• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 23
  • 10
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 41
  • 10
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Exploring the Teacher-Storyline Relationship: Curricular Design and Enactment for Coherence from the Student Perspective

Cherbow, Kevin January 2021 (has links)
Thesis advisor: Katherine L. McNeill / Recent K-12 science reforms necessitate a shift in curriculum and instruction to support coherence from the students’ perspective. This coherence emerges when students see their science work as addressing and making progress on their questions and problems. Storyline curricular units afford student coherence, but teachers need support to craft coherent instruction from storyline materials. This three-paper dissertation involved research into one teacher’s storyline design work. The first empirical paper explores how one expert teacher interpreted the storyline materials as he planned for enactment. I used interaction and thematic analysis to identify key sources of tension that the teacher engaged with as he made sense of the storyline materials for epistemic agency. Three key sources of tension were: curricular coherence and student coherence-seeking; equitable participation and incremental building of science ideas; and singular or different forms of epistemic agency in discussions. Over time, the teacher grappled more deeply with these tensions and learned to leverage them to share epistemic agency with students. The second empirical paper documents how the same expert teacher designed instruction during enactment as students’ sensemaking diverged from the storyline plans. I engaged in interaction analysis to identify and describe particular episodes of storyline activity where the teacher shared epistemic agency with students in these divergences. The teacher engaged in principled improvisation related to the students’ interactive role, the science ideas they raised, and the experimental errors they experienced. Each episode involved the teacher’s efforts to work with students' divergences with an eye toward leveraging the storyline designs to share epistemic agency. The third paper, which is conceptual, provides an initial image of the Teacher-Storyline relationship. This relationship involves the teacher’s use of storyline materials to design and enact instruction with the goal to be coherent for students. The relationship concerns the teacher, the storyline materials, the participatory interactions between the two, and the subsequent planned and enacted storyline that is an outgrowth of this relationship. It has implications for ‘opening up’ curricular materials and for designing curriculum-based professional learning. / Thesis (PhD) — Boston College, 2021. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Teacher Education, Special Education, Curriculum and Instruction.
2

Förförståelse och fiktion : hur lyfts elevens förförståelse fram och hur medskapar den i Storyline?

Rhedin, Sofia January 2007 (has links)
Den pedagogiska metoden Storyline är temat för detta examensarbete. I Storyline bygger en hel klass upp en fiktiv berättelse igångsatt av läraren. De som arbetar enligt denna metod låter de konstruktivistiska teorierna forma undervisningen. Man arbetar aktivt för att elevens förförståelse ska lockas fram, och man betraktar elevens förkunskaper som en viktig beståndsdel i sitt eget kunskapsbyggande. Detta har blivit min frågeställning: Hur lyfts elevens förförståelse fram inom Storylinemetoden och vad händer med förförståelsen? Parallellt med denna undersökning har jag gjort en konstnärlig undersökning inspirerad av Storyline. Jag har skrivit en berättelse om några råttor som bor under Liljevalchs konsthall. Enligt denna fiktiva historia har råttorna blivit allt mer duktiga vad det gäller konst, för att de hör många samtal av besökare och konstnärer och ser många av utställningarna på nätterna. Karaktärerna i berättelsen har jag gestaltat i textilt material och låtit ”dessa karaktärer” måla bilder i akryl och olja. I min undersökning har jag kommit fram till att berättelser man skapar kommer att bestå av förförståelse från den som skapar berättelsen. Det är framför allt Ricoeur som kopplar förförståelse direkt till berättande. En anledning till att elevers förförståelse blir aktiverad i Storyline kommer av att man lägger upp undervisningen som en berättelse. En annan viktig aspekt vad det gäller att ta fram förkunskaper i Storylinemetoden är att mycket av undervisningen försiggår genom samtal och att det skapas en trygg atmosfär i klassrummet. Ett kännetecknande drag hos Storylinemetoden är de nyckelfrågor man använder sig av. De är till för att elever ska komma med föreställningar och kvalificerade gissningar. Ofta gör man en gemensam teckning, inte primärt för att bli bättre på att teckna, utan för att en teckning gör att det blir lättare att samlas kring gruppens gemensamma förkunskaper. Den förförståelse man inte kommer på egen hand kommer man lättare på tillsammans med de andra. Man använder sig av varandra i vars och ens aproximala utvecklingszoon för att aktivera det man redan vet, det man nästan vet, det man anar eller det man kan räkna ut om temat som ska behandlas. Under historiens gång får eleverna nya nyckelfrågor som utmanar deras kreativitet då de behöver lösa nya problem och inhämta ny kunskap.
3

