Möten bör ses som en investering på samma sätt som en investering av en fysisk produkt. Det nya sättet att planera och genomföra möten tror vi är en ny inriktning inom mötesindustrin. Denna inriktning fokuserar på en professionalisering av mötets innehåll och syfte. Denna utveckling kommer att gynna företag både inom och utanför mötesindustrin. Företag utanför mötesindustrin kommer med en professionalisering att ersätta många ineffektiva möten med färre men effektivare möten. Det professionella mötet ska användas som ett verktyg för att nå framgång, konkurrensföredelar och utveckling. Mötesindustrin gynnas av denna utveckling då fler företag vill anlita professionell hjälp, vilket bidrar till en ny inriktning med nya tjänster som kan generera i en högre omsättning.</p>

This qualitative essay discusses some of the issues surrounding the lack of knowledge companies have about the importance of meetings as a means for company development. Today, many meetings are carried out without a well defined purpose and aim. As a result of this, the meeting industry is slowly beginning to become aware that companies have a need for professional guidance when drawing up a meeting. Meetings carried out should be stimulating for the company as well as the co-workers.  Companies should come to an awareness of the importance of meetings, and the full capacity of the meeting can be made use of, through using meetings as a means of communication. When companies carry out meetings the focus should be on the quality of the meeting, rather than the cost.  Meetings should be regarded as an investment, comparable to investments in physical capital. We think that this new way to plan and carry out meetings is a new direction within the meeting industry. This direction takes focus on a professionalisation of the content and purpose of the meeting. This development will benefit companies both within and outside the meeting industry. With a professionalisation, companies outside the meeting industry will replace a lot of inefficient meetings with less, but more efficient meetings. The professional meeting should be used as a tool for reaching success, competition benefits and development. The meeting industry will benefit from this process, since more companies would like to turn to experts, which contributes to a new direction with new services generating higher revenue. / Denna kvalitativa uppsats belyser problematiken kring företagens bristande kunskap om mötens betydelse för företagsutveckling. Flera av de möten som genomförs idag saknar ett genomarbetat syfte och mål. Detta har lett till att mötesindustrin sakta börjar bli införstådd i att företagen har ett behov av professionell hjälp med utformningen av möten. De möten som genomförs ska vara utvecklande för både företaget och medarbetarna. Företag bör komma till insikt om mötens vikt, genom att använda möten som ett kommunikationsverktyg kan mötets fulla kapacitet utnyttjas. När företag genomför möten ska fokus ligga på kvalitén i mötet, snarare än kostnaden. Möten bör ses som en investering på samma sätt som en investering av en fysisk produkt. Det nya sättet att planera och genomföra möten tror vi är en ny inriktning inom mötesindustrin. Denna inriktning fokuserar på en professionalisering av mötets innehåll och syfte. Denna utveckling kommer att gynna företag både inom och utanför mötesindustrin. Företag utanför mötesindustrin kommer med en professionalisering att ersätta många ineffektiva möten med färre men effektivare möten. Det professionella mötet ska användas som ett verktyg för att nå framgång, konkurrensföredelar och utveckling. Mötesindustrin gynnas av denna utveckling då fler företag vill anlita professionell hjälp, vilket bidrar till en ny inriktning med nya tjänster som kan generera i en högre omsättning.

Denna studie redovisar genom en kvantitativ och kvalitativ undersökning, så kallad flermetodsforskning, vilka interpersonella aktiviteter som observerats hos åtta mötesledare av distansmöten med datorkommunikation.  Syftet med undersökningen är att undersöka de faktiska observationerna av mötesledares interpersonella aktiviteter på distansmöten. Denna undersökning bygger på åtta distansmöten med en utsedd mötesledare på respektive möte och sammanlagt 41 personer har deltagit i undersökningen. Distansmötena har skett genom Video Tele Conferencing (VTC) och via en  multimodal plattform (MP) där mötesledarna har suttit vid sina enskilda datorer. Undersökningens problemformulering är; Vilka interpersonella aktiviteter förekommer hos distansmötesledare och hur bidrar de till upplevelsen av relationsbyggande faktorer? Efter observationerna som har skett på distans och av inspelade möten har mötesledarna och deltagarna besvarat en webbenkät. Resultatet av studien visar att ögonkontakt inte sker nämnvärt mycket vid distansmöten jämfört med andra icke verbala uttryck som att nicka, le och uttrycka småord som ”mm” och ”ja” etc. Studien visar också att mötesledarnas och deltagarnas synpunkter på bra distansmöten handlar om mötesstruktur, tillit och att alla ska komma till tals på mötet. Skillnaden mellan VTC möten och MP möte är störst vad gäller observationer av kroppshållning och ansiktsuttryck där VTC mötena medger ett längre avstånd till mötesledaren och då framgår kroppshållningen bättre men under MP möten kan ansiktsuttryck lättare avläsas på nära håll. Där flest leenden förekommit har också deltagarna bedömt det som att mötesledaren alltid eller ganska ofta använder distansmöte som ett relationsbyggande verktyg. Studien visar att det är i lyssnarfasen som mötesledaren har flest interpersonella beteenden och inte när vederbörande talar.

