<p>Talängsliga elever känner oro eller ångest när de skall tala och sitter därför mestadels tysta i</p><p>klassrummet. Åtskilliga lärare saknar kännedom och kunskap om talängslan och då kan de inte</p><p>heller ge tillräckligt stöd och hjälp till dessa elever. Vår enkätundersökning visar hur vanligt förekommande</p><p>talängslan kan vara bland elever i årskurs åtta och nio samt vilka talsituationer de</p><p>tycker känns svårast. Flickorna visade sig vara talängsliga i större omfattning än pojkarna, vilket</p><p>kan beror på fostran och de förväntningar som skolan och samhället har på dem. För att få en</p><p>uppfattning om hur talängslan kan upplevas känslomässigt intervjuade vi två elever. Konsekvensema</p><p>av talängslan kan vara mycket omfattande. Människor använder språket för att skapa kunskap.</p><p>Vi lär oss genom att läsa, skriva och tala. Talängslan kan också bli förödande för elevernas</p><p>självbild och sociala liv. Med kunnighet, förståelse och engagemang kan emellertid lärare hjälpa</p><p>de flesta av sina talängsliga elever</p>

Talängsliga elever känner oro eller ångest när de skall tala och sitter därför mestadels tysta i klassrummet. Åtskilliga lärare saknar kännedom och kunskap om talängslan och då kan de inte heller ge tillräckligt stöd och hjälp till dessa elever. Vår enkätundersökning visar hur vanligt förekommande talängslan kan vara bland elever i årskurs åtta och nio samt vilka talsituationer de tycker känns svårast. Flickorna visade sig vara talängsliga i större omfattning än pojkarna, vilket kan beror på fostran och de förväntningar som skolan och samhället har på dem. För att få en uppfattning om hur talängslan kan upplevas känslomässigt intervjuade vi två elever. Konsekvensema av talängslan kan vara mycket omfattande. Människor använder språket för att skapa kunskap. Vi lär oss genom att läsa, skriva och tala. Talängslan kan också bli förödande för elevernas självbild och sociala liv. Med kunnighet, förståelse och engagemang kan emellertid lärare hjälpa de flesta av sina talängsliga elever

I dagens skola är det mycket som har förändrats jämfört med förut. Eleverna ska vara mer delaktiga och ta mer eget ansvar, de ska även kunna föra fram sin talan och behärska att tala inför andra. Det är inte alltid det lättaste speciellt inte när man är en talängslig person som inte gillar att vara i centrum. Det ställs idag krav på att elever ska kunna framföra en muntlig framställning: det är skrivet i kursplanen för svenska och har även blivit en del i det obligatoriska nationella provet som sker i år 3, 6 och 9 i skolan. I detta självständiga arbete uppmärksammas elever med talängslan och hur de beskriver sin situation samt hur de anser att läraren hade kunnat hjälpa dem vid de muntliga redovisningar i skolan. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för de talängsliga elevernas upplevelse av muntliga framställningar, eftersom forskningen ur elevperspektiv inom detta område är synnerligen begränsat. Vidare ska studien bidra med ett pedagogiskt perspektiv där eleverna kommer med  förslag på vad lärare kan göra för att underlätta redovisningssituationerna för dem. Syftet kunde uppnås med hjälp av två frågeställningar: Hur elever som har svårt för muntliga redovisningar beskriver sin situation och vad anser eleverna att läraren kan göra för att underlätta. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod, där enkäter med öppna frågor lämnats ut och även 15 semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever i årskurs 6,7,8 och 9. Resultatet tolkas med kunskaper utifrån litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att ungefär en tredjedel av de elever som medverkade i studien kände sig talängsliga vid muntliga framställningar i skolan. De beskriver redovisningssituationen som obehaglig, kroppen reagerar konstigt, kamratera ansågs vara ett bekymmer och lärarens upplägg och val av ämnen kan även ställa till problem vid redovisningstillfället. Eleverna menar att de skulle vilja att lärarna tänkte  på hur de lägger upp redovisningstillfällena och vilka ämnen de ger elever att redovisa om. De skulle även vilja ha varierade former av redovsiningsmetoder och få lära sig fler redovisningstrategier som de skulle kunna använda vid de muntliga redovisningarna. Respondenterna i studien skulle även vilja att läraren arbetade med klassrumsklimatet och kamratrespons.

Syftet med detta examensarbete är att få fördjupade kunskaper i hur lärare i årskurs 3 arbetar med muntliga framställningar och hur de stöttar elever med talängslan. Vi har använt en kvalitativ metod som tillvägagångssätt när vi samlat in vårt material. För att samla in vårt resultat har vi intervjuat sex lärare i årskurs 3. I resultatet har det framkommit att de vanligaste metoderna är redovisningar efter ett avslutat ämnesområde, högläsning samt berättande. Lärarna vill få muntliga framställningar till en naturlig del av undervisningen och därför arbetar de mycket med övningar där eleverna får tala utan att vara förberedda. För att eleverna ska utvecklas som talare arbetar de flesta lärarna med respons på olika sätt. Flera av lärarna har stött på elever med talängslan och de har delgett oss flera sätt att stötta dessa elever samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klimat. I vår sammanfattande diskussion kommer vi fram till att lärarnas arbetssätt samt deras syn på muntliga framställningar stämmer bra överens med litteraturen som vi lyfter fram i litteraturgenomgången. Vår slutsats blir att alla de lärare vi intervjuat redan under lågstadiet arbetar medvetet och aktivt med muntliga framställningar för att eleverna på sikt ska bli bra talare.

Idag talas ett ungdomsspråk som präglas av svordomar och lånord från alla världens hörn. Detta språk kommer ungdomar i kontakt med i skolan och på fritiden. Det som kännetecknar ungdomsspråk är inte i första hand de nybildade språkstrukturerna som finns i språket, utan det är mer en språkstil som anses som avvikande från vuxenspråket. Syftet med studien är att belysa gymnasieelevers språkliga variation i samband med olika klassrumssituationer som exempelvis gruppsamtal, talsituationer, redovisningar. Studien har en kvantitativ ansats där intervjuer sammanställts. Resultatet i studien visar att elever är medvetna om sin språkliga variation i olika situationer som kräver en språklig variation och lärare har en viss acceptans av elevers vardagliga språk. Slutsatsen i studien är att lärarens närvaro påverkar elevernas språk, det har också visat sig att lärarnas inställning är något som kan medföra en språklig variation hos eleverna. Ungdomarna är även medvetna om hur de själva och deras kamrater anpassar språket utifrån olika de olika situationerna de ställs inför i klassrummet.

The aim of this study is to elucidate how a number of pupils in grade four experience the Storyline working method and its influence on their perception of oral presentations to the class. The main method used in the study was qualitative interviews. A questionnaire was administered in order to elicit the views of the whole class about Storyline and about talking in front of others, and in order to see which pupils were suitable to interview. The selection consisted of twenty-two pupils in grade, six of whom were interviewed.  The result showed that Storyline was appreciated by the pupils, who found the method interesting, engaging, and a positive factor in making the teaching meaningful. The Storyline method has been shown in this study to make it easier for pupils who otherwise find it difficult to talk in front of the class. According to the respondents, this is due to group presentations, visualizations, and the fact that the pupils are not forced to talk about their own lives and experiences. The pupils have fun and are inquisitive, which is a key factor in all teaching.