<p>Undersökningens syfte är att studera hur lärare i grundskolans tidigare år kan använda sig av arbetssättet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline är ett arbetssätt där eleverna arbetar på ett ämnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lämnas åt fantasin i denna metod. Studien undersöker även på vilka sätt storyline kan främja eller hämma elevers lärande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lärare med erfarenhet av storyline och fyra elever i år sex. Dessa intervjuer har sedan sammanställts. Resultatet visar att storyline mycket väl kan användas som ett komplement i undervisningen. Samtliga lärarrespondenter är överens om att storyline främjar elevers lärande på ett eller flera sätt, t ex. genom att interaktioner mellan elever skapas. Resultatet visar även att det finns vissa risker med att arbeta med fantasi och i grupper. Lärarna svarade att lärandet kan hämmas om ett grupparbete inte fungerar väl.</p>

Undersökningens syfte är att studera hur lärare i grundskolans tidigare år kan använda sig av arbetssättet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline är ett arbetssätt där eleverna arbetar på ett ämnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lämnas åt fantasin i denna metod. Studien undersöker även på vilka sätt storyline kan främja eller hämma elevers lärande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lärare med erfarenhet av storyline och fyra elever i år sex. Dessa intervjuer har sedan sammanställts. Resultatet visar att storyline mycket väl kan användas som ett komplement i undervisningen. Samtliga lärarrespondenter är överens om att storyline främjar elevers lärande på ett eller flera sätt, t ex. genom att interaktioner mellan elever skapas. Resultatet visar även att det finns vissa risker med att arbeta med fantasi och i grupper. Lärarna svarade att lärandet kan hämmas om ett grupparbete inte fungerar väl.

Syftet med följande examensarbete är att kartlägga den verbala kommunikationens betydelse för undervisningen i matematik inom de tidigare skolåren. Idag är enskild räkning en vanligt förekommande undervisningsform som möter eleverna i skolan. Undervisningen bedrivs enligt inarbetade rutiner och få ställer sig frågan om detta är rätt väg att gå. En av baksidorna är att eleverna kan isoleras och fastna inom sitt eget tänkande. Matematik är ett språk som bygger på förståelse där ett moment kopplas till nästa. Tillsammans eller i grupper kan man lättare lära sig att sätta ord till sina tankar, ge uttryck för sina egna och lyssna till andras redogörelser. Först när man är väl förtrogen med grunderna är man som elev mogen att ta steget vidare. Dessvärre uteblir denna förståelse för många elever idag och minskat intresse för ämnet är en av följderna. I detta arbete kommer litteratur och personer som beskriver alternativa vägar som bygger på ökad kommunikation att lyftas fram. Vid insamlandet av informationen i det här examensarbetet har verksamma lärare intervjuats, samt observerats. Resultatet från de tillfrågade lärarna pekar på att många fördelar och möjligheter finns med alternativa vägar parallellt med läromedlet. Den ökade kommunikationen medför att ingående parter kan lära sig mera och lättare förstå varandra. Elever som tidigare stannat upp i sin utveckling erbjuds fler möjligheter och kan efterhand utvecklas som individer.

<p>Syftet med följande examensarbete är att kartlägga den verbala kommunikationens betydelse för undervisningen i matematik inom de tidigare skolåren. Idag är enskild räkning en vanligt förekommande undervisningsform som möter eleverna i skolan. Undervisningen bedrivs enligt inarbetade rutiner och få ställer sig frågan om detta är rätt väg att gå. En av baksidorna är att eleverna kan isoleras och fastna inom sitt eget tänkande. Matematik är ett språk som bygger på förståelse där ett moment kopplas till nästa. Tillsammans eller i grupper kan man lättare lära sig att sätta ord till sina tankar, ge uttryck för sina egna och lyssna till andras redogörelser. Först när man är väl förtrogen med grunderna är man som elev mogen att ta steget vidare. Dessvärre uteblir denna förståelse för många elever idag och minskat intresse för ämnet är en av följderna. I detta arbete kommer litteratur och personer som beskriver alternativa vägar som bygger på ökad kommunikation att lyftas fram. Vid insamlandet av informationen i det här examensarbetet har verksamma lärare intervjuats, samt observerats. Resultatet från de tillfrågade lärarna pekar på att många fördelar och möjligheter finns med alternativa vägar parallellt med läromedlet. Den ökade kommunikationen medför att ingående parter kan lära sig mera och lättare förstå varandra. Elever som tidigare stannat upp i sin utveckling erbjuds fler möjligheter och kan efterhand utvecklas som individer.</p>