The purpose of this thesis is to investigate how the research library of Linnæus University is used by students as a meeting place. Building upon Putnam's theory of bonding and bridging social capital and Audunson's conception of high and low intensive meeting places, it aims to explore the research library's potential for creating social capital and thus strengthening both learning and democracy in a university context. Borrowing part of the survey design from a study conducted as part of the Norwegian PLACE project, this study collects responses from 134 students as to their use of the library as a meeting place. The results show that the Linnæus University library is used for a variety of meetings of both high and low intensity, why it should provide a good setting for the creation of social capital. There seems to be a connection between how often one visits the library, as well as to which department one belongs, and how one uses the library as a meeting place. The thesis concludes that the research library may aid the creation of social capital and that emphasizing this role would benefit both learning and democracy.

Bakgrund. Möten utgör en essentiell funktion för organisationer och är avgörande för genomförandet av arbete. Arbetstid spenderad i möten ökar och möten utgör en stor kostnad för företag. Till följd av covid-19 pandemins framfart har organisationer skiftat till att bedriva möten virtuellt. Denna övergång lyfter frågan huruvida övergången har påverkat hur möten bedrivs, samt hur deltagarna vid virtuella möten upplever effektiviteten.  Syfte. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur övergången till virtuella möten har påverkat möjligheten att bedriva effektiva möten. Studien beaktar rutiner och strävar efter att explorativt undersöka den virtuella övergången och vilken effekt den har haft på mötesrutiner.  Metod. Studien är genomförd genom utförandet av intervjuer, observationer, samt granskning av dokument. Totalt genomfördes 11 intervjuer och 4 observationer. Insamlad empiri analyserades genom en innehållsanalys. Kategorier identifierades utifrån empiri där stycken från empirin blev inplacerade.  Resultat. Studiens resultat tyder på att övergången till virtuella möten kan påverkan möteseffektiviteten. Studien har uppmärksammat 16 kategorier som kan påverka möteseffektiviteten. Dessa är: antal deltagare, punktlighet, agenda, dialoger, miljö, förberedelser, prioritering, mötesmedium, förändring, känsla, relation, deltagande, inbjudan till möte, mötesledare, mötesprotokoll, och multitasking. Vidare noterar studien att rutiner i koppling till nämnda kategorier förändrats.  Slutsatser. Studien presenterar fyra övergripande slutsatser. En övergång till virtuella möten indikerar på att: tid spenderad i möten ökar; det blir upp till deltagarna själva att skapa optimala mötesförhållanden; fokus minskar hos mötesdeltagarna; lokala och globala relationer kan påverkas negativt respektive positivt. / Background. Meetings are an essential function of organizations and are crucial to the execution of work. Time spent in meetings is increasing and meetings represent a large cost for companies. As a result of the covid-19 pandemic, organizations have shifted to conducting meetings virtually. This transition raises the question of whether the transition has affected how meetings are conducted, as well as how participants in virtual meetings experience the effectiveness of meetings. Objectives. The study aims to investigate how the transition to virtual meetings has affected the ability to conduct effective meetings. The study pays attention to routines and strives to exploratively examine the virtual transition and what effect it has had on meeting routines.  Methods. The study is carried out through the execution of interviews, observations, and review of documents. A total of 11 interviews and 4 observations were conducted. Collected empirical evidence was analysed through a content analysis. Categories were identified based on empirical evidence, where pieces from the empirical evidence were fitted.  Results. The study's results indicate that the transition to virtual meetings can affect meeting efficiency. The study has drawn attention to 16 categories that can affect meeting efficiency. These are: number of participants, punctuality, agenda, dialogues, environment, preparation, prioritization, meeting medium, change, emotions, relationships, participation, invitation to meeting, meeting leader, meeting minutes, and multitasking. Furthermore, the study notes that routines in connection with the mentioned categories have changed.  Conclusions. The study presents four overall conclusions. A shift to virtual meetings indicates that: time spent in meetings increases; it is up to the participants themselves to create optimal meeting conditions; the focus of the meeting participants decreases; local and global relations can be affected negatively and positively respectively.

