No description available.

No description available.

Oral communication has a central function in society. School has therefore a central role to develop students' public speaking. The aim of the study is to investigate students with speaking anxiety and fear of public speaking in order to explore what would improve their public speaking skills and what kind of support they need to develop a routine in public speaking. The method consists of qualitative interviews. Four research questions are raised: What experiences have students with speaking anxiety when they reflect on oral presentations in elementary school? What knowledge have teachers in the subject of Swedish as well as special education teachers about speaking anxiety? What methods and adaptations do teachers in the subject of Swedish and special education teachers use for supporting students' speech anxiety? How do the teachers assess oral presentations? The results show that students describe that their speaking anxiety developed and grew over the years in school. The interviewed students say it's because they have not been given the opportunity to practise oral presentation in school. The students were given time for preparation, but the focus was on the content and not the performance. The students often received oral feedback, but it was too general and they desired written response. In conclusion, the best way to support speaking anxiety in students would probably be to implement a systematic and conscious methods in the education program. The teachers had not reflected much about speech anxiety, although some of them offered some support to their students.

Digitala presentationer har ökat lavinartat som ett hjälpmedel i undervisningen inom allastadier och alla nivåer i skolan. Lärarutbildarna är de som undervisar morgondagens lärare och rapportens syfte är att redogöra deskriptivt hur lärarutbildare resonerar kring användandet av digitala presentationer i föreläsningar vid lärarutbildningen.Den teoretiska ramen för rapporten är Berger och Luckmanns socialkonstruktivistiskaperspektiv där både teorin ses utifrån ett kulturanalysperspektiv, men också som ettkunskapsinhämtningsperspektiv. Perspektivet ställs mot Gustafssons teori om motspråk.90% av lärarutbildarna använder alltid eller ofta digitala presentationer under sinaföreläsningar vid lärarutbildningen i X-stad och att det finns två huvudargument för detta.Det första är för studenternas skull och det andra är för den egna lärarens skull.Underliggande faktorer till användandet är att det digitala hjälpmedlet är ett stöd för minnet och strukturen för läraren. Andra faktorer kan vara inre och yttre stress. Ett inkluderande perspektiv är en av motiveringarna för användandet liksom tillgängligheten av föreläsningsmaterialet före och efter föreläsningen. En förstudie i form av en enkät har gjorts, vilken följdes upp av djupintervjuer med sju stycken lärarutbildare.Enligt den socialkonstruktivistiska teorin så uppkommer och främjas kunskap i kollektivaprocesser. Digitala presentationer i undervisningen medverkar till att föreläsningarna blir envägskommunikation, vilket går emot ovan nämnda teori för främjande av bildande. Kulturer och roller i kulturen skapas genom typifiering och habitualisering och ett motspråk behövs för att bryta mönstret av läraren som envägskommunikatör där studenter ses utifrånett objektperspektiv. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

I detta arbete vill jag undersöka vad forskning säger om vad som påverkar elevers talrädsla och hur lärare kan arbeta för att hjälpa de elever som upplever det. Fokuset här är åk 6-9, motsvarande högstadiet. Detta är viktigt att få svar på för att elever ska kunna uppnå kunskapskraven då svenskämnets riktlinjer kräver att elever utvecklar muntlig kompetens. Jag har försökt besvara mina frågor genom att läsa artiklar och böcker som behandlar ämnet. Dessa texter har jag funnit bland annat genom sökning i skilda databaser. Jag har läst källorna för att sedan sammanfatta dem och valt ut resultat som är relevant för frågeställningarna. Utifrån den forskning som jag har läst kan talrädsla bero på flera faktorer. Några typiska faktorer som forskning visar är klassrumsmiljön, brist på intresse för ämnet och låg kunskapsförmåga. Talrädslan kan även påverka en elev både psykiskt och fysiskt vilket kan läsas av både genom tal och kroppsspråk. Forskningen visar att det finns flera olika arbetssätt som kan hjälpa en individ med talrädsla att motarbeta talrädsla. Sådana arbetssätt kan användas både av eleven med talrädsla men även av människor som stöter på andra med talrädsla. Dessutom kan dessa arbetssätt vara till nytta både i skolan och utanför.

Multimodal forms of expression have been added to the latest updated curriculum but doesn’t have an explicit description of the didactical questions, what, how, when, and why. You can find research about multimodal forms of expression used as a resource with reading- and writing difficulties, also for a meaningful learning, but it is missing in forms of the oral expressions. This essay examines how multimodal forms of expression is used when students are presenting oral presentations and how it is discussed in scientific research for the Swedish subject in year 4-6. This essay examines what students experiences when making an oral presentation and pros and cons with multimodal forms of expression for students learning abilities when presenting an oral presentation during the Swedish subject.  The sociocultural perspective, social-semiotic and the design theoretic perspective is the foundation of the analyzed material. The Swedish and the international litterateur has been found in databases and are all based on scientific research. To determine relevance of litterateur a chart of overview has been made for the material that we found relevant to the essays purpose and question formulations.  The result indicates that multimodal forms of expression have both pros and cons for the learning abilities in education. It also indicates that many students have negative experiences during oral presentations. The question formulations are partly answered, and a conclusion is that multimodal forms of expression can be used as a complement when making oral presentations. The result indicates that multimodal forms of expression give students meaningful learning opportunities and offers them several possibilities of performing an oral presentation.

