In the Storyline approach a fictive world is created in the classroom. Learners become characters in a story, which develops as they work in small groups on open key questions, devised by the teacher on the basis of curriculum content and in which practical and theoretical tasks are integrated. Though established in first language contexts, Storyline is less known in second language education, although it would seem to offer conditions considered to promote language development in young learners: the story framework provides an engaging and meaningful context in which learners use their language skills holistically, in tasks which simulate the way they might use English in the real world, and in which they can use their creative talents. This multi-strategy case study investigated the language development of a class of Swedish 11-13 year olds who took part in Storyline, Our Sustainable Street, lasting five weeks. In the topic the learners were families living in a new street in a fictive English town. The aim was to consolidate their existing structural and lexical knowledge, develop their language skills and introduce the lexis of sustainability. Findings show that the learners became engaged when they worked with the Storyline, and that this impacted positively on their language development, especially regarding the learning of new words, losing the fear of speaking English before their peers, and in the voluntary production of longer and more structurally and lexically complex written texts. Features which contributed most to learner engagement were found to be group work, art work and the variety of task types, with the boys also motivated by not working with a textbook and girls by opportunities to use their imagination. The results suggest that inclusion of the Storyline approach in a teaching repertoire can facilitate language development in young learners.

Storyline är en undervisningsmetod som ursprungligen kommer från Skottland. Metoden används i hela världen, men har blivit väldigt populär främst i de nordiska länderna, Danmark och Norge, men också i Sverige. Storyline är ämnesövergripande och används oftast i grundskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur storyline lämpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket är baserat på ett utgångsmaterial som heter CSI:Math. Försöket observeras och utvärderas med en enkät och en efterföljande intervju. Utifrån resultaten av undersökningarna kan slutsatsen dras att storyline inte bara fungerar väl som arbetsmetod, utan också ligger väl i linje med de senaste förändringarna av gymnasiekurserna i matematik Gy2011.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om storylinemetoden ger måluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan främja skolutveckling. Un-dersökningen gjordes inom ramen för aktionslärande. Med skolutveckling som mål kan man i ett aktionslärande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersök-tes har under de senaste fyra åren genomfört fyra olika storyline. Barnen på avdelningen har gått i årskurs F-4 under dessa år. Fyra av de pedagoger som varit med alla fyra åren på avdelningen intervjuades enskilt. Det empiriska materialet bearbetades med inspiration av hermeneutiska tolkningsprinciper. Fem olika tema sammanställdes utifrån intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna har en stor tilltro till metoden. De anser själva att målen uppfylls. Frågan om ”bevis” för måluppfyllelse kvarstår dock. Deras uppfattning är också att storyline kan främja skolutveckling. Sedan avdelningen började arbeta med storyline så har avdelningen utvecklats positivt. Nivån på den pedagogiska diskussionen har höjts och också medvetenheten om att grundskolan är en målstyrd skola.

Sätt krydda på undervisningen tar dig med på en resa genom kryddhistorian. Jag försöker i detta arbete belysa kryddornas historiska värde. Men framför allt får du följa med på en resa till kryddlandet Indien, dit jag for under hösten 2002 med kursen ”Möte med U-land” och stifta bekantskap med de olika kryddor som används i de två delstaterna Tamil Nadu och Kerala. Genom intervjuer, studiebesök på en multiplantage samt litteratur försöker jag ge er en bild av indiernas förhållande till kryddor. Detta arbete innehåller förutom ovan beskrivna studier, ett förslag till hur man kan krydda biologiundervisningen. En utförlig beskrivning av de kryddväxter jag fann i Kerala finns att tillgå som en kunskapsbank inför de elevaktiva momenten.

Denna undersökning har som syfte att granska den tematiskt ämnesövergripande undervisningsmetoden Storyline i förhållande till läroplanerna Lpo94 och Lpfö98. Genomlitteraturstudier och kvalitativa intervjuer har frågställningen kunnat besvaras. Lärarna som intervjuats i undersökningen har förhållningssättet att det är viktigt att i den dagliga verksamheten arbeta för att möta alla barn och att undervisningen ska bedrivas med arbetsmetoder som är så demokratiska som möjligt. Förhållningssättet till tematiskt ämnesövergripande är att utgå ifrån barnens intressen och erfarenheter och för att skapa ett meningsfullt lärande så måste teori förenas med praktik. Resultatet av undersökningen visar att Storyline är en möjlig metod för att arbeta med värdegrunden, barns socialiseringsprocessoch varierat lärande. När det gäller barn i behov av särskilt stöd är metoden dock inte helt oproblematisk.

