Syfte och Forskningsfråga Följande flerfallsstudie behandlar relationen mellan fenomenet filmturism och destinationsvarumärken. Utifrån fenomenet ställer studien frågan vilka förutsättningar film skapar för uppbyggnad av destinationsvarumärken. Syftet med studien är därmed att göra en inventering av destinationers möjligheter och begränsningar vid varumärkesbyggande vid filmturism.   Metod Flerfallsstudien har härletts ur en deduktiv ansats, där tre fall har utgjort analysobjekt. Insamling av empirisk data har skett genom fem intervjuer med informanter knutna till studiens fall där turismaktörens perspektiv representeras. De tre studerade fallen har utgjorts av Ystad med filmerna om Wallander, Skopelos med filmen Mamma Mia! och Arendal med filmen Frozen. En andra metod som genomförts är webbaserad enkätundersökning med 161 respondenter som representerar turistens perspektiv.   Resultat och Slutsats Studien har kunnat visa på vilket sätt fallen arbetar med sina destinationsvarumärken och vilken påverkan filmerna haft på destinationerna. Det har även framgått att flera förutsättningar uppstått som går att arbeta med vid uppbyggnad av destinationsvarumärken. Slutligen har ett tydligt band mellan film och destination identifierats inom studiens fall och även att redan existerande förutsättningar som funnits på destinationerna är av vikt vid etablering av filmturism. En slutsats som har dragits är att förutsättningar för varumärkesbyggande av destinationer är komplexa och kan påverkas av faktorer som gör varje destinations förutsättningar unika. Studien har kunnat visa på att filmturism inte är ett passivt marknadsföringsverktyg utan måste aktivt arbetas med för att bygga upp destinationens varumärke. / Purpose and research question The following multiple case study is treating the relationship between the phenomena of film tourism and destination branding. Within the subject, the thesis is asking the question which prerequisites films creates for building destination brands. The purpose of the study is therefore to do an inventory of destinations possibilities and limitations when building a brand through film tourism.   Method The study has been carried out with a deductive approach, where three cases has been the objects for analysis. Gathering of empirical data has been done by conducting five interviews with informants bound to the cases, representing the tourism actors perspective. The three cases of the study is Ystad with the movies about Wallander, Skopelos with the movie Mamma Mia! and Arendal with the movie Frozen. A second method which has been conducted is a web-based survey with 161 respondents, representing the perspective of the tourist.   Result and Conclusions The study has shown in what ways the cases are working with destination brands and which impact the films has made on the destinations. Findings has also been found in how multiple prerequisites has emerged, which can be used in the work with building a destination brand. As a conclusion, a clear bond between a film and a destination has been identified within the cases of the study, and also how the already existing prerequisites at the destinations is of importance when establishing film tourism. A conclusion which has been drawn is how prerequisites for building a destination brand, are complex and can be influenced by factors which makes every destination’s prerequisites unique. The study has shown how a film is not a passive tool for marketing, but has to be used actively by destinations to build a brand.

Goal number 15 in United Nations Sustainable Development goals, is to halt the degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity situated in a botanical garden.  Based in theories of landscape architechture, didactics and storytelling techniques, a user's intrepretations of designs are examined. The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using a spatsial elements. The work investigates wich forms of visual elements signal the topic of biodiveristy. / Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp. Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald. Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext. Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga elementinnefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde. Då detta är ett arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.