Storyline på gymnasiet

Lundgren, Olle January 2008 (has links)
<h2>Storyline är en metod som ursprungligen är framtagen för yngre elever. Min avsikt är att undersöka hur metoden kan fungera på gymnasiet. Studien baseras på ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat där ett arbetslag för första gången provade metoden. Via elevutvärderingar samt intervjuer med lärare och elever har jag tagit reda på vilka vinster arbetssättet medförde. Jag har också tagit reda på vilka hinder det finns för Storyline på gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas. Det visade sig att både lärare och elever var nöjda med Storyline. Eleverna uppskattade det kreativa arbetet och har lärt sig att samarbeta bättre. Lärarna tror sig kunna se att eleverna fått en bredare syn på klimatfrågor. Även lärarna uppskattade samarbetet med varandra. Det stora hindret verkar vara det faktum att gymnasieskolans organisation försvårar för ämnesintegrering. Lärare har svårt att hitta gemensamma tider att planera på. Denna bit skulle kunna utvecklas mer genom att skolledningen försöker skapa bättre förutsättningar för detta.</h2>
4

Storyline : Ett komplement i undervisningen?

Sjöström, Peter January 2008 (has links)
<p>Undersökningens syfte är att studera hur lärare i grundskolans tidigare år kan använda sig av arbetssättet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline är ett arbetssätt där eleverna arbetar på ett ämnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lämnas åt fantasin i denna metod. Studien undersöker även på vilka sätt storyline kan främja eller hämma elevers lärande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lärare med erfarenhet av storyline och fyra elever i år sex. Dessa intervjuer har sedan sammanställts. Resultatet visar att storyline mycket väl kan användas som ett komplement i undervisningen. Samtliga lärarrespondenter är överens om att storyline främjar elevers lärande på ett eller flera sätt, t ex. genom att interaktioner mellan elever skapas. Resultatet visar även att det finns vissa risker med att arbeta med fantasi och i grupper. Lärarna svarade att lärandet kan hämmas om ett grupparbete inte fungerar väl.</p>
5

Storyline på gymnasiet

Lundgren, Olle January 2008 (has links)
Storyline är en metod som ursprungligen är framtagen för yngre elever. Min avsikt är att undersöka hur metoden kan fungera på gymnasiet. Studien baseras på ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat där ett arbetslag för första gången provade metoden. Via elevutvärderingar samt intervjuer med lärare och elever har jag tagit reda på vilka vinster arbetssättet medförde. Jag har också tagit reda på vilka hinder det finns för Storyline på gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas. Det visade sig att både lärare och elever var nöjda med Storyline. Eleverna uppskattade det kreativa arbetet och har lärt sig att samarbeta bättre. Lärarna tror sig kunna se att eleverna fått en bredare syn på klimatfrågor. Även lärarna uppskattade samarbetet med varandra. Det stora hindret verkar vara det faktum att gymnasieskolans organisation försvårar för ämnesintegrering. Lärare har svårt att hitta gemensamma tider att planera på. Denna bit skulle kunna utvecklas mer genom att skolledningen försöker skapa bättre förutsättningar för detta.
6

Storyline : Ett komplement i undervisningen?