Syftet med följande arbete är att få insikt i hur man skapar miljöer för lustfyllt lärande. Arbetet ger en översikt över teorier kring barns lek, fantasi och kreativitet kopplat till skola och lärande. Med hjälp av ett undervisningsförsök med handdocka, samt intervjuer och observationer kring ett storyline-tema ville jag undersöka hur det går till när lärare ger plats för lust och kreativitet i undervisningen. Resultaten tyder på att handdocka och storyline är två metoder som skapar lustfyllt lärande. Båda metoderna stimulerar barnens fantasi och kreativitet, och eleverna uppfattar undervisningen som lustfylld.

Teknik är ett ämne som vid många skolor först dyker upp under grundskolans senare år under sitt rätta namn. Vi tror att många ungdomar som kommer i kontakt med teknikämnet uppfattar det som svårt eller konstigt. Detta beror kanske på att undervisningen sker på en alltför abstrakt nivå. De yngre eleverna däremot, har ibland ingen aning om vad teknik är eller är medvetna om att de kommit i kontakt med ämnet i skolan. En fundering som vår undersökning grundar sig på, är frågan om hur elever ser på teknik. Har de kanske en känsla av att det är ett ämne som de inte har någon nytta av? Vi vill också undersöka hur könssammansättningen i en grupp påverkar arbete och resultat. Vår uppfattning är att flickor lägger mer energi på att dekorera medan pojkarna lägger mer tid på funktionen.”Teknik finns överallt där det finns människor”, skriver Sjöberg (1997 s. 6). Alltså borde folk vara mer intresserade av att vilja lära sig mer om ämnet, eftersom det är mer eller mindre tvunget att ha åtminstone lite grundläggande teknisk kompetens för att klara sig bättre i vårt samhälle. Ett samhälle som är under ständig teknisk utveckling. Vi tror att det är positivt att introducera teknik som ett eget ämne redan i de lägre åren. När elever i grundskolans senare år får höra talas om teknikämnet, kan det uppfattas som komplicerat och svårt. Teknikämnet i skolan läses ibland under ett enda år, istället för att vara en naturlig del av de andra ämnena. Det tror vi skapar en rädsla för att välja teknik igen i senare studier.Teknik är ett underbart ämne som man utan vidare kan integrera i alla andra ämnen utan att egentligen behöva anstränga sig. Låt säga att eleverna under en matematiklektion ska konstruera ett föremål, för att sedan byta det med en klasskamrat. Efter bytet av konstruktionen, kommer eleverna att göra olika uträkningar av area och omkrets av föremålet. Under denna matematiklektion har vi lyckats få in en hel del teknik, kanske utan att vara medvetna om det. Just så här tror vi att det fungerar med teknikämnet ute på många skolor.Man arbetar med teknik, men som en del av exempelvis NO- eller SO-ämnena, vilket då medför att man inte medvetet arbetar efter målen i läroplanen för ämnet teknik. Teknikämnet har funnits med som skolämne redan i läroplanen Lgr 80, men då var det starkt kopplat till de naturvetenskapliga ämnena. Från och med 1994 års läroplan Lpo 94, kom teknik att bli ett obligatoriskt skolämne redan från förskoleklassen, med en egen kursplan, egna mål och egna betygskriterier. Teknik är ett ämne precis som alla andra obligatoriska ämnen och nog så viktigt (Ginner & Mattsson 1996). När detta står så klart skrivet i våra läroplaner, undrar man varför ämnet verkar komma i skymundan på många skolor.

Government agencies exercise bureaucratic autonomy when they are able to pursue their goals independent, and sometimes in defiance, of political superiors. Over the last three decades, research in the area of bureaucratic autonomy has provided numerous examples of relatively autonomous agencies and has generally recognized the desire of administrators to carve out greater autonomy for their organizations, but the question of how administrators consciously or unconsciously pursue autonomy remains a rich and largely unexplored area of research. Most theories of bureaucratic autonomy typically fall into two categories: an autonomy based on task-specificity that is contingent on the function and expertise of the organization and the ability of the agency to accept or reject new tasks; and a reputation-based autonomy contingent on the ability of the agency to build and maintain a constituency and to secure a reputation for effectiveness that makes it politically difficult for elected officials to influence agency action. This study applies a discourse analytic approach to the study of autonomy in two agencies established during the Cold War whose primary function is the distribution of federal grants-in-aid: the National Endowment for the Arts and the National Institute of Mental Health. Drawing on the theory and practice of discourse analysis, this study seeks to expand upon existing perspectives by better understanding how storylines help administrators to define the agency's mission and tasks and to develop its reputation for effectiveness. The findings suggest that storylines serve as causal drivers toward autonomy, operating in complex ways to influence individual decisions such as the scope of agency services and appropriations. They also suggest that storylines operate over time to both construct the circumstances that lead to greater autonomy and are simultaneously made more or less persuasive by those circumstances. / Ph. D.

