På grund av krig och förstörelse i olika delar av världen har Sverige under de senaste åren tagit emot ett stort antal människor som tvingats fly från sina hemländer. Sveriges demografiska sammansättning har på kort tid kommit att förändras och samhället behöver anpassas efter den nya situation som råder. För att integrationen av nya invånare ska fungera anser jag att vi behöver arbeta på flera fronter samtidigt. I den här undersökningen vill jag ta reda på om en väg till integration och inkluderande av fler människor skulle kunna vara genom deltagande design. I deltagande design arbetar designer och slutanvändare tillsammans i designprocessen med intentionen att göra designen mer användarvänlig. För att undersöka denna metodologi har jag arbetat med flyktingar i workshops där vi skapat ett informationsmaterial avsett att hjälpa andra flyktingar. Materialet innehåller tips, råd och information som flyktingar kan ha behov av när de kommit till Sverige. Det grafiska materialet, som resulterade i en broschyr, är mitt bidrag till att göra det svenska samhället mer inkluderande och Sverige till ett bättre land att leva i.

Here, all fans are welcome is an examination paper in Information Design, specializing in spatial design. This paper is based on a case study of a sports bar and restaurant in Eskilstuna called O’Learys. Using an inclusive design approach and a participatory design process, a new and improved design proposal was developed. Throughout this study, a series of design theories and methods were implemented in order to identify and study flaws within the  current restaurant environment. The new design proposal paid close attention to the visitors needs in order to ensure that they would be met. The aim of the study is to identify what different spatial elements communicate an including or an excluding environment. In order to identify this, several methods were utilized such as observation, spatial analysis and conversation with the user. All of these points were taken into account so as to better understand the users experience within the environment. The findings made resulted in a new design proposal. The proposal was developed in the 3Dmodelling program Sketch-Up and rendered in Shader-Light. This method of illustration was chosen because of its ability to communicate a realistic feeling within the room. The final design is of an inclusive multi-functional environment that contributes and encourages social interaction between visitors.

Målet med projektet har varit att skapa en lösning som gör det möjligt för alla att färdas med självkörande bilar i framtiden, med fokus på rullstolsburna. Projektet har gjorts i nära samarbete med personer som har olika funktionsvariationer, med fokus på att kunna komma in i fordonet och spänna fast sig självständigt. Projektet har gjorts i samarbete med DRIVE-projektet på Mittuniversitet, som forskar kring energilagring, elbilsinfrastruktur och elmotordrivlina.

Många människor lider av kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försämraförmågan att använda teknik och leda till att människor går miste om många verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar i utvecklingen avmobilapplikationer är utmanande då vissa gränssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebär design som möjliggör användande föralla människor. Designmönstren har nåtts genom kvalitativ metod. Intervjuer med sakkunniga inomkognitiva funktionsnedsättningar och tekniska hjälpmedel har varit den huvudsakligadatainsamlingsmetodiken.

Uppsatsen utforskar Compact Livings hållbarhetsperspektiv. Hur design kan användas för att skapa en positiv erfarenhet hos allmänheten. Idén är att kommunicera och vidga förståelsen av hållbarhet med Compact Living. Det resulterade i en möbel som harflera funktioner (avskärmare, spegel & anslagstavla) och som kanplaceras fritt för att arbeta med kreativiteten hos användaren. I utforskningen utfördes interjvuer och undersökning av marknaden därdet kom fram ett stort behov av förvaring. Ett negativt behov somuppfattades komma ifrån den ökande överkonsumtionen. Projektetsresultat bygger på en annan aspekt av Compact Living; Varierad eller Flexibel användning. Utvecklingen av resultatet bestod utav individuell idégenerering och workshops tillsammans med användare.I skapandet av modell användes skiss och cad för att ta fram formoch lätt hantering. Diskussionen tar upp bland annat defintionen avCompact Living och att ha kreativtet som en funktion.