An increase in distributed workspaces are influencing the way people work and thereby how meetings and presentations are conducted, making hybrid settings the standard for many organizations. Previous research has shown that hybrid settings decrease engagement due to technical issues, lack of inclusiveness, changing social dynamics and difficulties in evaluating participant engagement. Due to the need to diminish the negative effect the hybrid setting has, this study aims to evaluate the effect Audience Engagement Platforms have on increasing and evaluating engagement. The study was conducted by interviewing 31 users and non-users of Audience Engagement Platforms (AEPs) on meeting and presentation engagement, with 6 of them focusing on the hybrid setting. Thereafter a survey was conducted with AEP users on functionalities and effect on social dynamics. The interviewees generally agreed that anonymity and the possibility of presentation interaction were important aspects of the platform. Most hosts traditionally used visual cues as methods of engagement evaluation, and a diverse set of AEP use cases were described for all meeting and presentation types. The survey showed that all evaluated functionalities had a positive impact on engagement, where Wordclouds, Rankings and Quizzes increased perceived engagement the most. Furthermore, voluntary Likes, Reactions, Comments and Q&amp;A from the participants was both perceived to increase engagement and suitable for evaluating participant engagement. In conclusion, the platform was shown to increase engagement both due to its platform characteristics as well as its functionalities. Anonymity was an important characteristic for lowering the barriers to participation and democratizing each input. Also, sharing the same interaction medium between remote and co-located participants helped to create a shared sense of belonging. Highly scored engagement features in the survey, such as Wordclouds and Rankings, can be both moderately low-effort in terms of how active a participant must be to give input on, whilst still directly asking each participant to give their opinion on a subject or statement. The quiz function was rated highly, which some interviewees suggested was due to its competitive nature. During the interviews however, many interviewees put a large emphasis on asking questions on a subject to be an important engagement tool, which would mostly correlate to the open-ended question functionality. The evaluation of engagement was concluded to be mostly helped by the functionalities Likes, Comments and the Q&amp;A, as they are signs of voluntary participation. However, as the actual engagement level may not be correctly interpreted through the usage of these functionalities, it may still be insufficient to do a  correct evaluation. / En ökning av distribuerade arbetsplatser påverkar hur folk arbetar och har gjort den hybrida miljön till standard för många organisationer. Tidigare forskning har visat att hybrida möten har minskat engagemang på grund av tekniska problem, bristande delaktighet, förändrad social dynamik och svårigheter att utvärdera deltagarnas engagemang. På grund av behovet av att minska den negativa effekten den hybrida miljön har på engagemang, syftar denna studie till att utvärdera effekten Publik Engagerande Plattformar (AEPs) har på att öka och utvärdera engagemang. Studien genomfördes genom att intervjua 31 användare och icke-användare av AEPs om mötes-och presentationsengagemang, varav sex av dem fokuserade på den hybrida aspekten. Därefter genomfördes en undersökning med AEP-användare om dess funktionaliteter och effekt på social dynamik. Intervjupersonerna var generellt överens om att anonymitet och möjligheten till interaktion i presentationen var viktiga funktioner i plattformen. De flesta mötesledare använde visuella signaler som metod för utvärderin gav engagement, och användningsområden för AEPs beskrevs för alla typer av möten och presentationer. Undersökningen visade att alla utvärderade funktionaliteter hade en positiv inverkan på engagemanget, där Wordclouds, quiz och rankningar ökade engagemanget mest. Vidare upplevdes frivilliga gillningar, reaktioner, kommentarer och Q&amp;A från deltagarna att både öka engagemanget och vara lämpliga för att utvärdera engagemang. Sammanfattningsvis visades plattformen öka engagemanget både på grund av dess plattformsegenskaper såväl som dess funktionaliteter. Anonymitet var en viktig aspekt för att sänka barriären för deltagande och demokratisera input. Att dela samma interaktionsmedium mellan distansbelägna och samlokaliserade deltagare bidrog också till att skapa en delad känsla av tillhörighet. Högt rankade funktioner i undersökningen, såsom Wordcloud och Rankningar, kan ses ha både relativt lågt krävd aktiv insats från deltagare att besvara, samtidigt som man direkt ber varje deltagare att ge sina synpunkter på ett ämne. Quiz fick högt betyg, vilket några intervjupersoner menade berodde på dess tävlingsaspekt. Under intervjuerna lade dock många intervjupersoner stor vikt vid att ställa frågor som ett viktigt verktyg för engagemang, vilket främst skulle korrelera med funktionen Open-ended Questions. Resultaten visade också att mötesledare får hjälp av gilla-markeringar, kommentarer och Q&amp;A, för att utvärdera engagemang. Men eftersom den faktiska engagemangsnivån troligtvis inte kan tolkas korrekt genom användningen av dessa funktioner, kan det fortfarande vara otillräckligt för att göra en rättvis utvärdering.