Sjöström, Peter January 2008 (has links)
Undersökningens syfte är att studera hur lärare i grundskolans tidigare år kan använda sig av arbetssättet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline är ett arbetssätt där eleverna arbetar på ett ämnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lämnas åt fantasin i denna metod. Studien undersöker även på vilka sätt storyline kan främja eller hämma elevers lärande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lärare med erfarenhet av storyline och fyra elever i år sex. Dessa intervjuer har sedan sammanställts. Resultatet visar att storyline mycket väl kan användas som ett komplement i undervisningen. Samtliga lärarrespondenter är överens om att storyline främjar elevers lärande på ett eller flera sätt, t ex. genom att interaktioner mellan elever skapas. Resultatet visar även att det finns vissa risker med att arbeta med fantasi och i grupper. Lärarna svarade att lärandet kan hämmas om ett grupparbete inte fungerar väl.
7

The impact of the Storyline approach on the young language learner classroom : a case study in Sweden

Ingleson Ahlquist, Sharon January 2011 (has links)
In the Storyline approach a fictive world is created in the classroom. Learners become characters in a story, which develops as they work in small groups on open key questions, devised by the teacher on the basis of curriculum content and in which practical and theoretical tasks are integrated. Though established in first language contexts, Storyline is less known in second language education, although it would seem to offer conditions considered to promote language development in young learners: the story framework provides an engaging and meaningful context in which learners use their language skills holistically, in tasks which simulate the way they might use English in the real world, and in which they can use their creative talents. This multi-strategy case study investigated the language development of a class of Swedish 11-13 year olds who took part in Storyline, Our Sustainable Street, lasting five weeks. In the topic the learners were families living in a new street in a fictive English town. The aim was to consolidate their existing structural and lexical knowledge, develop their language skills and introduce the lexis of sustainability. Findings show that the learners became engaged when they worked with the Storyline, and that this impacted positively on their language development, especially regarding the learning of new words, losing the fear of speaking English before their peers, and in the voluntary production of longer and more structurally and lexically complex written texts. Features which contributed most to learner engagement were found to be group work, art work and the variety of task types, with the boys also motivated by not working with a textbook and girls by opportunities to use their imagination. The results suggest that inclusion of the Storyline approach in a teaching repertoire can facilitate language development in young learners.
8

Supporting Science Teacher Learning in Curriculum-Based Professional Development:

Lowell, Benjamin R. January 2022 (has links)
Thesis advisor: Katherine L. McNeill / Science education is shifting from a vision of students memorizing facts towards engaging in figuring out the natural world as students build ideas from their own experiences and backgrounds. This shift is hard for teachers. One way to support teachers is curriculum-based professional development, which pairs high-quality instructional materials with professional development to help teachers understand the philosophy of those materials and what that looks like in practice. This three-paper dissertation uses the OpenSciEd middle school field test, a curriculum-based professional development program, as a context to investigate how to support teachers with this shift. The first paper is a quantitative look at teacher surveys taken across the first two years of the OpenSciEd field test. I tracked changes in teachers’ beliefs about science instruction and confidence in implementing OpenSciEd. I used Hierarchical Linear Modeling to identify teacher characteristics associated with differences in those changes. Beliefs and confidence changed initially and leveled out over time, but confidence took longer to change than beliefs. Teachers who had more experience and found the PD more valuable were less likely to hold traditional beliefs and more likely to have higher confidence. The second paper is a conceptual look at practice-based professional development activities focused on one new one: the student hat. Student hat is when teachers engage in science activities while considering ideas and experiences their students might bring to them and sharing those ideas using students’ language. Student hat uniquely helps teachers to consider students’ relationship to the science ideas under discussion and their cognitive and affective responses to reform science instruction. The third paper is a qualitative look at the use of the student hat in one professional development workshop. I engaged in thematic analysis of interviews and video to determine what student hat helped teachers to learn and how. Student hat provided safety for teacher confusion, allowing teachers to learn science ideas. It also helped teachers develop their epistemic empathy for students, helping them to learn about their students and the OpenSciEd instructional approach. / Thesis (PhD) — Boston College, 2022. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Teacher Education, Special Education, Curriculum and Instruction.
9

