En undersökning av en något ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikämnet väljer bort genom att inte lämna svar på problemlösningsuppgifter av icke trivial natur.

Det finns mycket matematikdidaktisk forskning som tyder på att attityder till matematik är prestationsberoende. Därför är det viktigt att alla elever ges möjlighet att kunna prestera inom skolan. Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar gymnasieelevers attityder till matematik, samt undersöka om och i så fall varför attityderna är prestationsberoende. 123 respondenter deltog i en enkätundersökning, samt fyra kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med deltagare som studerar det naturvetenskapliga programmet. Resultatet visar att gymnasieelever har en positiv attityd till matematik, samt att de huvudsakliga påverkande faktorerna till deras attityder är prestationer och lärarens roll i klassrummet. Att attityderna till matematik är prestationsberoende förklaras genom att matematik är ett svårt ämne, som ofta ses som ett statusämne. / A lot of research in mathematics education indicate that students’ attitudes towards mathematics are depending on achievement. Therefore, it is important that all students are given the opportunity to perform. The purpose of the study is to investigate what influences high school students’ attitudes towards mathematics, and to investigate why these attitudes are depending on achievement. The study was conducted by 123 respondents conducting a survey, as well as by four qualitative research interviews with participants studying the natural science program. The results show that high school students have a positive attitude towards mathematics, and that the main influencing factors of these attitudes are achievement and the role of the teacher in the classroom. The attitudes towards mathematics are depending on achievement and can be explained by the fact that mathematics is a difficult subject, which is often seen as a status subject.

Vi har i detta examensarbete genom en enkät undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer på gymnasiet i kurs A i matematik på 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgång vid tavlan följt av lösning av uppgifter i läroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete används i liten utsträckning. Enligt matematikdelegationens rapport är det önskvärt att förändra dagens situation och det finns även en sådan vilja inom lärarkåren. Ett stort hinder är tidsbrist. Vi har också belyst vikten av en alternativ undervisning i matematik och givit ett flertal förslag på hur denna undervisning kan genomföras. / In this essay we used a questionnaire to find out which methods of teaching are being used in the first math course in 10 high schools in Malmoe and Lund in Sweden. The result indicates that the traditional method where the teacher first talks about a new section in the textbook followed by task solving by the students is the dominant method, used in 75 % of the total time. Other methods like working in a group and working with laboratory materials are rarely being used. According to the report of the Swedish mathematics delegation it is desirable to change the situation and many teachers agree. A big obstacle is lack of time. We have also illustrated the importance of alternative methods in mathematics teaching and suggested several ways how this teaching could be carried out.