Uppsatsens syfte är att undersöka upplägget av studiehandledning i undervisningen och hur samarbetet mellan lärare och studieghandledare fungerar. Metoden som jag använde mig av i detta arbete var kvalitetiva interjuver med studiehandledare och ämneslärare. Studien visade att ett gott samarbete mellan lärare har en god påverkan samt att studiehandledning både i och utanför klassrummet är positivt. Resultatet visade att i de praktiska ämnena är det bra att inkludera eleverna i klassrumsundervisningen med hjälp av studiehandledare. I de teoretiska ämnena var behovet av studiehandledning utanför klassrummet större då språket var ett hinder för nyanlända; språket var för svårt fär eleverna och behövde därför mer förklaring. Interjuverna visade även att ett gott samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare är viktigt för att eleverna ska lyckas med studierna och uppnå kunskapskraven.

Denna studie diskuterar de utmaningar som engelsklärare står inför undervisning av nyanlända elever i Sverige och behandlar även faktorer som påverkar inlärningen för denna elevgrupp. Dessa faktorer inkluderar både skolrelaterade aspekter och andra faktorer såsom elevernas sociala och kulturella bakgrund samt varaktigheten av deras vistelse i Sverige. Dessutom belyser studien hur nyanlända elevers undervisning anpassas för att hjälpa eleverna att nå sina utbildningsmål i ämnet engelska.    Den här studien bygger på tidigare forskning som tyder på utmaningar som lärare möter vid undervisning av elever och visar bristen på regler och riktlinjer för att anpassa undervisningen till elevernas tidigare kunskapsnivå. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare verksamma i olika kommuner i Sverige, data från dessa intervjuer analyserades med hjälp av en kvalitativ metod.    Resultaten från dessa intervjuer visar att en del skolor saknar tillräckligt många mänskliga resurser såsom studiehandledare och att det är brist på läromedel som är anpassade för nyanlända elever. Vissa lärare nämnde även att det finns vissa material och digitala undervisningshjälpmedel som underlättar undervisningsprocessen.    Framtida forskning behövs för att undersöka hur man skapar relationer med utländska studenter på ett sätt som främjar deras utveckling och förbättrar deras integration genom att skapa en klassrumsmiljö som är fri från hinder såsom språkbarriärer och kulturella skillnader mellan elever. Det är också viktigt att fokusera mer ingående på elevernas egna erfarenheter och synpunkter.

No description available.

Andelen andraspråkselever i skolan ökar ständigt och dessa elever utgör nu en del av skolans heterogena elevgrupper. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur lärare anser att arbetet med andraspråkselever sker i den ordinarie undervisningen. Med detta syfte som grund ställdes följande frågeställningar:  Hur undervisas andraspråkselever i den ordinarie undervisningen?  Vilka pedagogiska utgångspunkter går att urskilja hos yrkesverksamma lärare då de undervisar andraspråkselever?  Vilka pedagogiska utmaningar anser lärare finns i arbetet med andraspråkselever? Undersökningen har sin utgångspunkt i fem semistrukturerade intervjuer där samtliga informanter har minst fem års erfarenhet av arbete med andraspråkselever. Slutsatserna som dras utifrån studiens resultat är bland annat att det finns många arbetssätt som av lärare anses effektiva för att undervisa andraspråkselever. Lärarens förhållningssätt och kompetens samt möjlighet till kompetensutveckling spelar stor roll samtidigt som tillgången till studiehandledning på modersmålet och undervisning på modersmålet är betydelsefullt. Genom studiens resultat framkommer också förslag på hur arbetet med andraspråkselever skulle kunna förbättras. / The percentage of second language learners in schools are constantly increasing and these pupils now constitutes a part of the school´s heterogeneous groups of pupils. The purpose of this study is to describe how teachers consider that the work with the second language learners look like in the mainstream education. With this purpose as a base the following questions were written:  How are the second language learners taught in the ordinary education?  What educational starting points could be distinguished among teachers who teach second language students?  What pedagogical challenges are there in the work with second language learners according to teachers? The survey is based on five semi-structured interviews where all informants have at least five years of experience working with second language learners. The conclusions reached of the results of the study are, among other things, that there are many approaches of teachers are considered effective for teaching second language learners. Teacher's attitude and skills play a large role at the same time as the availability of teaching in the mother tongue and teaching guides on mother tongue is important. By the results of the study reveal also suggestions on how the work with second language learners could be improved.