Med utgångspunkt i att lärare med olika typ av lärarexamen har behörighet att undervisa i förskoleklass och att det för denna skolform inte finns några nationella kursplaner, syftar studien till att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt lärare i förskoleklass beskriver att de arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter samt hur de motiverar sitt arbetssätt. Vidare undersöks om typ av lärarexamen påverkar i vilken utsträckning lärare i förskoleklass arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter. För att genomföra studien används flermetodsforskning vilket i detta fall har inneburit en enkätundersökning med 239 respondenter och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta informanter. Urvalskriterier för båda undersökningarna har varit att deltagarna ska vara yrkesverksamma i förskoleklass och ha någon typ av lärarexamen. I den kvantitativa undersökningen framträder en bild av att lärare i förskoleklass i hög grad arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter. Vad gäller hur detta arbete beskrivs och hur arbetssätt motiveras, visar den kvalitativa undersökningen att det inom vissa aktiviteter finns påtagliga likheter, medan det i andra aktiviteter till viss del skiljer sig åt. Vidare ger den kvantitativa undersökningen indikationer på att lärare i förskoleklass som har förskollärarexamen, i större utsträckning än de som har grundlärarexamen, dagligen arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter.

Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3. I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt. Flera av lärarna har stött på elever med talängslan och de har delgett oss flera sätt att stötta dessa elever samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klimat. I vår sammanfattande diskussion kommer vi fram till att lärarnas arbetssätt samt deras syn på muntliga framställningar stämmer bra överens med litteraturen som vi lyfter fram i litteraturgenomgången. Vår slutsats blir att alla de lärare vi intervjuat redan under lågstadiet arbetar medvetet och aktivt med muntliga framställningar för att eleverna på sikt ska bli bra talare.

The purpose with this paper is to study the function of computer, in the teaching of One-to-One.   To get information and answers to the purpose and issues, a number of educators were interviewed. Research and literature in the field have been studied.   The questions discussed are: what strategies do teachers use and develop in their teaching and do they feel that their students reach higher results in One-to-One-teaching. The interviewed teachers have all good or very good computer experience but lack adequate teaching  methods in One-to-One.   The computer's function in the One-to-One is to be an educational tool. It replaces DVD, MP-3, pencil and paper and several other things. The study shows that communication between students and educators increases and leads to higher results. The increased communication will also ease a formative evaluation. God result in teaching requires well planned and structured lessons. You can see some shortcomings in pupils source criticism. The respondents request for a relevant education in One-to-One.   As One-to-One is a relatively new field of research, the research needs further and deeper studies. Research in the area didactics connected to an One-to-One project is an important area. It would be interesting to study how teachers use the computer from a didactic point of view.   Another field that needs to be studied is the question whether ”weak” students benefit from the One-to-One concept or not.   Do the students affects the socioeconomic background. A future research area would be: Are there differences in results based on the students' socioeconomic background, initially as well as by time, with the introduction of One-to-One. / Syftet med detta arbete är att studera vilken funktion datorn får i undervisningen inom En-till-En.   För att få information och svar till syfte och frågeställningar har ett antal pedagoger intervjuats. Forskning och litteratur inom området har studerats.   Frågeställningarna är vilka strategier som lärare använder och utvecklar i sin undervisning samt om pedagogerna upplever att deras elever når ett högre resultat inom En-till-En-undervisningen. De intervjuade pedagogerna har samtliga goda eller mycket goda datorkunskaper men saknar relevant utbildning inom En-till-En.   Datorns funktion inom En-till-En blir ett pedagogiskt redskap. Den ersätter DVD, mp-3, papper och penna och flera andra redskap. Studien visar att kommunikationen mellan elev och pedagog ökar och leder till att elever når högre resultat. Den ökade kommunikationen underlättar även en formativ bedömning. För att undervisningen skall vara givande krävs att lektionerna är grundligt planerade och har en tydlig struktur. En annan pedagogisk vinst är att även brister i elevernas källkritik upptäcks. Relevant fortbildning inom En-till-En efterfrågas.   Då En-till-En är ett relativt nytt forskningsfält pekar studien på ytterligare och djupare studier. Forskning inom området didaktik kopplat till En-till-En är ett angeläget område. Här skulle det vara intressant att se hur pedagoger använder datorn i sin didaktik.   Ett annat fält som vore angeläget att studera vidare är om svaga elever lyckas i lägre grad vid En-till-En i jämförelse med traditionell undervisning.   Ett framtida forskningsfält skulle kunna vara: Finns det skillnader i resultat som grundar sig i elevernas socioekonomiska bakgrund, såväl initialt som efter tid, vid införandet av En-till-En.