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsättningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnå uppsatta kunskapsmål inom olika ämnen. I idrott och hälsa kan elever från en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svårigheter i vissa moment och under vissa tider av året.   Syftet med studien är att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hälsa handskas med i strävan mot att ge alla elever en likvärdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer används för att få ett resultat. För att genomföra studien har fem lärare i idrott och hälsa och tre elever i årskurs nio intervjuats på sammanlagt fyra skolor.   Under intervjuerna framkom att lärare upplever att få elever var frånvarande under ordinarie undervisning på grund av religiös eller kulturell bakgrund. Lärarna har lagt upp undervisningen på ett sätt som gör att elever med svårigheter att delta i ordinarie undervisning, på grund av religion eller kultur, inte behöver avstår undervisning. Lärarna har arrangerat undervisning på ett sätt som möjliggör att dessa elever kan utvecklas efter sina egna förutsättningar. Ofta handlar det om könsuppdelad undervisning eller undervisning individuellt eller i mindre grupper. Det moment som utmärks i behov av alternativ undervisning är undervisning i simning.   Under ramadan skiljer agerandet mellan de intervjuade lärarna. Vid en skola har eleverna rätt att välja att inte delta i ordinarie undervisning i idrott och hälsa. Andra lärare väljer att anpassa undervisningen på ett sätt där den fysiska ansträngingsgraden blir lägre och två skolor väljer att inte anpassa undervisningen efter ramadan.   Gemensamt för de intervjuade lärarna är att de är tillmötesgående för att genomföra undervisning utöver den ordinarie undervisningen för att alla elever ska ha chansen att klara ett godkänt betyg i en likvärdig utbildning.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med studien är att, med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv, öka kunskapen om hur lärare i idrott och hälsa förhåller sig till och arbetar med elever som är närvarande på lektionen men inte deltar. För att besvara syftet har följande frågeställningar utformats: Vilken alternativ undervisning erbjuder lärarna sina elever? Hur kan lärarnas utsagor om alternativ undervisning förstås i ljuset av innehållet i läroplanen? Metod Detta är en kvalitativ intervjustudie med idrottslärare i fokus. Fyra idrottslärare har intervjuats genom en halvstrukturerad intervjuform. Denna metod valdes för att få så utvecklade och djupa svar som möjligt och där vi samtidigt kunde anpassa våra frågor efter respondentens svar. Resultat Studien visar på att intervjupersonerna använder sig utav någon form av alternativ undervisning men att den alternativ undervisningen som erbjuds i låg grad är planerad och genomtänkt. Respondenterna visade på få kopplingar mellan alternativ undervisning och läroplanen. De vill säga, en mycket låg grad av planerad alternativ undervisning förekom. Slutsats Enligt respondenterna finns det ett flertal orsaker som har en påverkan på användningen av planerad alternativ undervisning, exempelvis tidsaspekten, bedömning av elevernas deltagande och tryggheten. Men dem var enade om att de skulle vilja använda sig av planerad alternativ undervisning om mer tid fanns tillgängligt. De menar att den alternativa undervisningen skulle kunna fungera som en inkörsport till den ordinarie undervisningen.

Den här uppsatsen baseras på en kvalitativ metod som behandlar och belyser hur högpresterande elever uppfattar den egna motivationen och utvecklingsmöjligheterna genom en ordinarie undervisning i ämnet engelska för årskurs nio. Vidare undersöker studien om en alternativ nivåindelad undervisning kan ha en positiv effekt i deltagarnas motivation och prestation i ämnet engelska. Uppsatsen utgår ifrån elevperspektivet där syftet med arbetet var att undersöka och tillföra kunskap om gruppen högpresterande elever och hur de ser på sin skolsituation. Detta genom att fokusera på hur eleverna beskriver sin motivation och prestation i förhållande till en ordinarie undervisning för att sedan genom en alternativ undervisning undersöka om detta kan tillföra någon positiv förändring i hur de upplever ämnet engelska i skolan. Resultaten visade att högpresterande elever känner sig omotiverade, osynliga och underpresterar till följd av en undervisning som läggs på en alldeles för låg kunskapsnivå för dem för att de ska kunna tillägna sig nya kunskaper. Vidare poängterar deltagarna att lusten och utvecklingen i ämnet engelska erhålls utanför skolan då skolans fokus riktas på lågpresterande eller de som har svårigheter i engelska. Studiens slutsats är att stora resurser, forum och tid måste möjliggöras för lärare att utmana deras högpresterande elever i ämnet engelska. Deltagarna i studien önskar att de kunde få fortsätta utbildas i den alternativa undervisningen där de kunde fördjupa sig, arbeta i en högre takt samtidigt som läraren haft tid att stötta och vägleda genom arbetet. / <p>Engelska</p>

Vi har i detta examensarbete genom en enkät undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer på gymnasiet i kurs A i matematik på 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgång vid tavlan följt av lösning av uppgifter i läroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete används i liten utsträckning. Enligt matematikdelegationens rapport är det önskvärt att förändra dagens situation och det finns även en sådan vilja inom lärarkåren. Ett stort hinder är tidsbrist. Vi har också belyst vikten av en alternativ undervisning i matematik och givit ett flertal förslag på hur denna undervisning kan genomföras. / In this essay we used a questionnaire to find out which methods of teaching are being used in the first math course in 10 high schools in Malmoe and Lund in Sweden. The result indicates that the traditional method where the teacher first talks about a new section in the textbook followed by task solving by the students is the dominant method, used in 75 % of the total time. Other methods like working in a group and working with laboratory materials are rarely being used. According to the report of the Swedish mathematics delegation it is desirable to change the situation and many teachers agree. A big obstacle is lack of time. We have also illustrated the importance of alternative methods in mathematics teaching and suggested several ways how this teaching could be carried out.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nå upp till skolans olika mål; kunskapsmål och sociala mål. Vad vi blev extra nyfikna på var om de olika målen har samma prioritering. Studien syftar även till att undersöka hur viktigt det är att samarbetet mellan resursskola, hemskola och föräldrarna fungerar. För att genomföra studien så valde vi att utföra intervjuer med en lärare, en specialpedagog och områdeschefen som alla är kopplade till den här resursskolan. Empirin från intervjuerna har vi sammanställt i en resultatdel utifrån tre teman; skolans mål, miljöer för lärande och samverkan/relationer. Vidare har vi analyserat de här områdena utifrån vår litteratur och tidigare forskning. Vi fann att resultatet visar på att skolans sociala mål har större betydelse än kunskapsmålen för eleverna på resursskolan. Det viktigaste arbetet, enligt våra informanter är att eleverna ska uppleva trygghet, trivas och må bra i skolan, för att sedan fokusera på kunskapsmålen.