Den här uppsatsen baseras på en kvalitativ metod som behandlar och belyser hur högpresterande elever uppfattar den egna motivationen och utvecklingsmöjligheterna genom en ordinarie undervisning i ämnet engelska för årskurs nio. Vidare undersöker studien om en alternativ nivåindelad undervisning kan ha en positiv effekt i deltagarnas motivation och prestation i ämnet engelska. Uppsatsen utgår ifrån elevperspektivet där syftet med arbetet var att undersöka och tillföra kunskap om gruppen högpresterande elever och hur de ser på sin skolsituation. Detta genom att fokusera på hur eleverna beskriver sin motivation och prestation i förhållande till en ordinarie undervisning för att sedan genom en alternativ undervisning undersöka om detta kan tillföra någon positiv förändring i hur de upplever ämnet engelska i skolan. Resultaten visade att högpresterande elever känner sig omotiverade, osynliga och underpresterar till följd av en undervisning som läggs på en alldeles för låg kunskapsnivå för dem för att de ska kunna tillägna sig nya kunskaper. Vidare poängterar deltagarna att lusten och utvecklingen i ämnet engelska erhålls utanför skolan då skolans fokus riktas på lågpresterande eller de som har svårigheter i engelska. Studiens slutsats är att stora resurser, forum och tid måste möjliggöras för lärare att utmana deras högpresterande elever i ämnet engelska. Deltagarna i studien önskar att de kunde få fortsätta utbildas i den alternativa undervisningen där de kunde fördjupa sig, arbeta i en högre takt samtidigt som läraren haft tid att stötta och vägleda genom arbetet. / <p>Engelska</p>

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka hur engelsklärare i grundskolans årskurs 6–9 hanterar de utmaningar som de möter i undervisningen av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning samt att belysa de utmaningar som nyanlända elever möter i sådan engelskundervisning. Vissa nyanlända elever kommer med skolbakgrund från sina hemländer medan andra saknar grundläggande kunskaper i engelska. Fokuset ligger på lärarens sätt att stötta nyanlända lever och resurser som används och är tillgängliga för eleverna. De metoder som jag har använt för att samla in det empiriska materialet grundar sig på observationer och intervjuer med lärare och elever i två skolor. Resultatet visar att det är en stor utmaning för både lärare och elever när det inte finns ett gemensamt språk mellan lärare och elev. Engelska är inte prioriterat i organisationen när det gäller användning av stöttning i form av studiehandledare. Fortbildning av lärare kring nyanlända elever är inte heller lika i alla skolor. Både skolorna ser väldigt olika ut angående utbildning kring flerspråkiga elever. Studiens resultat visar att elever känner en stor utmaning och stress i engelskundervisningen när läraren utför den med stöd av svenska språket t.ex. glosförhör och översättning av texter. Studien visar vidare att eleverna har svårt att uppfatta vad som krävs av dem för att nå godkänt betyg i ämnet engelska och vilka förmågor de behöver utveckla. Läraren behöver bli mer tydlig med att hjälpa nyanlända elever att uppfatta hur lärarna gör sin bedömning i ämnet.

Syftet med denna studie är att redogöra för arbetssätt och strategier lärare i åk 4-6 använder för att gynna nyanlända elevers språkutveckling i den ordinarie engelskundervisningen. Studien utgår från ett lärarperspektiv och belyser utmaningar som lärare anser att nyanlända elever möter när de deltar i den ordinarie engelskundervisningen. Vidare framhävs de arbetssätt och anpassningar som tillämpas i undervisningen i syfte att möta dessa utmaningar. Studien har utgått från en sociokulturell teori på grund av studiens fokus som utgår från ett gemensamt lärande. Undersökningen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som har lång erfarenhet av att undervisa nyanlända elever i åk 4-6 i engelska. Resultatet som framgått i den empiriska undersökningen har visat att nyanlända elever möter utmaningar som grundar sig i deras motivationsnivå samt ämneskunskaper i stödspråket svenska men även i engelska. Vidare har det framgått att lärarna använder mycket transspråkande i sin undervisning i syfte att gynna elevernas språkinlärning samt skapa en samhörighet. För att göra individanpassningar utgår lärarna från den kartläggning som har gjorts av elevernas tidigare kunskaper. Anpassningarna framhävs främst vid lektionsplaneringen och implementeras senare i undervisningen. / The purpose of this study is to highlight working methods that English teachers in years 4-6 use to benefit newly arrived pupils’ English language development in the regular EFL classroom. This study is based on a teacher perspective and highlights challenges that teachers believe that newly arrived pupils face when participating in the regular English teaching. Furthermore, working methods and adaptations that are applied in the teaching in order to meet the challenges that newly arrived pupils face with regard to the English subject are emphasized. The survey has been based a qualitative method and the empirical material has been collected through semi-structured interviews. All the respondents who took part in the study have long experience of teaching newly arrived pupils English.  The results established by the empirical study have shown that newly arrived students face challenges based on their level of motivation and on their subject knowledge in the support language, Swedish, but also in English. Furthermore, it has been shown that the teachers use a lot of translanguaging in their teaching in order to benefit the students' language learning and create a sense of belonging. In order to make individual adaptations, the teachers use the mapping that has been done of the students' previous knowledge. The adaptations are emphasized mainly in the lesson planning and are implemented later in the teaching.