Bakgrund: Möten mellan människor är en del av vården och inom psykiatrin är de ofta komplicerade, i synnerhet inom tvångsvården. Multifaktoriella orsaker påverkar patienten och sjuksköterskan innan, under samt efter mötet. Det ställs stora krav på professionalitet för att hantera detta möte varvid kunskap är nödvändigt. Området är dock relativt outforskat. Syfte: Att belysa kliniska erfarenheter hur möten inom psykiatrin kan leda till byggandet av goda vårdrelationer. Metod: En allmän litteratursammanställning av åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Den forskning som finns inom området syntetiserades till tre teman; möte, relation och trygghet. Angående mötet är det första intrycket viktigt och under det läggs grunder för en vårdrelation, som behöver utvecklas ömsesidigt, och patienten behöver känna att det är tryggare på avdelningen än utanför. Slutsats: Professionella möten som del av byggandet av goda vårdrelationer har potential att förmedla känslan av trygghet som i sin tur underlättar konvalescensen. Klinisk betydelse: Den kliniskt ackumulerade erfarenheten av detta möte måste studeras djupgående och mer forskning behövs. Sjuksköterskan kan använda resultaten i sin strategiska planering i byggandet av patientrelationer. / Background: Meetings are part of nursing and within psychiatric care they are often complicated, especially those occurring within coercive care. There are multifactorial underlying causes affecting both the patient and the nurse before, during and after the meeting. There are many requirements on professionalism in order to make use of this occasion. Education is necessary but research is lacking. Aims: To elucidate how meetings within psychiatric care leads to good caring relationship. Methods: A general literature review based on eight scientific articles. Results: The research within the field was synthesized into three themes; meeting, relation and comfort. Regarding the meeting, the first impression is of great importance and fundamental for constructing the caring-relationship, based on mutual understanding, that make the patient feel safer inside the department, rather than outside. Conclusions: Professional meetings as a part of building good patient relationship has the potential to mediate a feeling of safety and this is essential for convalescence. Clinical implications: The clinical accumulated experience from the meetings must be studied in depth and more research is needed. The nurse can use these results in her strategic planning for building of patient relationship.

Bakgrund: Sjuksköterskor behöver möta närstående till personer som vårdas palliativt. Sjuksköterskan kan skapa meningsfulla relationer med närstående och använda denne som en resurs för patienten. Närståendestöd är en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Sociala relationer är en av de 6 S:n som används vid personcentrerad palliativ vård, då närstående kan tillföra fler dimensioner till patientens livsberättelse. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta närstående till patienter inom palliativ vård. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och Pubmed och analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Två teman identifierades: yttre och inre förutsättningar för sjuksköterskan. Yttre förutsättningar för sjuksköterskan delades in subteman såsom tidens betydelse, vårdmiljöns inverkan och när närstående har en annan åsikt. I inre förutsättningar för sjuksköterskan framkom sjuksköterskans förmåga att involvera närstående, sjuksköterskans förmåga att utveckla sin kompetens i mötet med närstående, kommunikationens betydelse och förutsättningar att skapa teamarbete. Diskussion: Med de 6 S:n som teoretisk utgångspunkt har litteraturöversiktens resultat diskuterats utifrån bakgrund och annan relevant litteratur. Närstående behövs i vården kring patienten men det är inte alltid som närståendes vilja är densamma som patientens eller vårdgivarens. För att sjuksköterskan ska kunna använda närstående som en resurs krävs tydlig kommunikation och stöd från sjuksköterskan i arbetet mot ett gemensamt mål för palliativ vård. / Background: Nurses need to face next of kin to people who receive palliative care. The nurse can create meaningful relationships with the next of kin and can use them as a resource for the patient. Support for the next of kin is a cornerstone in palliative care. Social relations are one of the 6 S:s used for person-centered palliative care when next of kin can add more dimensions to the patient's life story. Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences in meeting next of kin to patients in palliative care. Method: The method was a literature review where twelve scientific articles were included. Articles were taken from the databases CINAHL Complete and Pubmed and analyzed using analysis of Friberg. Results: Two themes were identified: external and internal conditions for the nurse. External conditions for the nurse divided into subthemes such as time significance, the care environment impact and when the next of kin has a different opinion. The internal conditions for the nurse came up as the nurse's ability to involve next of kin, nurses' ability to develop their skills in the meeting with next of kin, the importance of communication and the ability to create teamwork. Discussion: With the 6 S:s as a theoretical basis, this literature review has been discussed from the basis of the background and other relevant literature. Next of kin are needed in the health care around the patient but it is not a guarantee that the next of kin`s wishes is the same as the wishes of the patients or the caregivers. For the nurse to use next of kin as a resource it requires clear communication and support from the nurse in the work towards a common goal of palliative care.