Storyline : - barn med koncentrationssvårigheter

Meijer, Annica January 2007 (has links)
<p>This examination is about storyline and children who has problem to focus and concentrate in school. The premier aim of this survey is to look into the storylinemethod and investigate what it means methodical. I am also going to look more into how this children feels about this method and how they adjust to it.</p><p>In my empirical examintion through qualitative interviews with teatchers and also questionnaires with thirtynine children participated i got a great result. My conclusions is that this method can be demanding and also confusing for this children but the good part is that it is subjectintegrated and it is easy to motivate this children.</p><p>This examintation has given me an insight how teatchers can teatch in a storyline inspirated education.</p><p>The storylinemethod is aiming to individual adjustment and these children maybe needs that moust of all.</p> / <p>Detta arbete handlar om storyline och barn med koncentrationssvårigheter. Mitt främsta syfte med detta arbete är att undersöka metoden och vad den innebär metodiskt. Jag ska även undersöka hur barn med koncentrationssvårigheter upplever storylinemetoden och titta lite närmare på storylinemetodens anpassningsbarhet till dess barn.</p><p>I mina empiriska undersökningar genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever har jag fått en bra bild hur storylinemetoden kan fungera i praktiken och hur barn med koncentrationssvårigheter kan motiveras till lärandet. I undersökningen deltog sammanlagt trettionio barn. Det jag har kommit fram till i min undersökning är att storyline är en bra inlärningsmetod där ämnesintegrering ett viktigt inslag i undervisningen. Samtidigt som denna metod kan bli krävande och rörig, för de barn som har bl.a. koncentrationssvårigheter. Däremot att arbeta ämnesintegrerat verkar passa många barn även de som har någon form av koncentrationssvårigheter.</p><p>Min undersökning har gett mig en inblick i hur lärare kan bemöta barn i en storylineinspirerad undervisning och även hur de har gått tillväga för att tillgodose barns olika behov av inlärning. Då denna metod bl.a. syftar till individanpassning verkar det vara en metod som skulle kunna passa barn med bl.a. koncentrationssvårigheter, men då krävs det dock att alla pedagoger i arbetslaget är motiverade och arbetar mot samma mål.</p>
10

Storyline : - barn med koncentrationssvårigheter

Meijer, Annica January 2007 (has links)
This examination is about storyline and children who has problem to focus and concentrate in school. The premier aim of this survey is to look into the storylinemethod and investigate what it means methodical. I am also going to look more into how this children feels about this method and how they adjust to it. In my empirical examintion through qualitative interviews with teatchers and also questionnaires with thirtynine children participated i got a great result. My conclusions is that this method can be demanding and also confusing for this children but the good part is that it is subjectintegrated and it is easy to motivate this children. This examintation has given me an insight how teatchers can teatch in a storyline inspirated education. The storylinemethod is aiming to individual adjustment and these children maybe needs that moust of all. / Detta arbete handlar om storyline och barn med koncentrationssvårigheter. Mitt främsta syfte med detta arbete är att undersöka metoden och vad den innebär metodiskt. Jag ska även undersöka hur barn med koncentrationssvårigheter upplever storylinemetoden och titta lite närmare på storylinemetodens anpassningsbarhet till dess barn. I mina empiriska undersökningar genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever har jag fått en bra bild hur storylinemetoden kan fungera i praktiken och hur barn med koncentrationssvårigheter kan motiveras till lärandet. I undersökningen deltog sammanlagt trettionio barn. Det jag har kommit fram till i min undersökning är att storyline är en bra inlärningsmetod där ämnesintegrering ett viktigt inslag i undervisningen. Samtidigt som denna metod kan bli krävande och rörig, för de barn som har bl.a. koncentrationssvårigheter. Däremot att arbeta ämnesintegrerat verkar passa många barn även de som har någon form av koncentrationssvårigheter. Min undersökning har gett mig en inblick i hur lärare kan bemöta barn i en storylineinspirerad undervisning och även hur de har gått tillväga för att tillgodose barns olika behov av inlärning. Då denna metod bl.a. syftar till individanpassning verkar det vara en metod som skulle kunna passa barn med bl.a. koncentrationssvårigheter, men då krävs det dock att alla pedagoger i arbetslaget är motiverade och arbetar mot samma mål.

Page generated in 0.0544 seconds