<p>Lagstiftning och normgivning kring årsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfällig information. Det finns en del i årsredovisningen som inte är lagstadgad, den benämns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag väljer att redovisa beror till stor del på vilken redovisningsstrategi som företaget tillämpar.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen tillämpar, när de redovisar frivillig information i årsredovisningen. Vidare är syftet att undersöka vad som påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrå är en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som påverkar.</p><p>Vi har undersökt variablerna; anställda, kreditgivare, aktieägare, andra företag noterade på Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer påverkar valet.</p><p>Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkät, via e-mail, till företagen i vårt urval, har vi undersökt i vilken utsträckning de olika variablerna påverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillämpas. Erhållen data har vi statistiskt bearbetat med hjälp av korstabeller, stapeldiagram och logistisk regression. Kvalitativt har vi genom e-mail intervjuer undersökt om de fyra större revisionsbyråerna (Deloitte & Touche, Ernst & Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers) förespråkar en viss redovisningsstrategi.</p><p>Vi kan utifrån resultatet styrka fyra av våra åtta, utifrån agentteori och tidigare studier, uppställda antaganden. Resultatet indikerar att samtliga 42 företag som medverkat i undersökningen, arbetar efter en definierad och väl utarbetad redovisningsstrategi, 26 av dessa företag tillämpar en ”proactive disclosure strategy” och 16 företag använder en ”reactive disclosure strategy”. Tre utav de fyra intervjuade respondenterna (revisorer) föredrar även de en ”proactive disclosure strategy”.</p><p>Resultatet visar även att anlitad revisor är den variabel som starkas påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, samt att Vd/företagsledning och aktieägare också påverkar mycket. Vidare framkommer att ett företags kreditgivare inte påverkar redovisningsstrategi.</p>

Lagstiftning och normgivning kring årsredovisningen, vill skydda intressenter mot felaktig och bristfällig information. Det finns en del i årsredovisningen som inte är lagstadgad, den benämns frivillig information. Omfattning och val av vilken frivillig information som företag väljer att redovisa beror till stor del på vilken redovisningsstrategi som företaget tillämpar. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilken redovisningsstrategi som svenska aktiebolag noterade på Stockholmsbörsen tillämpar, när de redovisar frivillig information i årsredovisningen. Vidare är syftet att undersöka vad som påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, vi utreder huruvida anlitad revisionsbyrå är en förklarande variabel, samt om det finns andra aktörer och faktorer som påverkar. Vi har undersökt variablerna; anställda, kreditgivare, aktieägare, andra företag noterade på Stockholmsbörsen, branschkollegor, anlitad revisor och Vd/företagsledning, för att utreda om dessa aktörer och faktorer påverkar valet. Både en kvantitativ och kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Genom en enkät, via e-mail, till företagen i vårt urval, har vi undersökt i vilken utsträckning de olika variablerna påverkar samt huruvida det leder till att en viss redovisningsstrategi tillämpas. Erhållen data har vi statistiskt bearbetat med hjälp av korstabeller, stapeldiagram och logistisk regression. Kvalitativt har vi genom e-mail intervjuer undersökt om de fyra större revisionsbyråerna (Deloitte &amp; Touche, Ernst &amp; Young, KPMG och Öhrlings PricewaterhouseCoopers) förespråkar en viss redovisningsstrategi. Vi kan utifrån resultatet styrka fyra av våra åtta, utifrån agentteori och tidigare studier, uppställda antaganden. Resultatet indikerar att samtliga 42 företag som medverkat i undersökningen, arbetar efter en definierad och väl utarbetad redovisningsstrategi, 26 av dessa företag tillämpar en ”proactive disclosure strategy” och 16 företag använder en ”reactive disclosure strategy”. Tre utav de fyra intervjuade respondenterna (revisorer) föredrar även de en ”proactive disclosure strategy”. Resultatet visar även att anlitad revisor är den variabel som starkas påverkar val och utformning av redovisningsstrategi, samt att Vd/företagsledning och aktieägare också påverkar mycket. Vidare framkommer att ett företags kreditgivare inte påverkar redovisningsstrategi.

I dagens skola är det mycket som har förändrats jämfört med förut. Eleverna ska vara mer delaktiga och ta mer eget ansvar, de ska även kunna föra fram sin talan och behärska att tala inför andra. Det är inte alltid det lättaste speciellt inte när man är en talängslig person som inte gillar att vara i centrum. Det ställs idag krav på att elever ska kunna framföra en muntlig framställning: det är skrivet i kursplanen för svenska och har även blivit en del i det obligatoriska nationella provet som sker i år 3, 6 och 9 i skolan. I detta självständiga arbete uppmärksammas elever med talängslan och hur de beskriver sin situation samt hur de anser att läraren hade kunnat hjälpa dem vid de muntliga redovisningar i skolan. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för de talängsliga elevernas upplevelse av muntliga framställningar, eftersom forskningen ur elevperspektiv inom detta område är synnerligen begränsat. Vidare ska studien bidra med ett pedagogiskt perspektiv där eleverna kommer med  förslag på vad lärare kan göra för att underlätta redovisningssituationerna för dem. Syftet kunde uppnås med hjälp av två frågeställningar: Hur elever som har svårt för muntliga redovisningar beskriver sin situation och vad anser eleverna att läraren kan göra för att underlätta. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod, där enkäter med öppna frågor lämnats ut och även 15 semistrukturerade intervjuer har genomförts med elever i årskurs 6,7,8 och 9. Resultatet tolkas med kunskaper utifrån litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att ungefär en tredjedel av de elever som medverkade i studien kände sig talängsliga vid muntliga framställningar i skolan. De beskriver redovisningssituationen som obehaglig, kroppen reagerar konstigt, kamratera ansågs vara ett bekymmer och lärarens upplägg och val av ämnen kan även ställa till problem vid redovisningstillfället. Eleverna menar att de skulle vilja att lärarna tänkte  på hur de lägger upp redovisningstillfällena och vilka ämnen de ger elever att redovisa om. De skulle även vilja ha varierade former av redovsiningsmetoder och få lära sig fler redovisningstrategier som de skulle kunna använda vid de muntliga redovisningarna. Respondenterna i studien skulle även vilja att läraren arbetade med klassrumsklimatet och kamratrespons.