An increase in distributed workspaces are influencing the way people work and thereby how meetings and presentations are conducted, making hybrid settings the standard for many organizations. Previous research has shown that hybrid settings decrease engagement due to technical issues, lack of inclusiveness, changing social dynamics and difficulties in evaluating participant engagement. Due to the need to diminish the negative effect the hybrid setting has, this study aims to evaluate the effect Audience Engagement Platforms have on increasing and evaluating engagement. The study was conducted by interviewing 31 users and non-users of Audience Engagement Platforms (AEPs) on meeting and presentation engagement, with 6 of them focusing on the hybrid setting. Thereafter a survey was conducted with AEP users on functionalities and effect on social dynamics. The interviewees generally agreed that anonymity and the possibility of presentation interaction were important aspects of the platform. Most hosts traditionally used visual cues as methods of engagement evaluation, and a diverse set of AEP use cases were described for all meeting and presentation types. The survey showed that all evaluated functionalities had a positive impact on engagement, where Wordclouds, Rankings and Quizzes increased perceived engagement the most. Furthermore, voluntary Likes, Reactions, Comments and Q&A from the participants was both perceived to increase engagement and suitable for evaluating participant engagement. In conclusion, the platform was shown to increase engagement both due to its platform characteristics as well as its functionalities. Anonymity was an important characteristic for lowering the barriers to participation and democratizing each input. Also, sharing the same interaction medium between remote and co-located participants helped to create a shared sense of belonging. Highly scored engagement features in the survey, such as Wordclouds and Rankings, can be both moderately low-effort in terms of how active a participant must be to give input on, whilst still directly asking each participant to give their opinion on a subject or statement. The quiz function was rated highly, which some interviewees suggested was due to its competitive nature. During the interviews however, many interviewees put a large emphasis on asking questions on a subject to be an important engagement tool, which would mostly correlate to the open-ended question functionality. The evaluation of engagement was concluded to be mostly helped by the functionalities Likes, Comments and the Q&A, as they are signs of voluntary participation. However, as the actual engagement level may not be correctly interpreted through the usage of these functionalities, it may still be insufficient to do a  correct evaluation. / En ökning av distribuerade arbetsplatser påverkar hur folk arbetar och har gjort den hybrida miljön till standard för många organisationer. Tidigare forskning har visat att hybrida möten har minskat engagemang på grund av tekniska problem, bristande delaktighet, förändrad social dynamik och svårigheter att utvärdera deltagarnas engagemang. På grund av behovet av att minska den negativa effekten den hybrida miljön har på engagemang, syftar denna studie till att utvärdera effekten Publik Engagerande Plattformar (AEPs) har på att öka och utvärdera engagemang. Studien genomfördes genom att intervjua 31 användare och icke-användare av AEPs om mötes-och presentationsengagemang, varav sex av dem fokuserade på den hybrida aspekten. Därefter genomfördes en undersökning med AEP-användare om dess funktionaliteter och effekt på social dynamik. Intervjupersonerna var generellt överens om att anonymitet och möjligheten till interaktion i presentationen var viktiga funktioner i plattformen. De flesta mötesledare använde visuella signaler som metod för utvärderin gav engagement, och användningsområden för AEPs beskrevs för alla typer av möten och presentationer. Undersökningen visade att alla utvärderade funktionaliteter hade en positiv inverkan på engagemanget, där Wordclouds, quiz och rankningar ökade engagemanget mest. Vidare upplevdes frivilliga gillningar, reaktioner, kommentarer och Q&A från deltagarna att både öka engagemanget och vara lämpliga för att utvärdera engagemang. Sammanfattningsvis visades plattformen öka engagemanget både på grund av dess plattformsegenskaper såväl som dess funktionaliteter. Anonymitet var en viktig aspekt för att sänka barriären för deltagande och demokratisera input. Att dela samma interaktionsmedium mellan distansbelägna och samlokaliserade deltagare bidrog också till att skapa en delad känsla av tillhörighet. Högt rankade funktioner i undersökningen, såsom Wordcloud och Rankningar, kan ses ha både relativt lågt krävd aktiv insats från deltagare att besvara, samtidigt som man direkt ber varje deltagare att ge sina synpunkter på ett ämne. Quiz fick högt betyg, vilket några intervjupersoner menade berodde på dess tävlingsaspekt. Under intervjuerna lade dock många intervjupersoner stor vikt vid att ställa frågor som ett viktigt verktyg för engagemang, vilket främst skulle korrelera med funktionen Open-ended Questions. Resultaten visade också att mötesledare får hjälp av gilla-markeringar, kommentarer och Q&A, för att utvärdera engagemang. Men eftersom den faktiska engagemangsnivån troligtvis inte kan tolkas korrekt genom användningen av dessa funktioner, kan det fortfarande vara otillräckligt för att göra en rättvis utvärdering.