Syfte och Forskningsfråga Följande flerfallsstudie behandlar relationen mellan fenomenet filmturism och destinationsvarumärken. Utifrån fenomenet ställer studien frågan vilka förutsättningar film skapar för uppbyggnad av destinationsvarumärken. Syftet med studien är därmed att göra en inventering av destinationers möjligheter och begränsningar vid varumärkesbyggande vid filmturism.   Metod Flerfallsstudien har härletts ur en deduktiv ansats, där tre fall har utgjort analysobjekt. Insamling av empirisk data har skett genom fem intervjuer med informanter knutna till studiens fall där turismaktörens perspektiv representeras. De tre studerade fallen har utgjorts av Ystad med filmerna om Wallander, Skopelos med filmen Mamma Mia! och Arendal med filmen Frozen. En andra metod som genomförts är webbaserad enkätundersökning med 161 respondenter som representerar turistens perspektiv.   Resultat och Slutsats Studien har kunnat visa på vilket sätt fallen arbetar med sina destinationsvarumärken och vilken påverkan filmerna haft på destinationerna. Det har även framgått att flera förutsättningar uppstått som går att arbeta med vid uppbyggnad av destinationsvarumärken. Slutligen har ett tydligt band mellan film och destination identifierats inom studiens fall och även att redan existerande förutsättningar som funnits på destinationerna är av vikt vid etablering av filmturism. En slutsats som har dragits är att förutsättningar för varumärkesbyggande av destinationer är komplexa och kan påverkas av faktorer som gör varje destinations förutsättningar unika. Studien har kunnat visa på att filmturism inte är ett passivt marknadsföringsverktyg utan måste aktivt arbetas med för att bygga upp destinationens varumärke. / Purpose and research question The following multiple case study is treating the relationship between the phenomena of film tourism and destination branding. Within the subject, the thesis is asking the question which prerequisites films creates for building destination brands. The purpose of the study is therefore to do an inventory of destinations possibilities and limitations when building a brand through film tourism.   Method The study has been carried out with a deductive approach, where three cases has been the objects for analysis. Gathering of empirical data has been done by conducting five interviews with informants bound to the cases, representing the tourism actors perspective. The three cases of the study is Ystad with the movies about Wallander, Skopelos with the movie Mamma Mia! and Arendal with the movie Frozen. A second method which has been conducted is a web-based survey with 161 respondents, representing the perspective of the tourist.   Result and Conclusions The study has shown in what ways the cases are working with destination brands and which impact the films has made on the destinations. Findings has also been found in how multiple prerequisites has emerged, which can be used in the work with building a destination brand. As a conclusion, a clear bond between a film and a destination has been identified within the cases of the study, and also how the already existing prerequisites at the destinations is of importance when establishing film tourism. A conclusion which has been drawn is how prerequisites for building a destination brand, are complex and can be influenced by factors which makes every destination’s prerequisites unique. The study has shown how a film is not a passive tool for marketing, but has to be used actively by destinations to build a brand.

Spoilers are in everyday life often seen as something to be strictly avoided. Nonetheless, earlier studies researching short stories found that spoilers can enhance the enjoyment of a story, rather than destroying it. At the same time, there are studies that have reached opposite results, but the placement and style of the spoiler may affect how it is received. When it comes to games there are no, or only a few, studies on the subject. When unspoiled, players generally choose non-aggressive options, but they are also strongly influenced by what role the character they play has in the narrative. The spoiler can upset this. By knowing what may happen players act differently, as well as thinking about the story in other ways than unspoiled players do. / <p>Artefakten gjordes tillsammans med Siri Åhman som skrev arbetet <em>Wait I'm Him Now - Identification and Choice in Games with More Than One Protagonist. </em>Åhman ändrade dock mycket i artefaktens uppbyggnad för att få den att passa hennes frågeställning bättre.</p>