Internet är en viktig del av människors vardag och webbsidor används dagligen av en stor del av befolkningen. Trots detta är det en övervägande andel män som skapar dessa webbsidor. Utvecklarnas normer och förväntningar formar ofta webbplatsers design. För att utveckla webbsidor som är användarvänliga och skapar en positiv användarupplevelse krävs det en medvetenhet och förståelse för användarnas olika preferenser. Genom att ha en ökad medvetenhet om dessa preferenser kan utvecklare och designers arbeta för att skapa webbsidor som möter användarnas förväntningar och behov på ett mer effektivt sätt.  Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors uppfattning och reaktioner på stereotypiskt könskodad webbdesign, samt att undersöka hur könsneutral webbdesign kan bidra till att skapa inkluderande webbplatser. Syftet har sedan kategoriserats ner i två undersökningsfrågor. Undersökningsfrågorna i denna studie utforskar hur kvinnor uppfattar och känner igen stereotypiskt könskodad webbdesign, samt deras åsikter om inkluderande webbdesign och dess betydelse för att känna sig inkluderade.  För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Studien bygger på en tidigare kandidatuppsats och undersöker även tidigare forskning inom ämnet. Metoden för datainsamling som användes var fokusgrupp bestående av kvinnor. Genom att återanvända delar av den tidigare kandidatuppsatsen och utöka med nya frågeställningar, analyserades hur stereotypisk könskodad webbdesign upplevs av kvinnor.  Resultatet av studien visade att kvinnor reagerade både positivt och negativt på stereotypiskt könskodad webbdesign. De kunde identifiera och känna igen könsstereotyper i färg, typografi och bildspråk. Deltagarna upplevde att den stereotypiska designen bidrog till exkludering av både kvinnor, män och personer med andra könsidentiteter. Därmed betonades vikten av att skapa könsneutral design för att främja en positiv användarupplevelse och undvika negativa konsekvenser av stereotyper. Resultatet betonade även behovet av inkluderande webbdesign och att skapa en känsla av inkludering för att möta olika användares behov och preferenser.

Design har en otrolig förmåga att föra utvecklingen framåt men det finns många som är kritiska till hur design utvecklas i västvärldens samhälle. Syftet med denna uppsats är att analysera open design för att ge ett alternativt perspektiv på industridesign. Open design handlar om en designprocess där vem som helst kan delta, utveckla och tillverka produkter. Metoden har sin grund i open source-rörelsen som hastigt spreds i och med internets utbredning. Open design är dock inte lika välutvecklat då rådande marknads- och företagssystem till viss del hämmar detta. Dock finns det krafter som visar på att sättet vi idag ser på bland annat kreativitet och motivation är förlegat och behöver updaderas. Detta för att vi ska kunna möta de problem vi idag står inför beträffande miljö och rättvisa. Tanken med open design är att människor på lika villkor jorden över ska få samma chans att utveckla och använda ändamålsenliga produkter och idéer. Denna uppsats har en kritisk ställning till västvärldens sätt att behandla design och designprocessen. I det rådande systemet kommer design bara en del till nytta och överkonsumtion i väst har ofta en smutsig baksida i bland annat orättvisa handelsvillkor och arbetsförhållanden hos producenter. Uppsatsen är en litteraturstudie som beskriver och analyserar öppna ickekommersiella kollaborativa designprojekt.

Virtual Reality (VR) is an extensive field where significant development has been made. A critical aspect of the user experiences is still relatively unexplored, the accessibility. How VR designers can work to make their experiences more accessible becomes an important part regarding the development of the technology and the inclusion of users with disabilities. Today, there is no known, structured study about how VR designers in Sweden work practically with accessibility within virtual experiences. The purpose of this study is therefore to create knowledge about how designers within the VR industry work with accessibility in the design of virtual experiences. In this study we conducted a survey, which focused on factors that influence the work with accessibility in VR, and six deepening interviews. The result of the survey showed differences within occupational groups, where visual VR designers work more with accessibility than other occupational groups. The result of the interviews revealed tendencies that VR designers’ point of view and definition considering accessibility, affected which people with disabilities that were included in their design process. Establishing generic guidelines or tools can support VR designers' work with accessibility, but these do not make the virtual experiences accessible. Some kind of collaborative work between designers and users with disabilities is needed to ensure accessible VR experiences. / Virtuell verklighet (VR) är ett omfattande område där betydande utveckling gjorts. En kritisk aspekt av användarupplevelserna är dock fortfarande relativt outforskad, tillgängligheten. Hur VR-designers kan arbeta med att tillgängliggöra sina upplevelser blir därför en viktig del i teknologins utveckling samt inkludering av användare med nedsatta förmågor. Idag finns det ingen känd, strukturerad studie kring hur VR-designers i Sverige praktiskt arbetar med tillgängligheten inom virtuella upplevelser. Syftet med denna studie är därför att skapa kunskap om hur designers inom VR-branschen arbetar med tillgänglighet i designandet av virtuella upplevelser. I studien kombinerades en enkät, där fokuset var att ta reda på vilka faktorer som påverkar arbetet med VR och tillgänglighet, samt sex fördjupande intervjuer. Enkätresultatet visade skillnader mellan yrkesgrupper, där visuella VR-designers arbetade mer med tillgänglighet än andra yrkesgrupper. I intervjuresultatet sågs tendenser på att VR-designers synsätt och definition kring tillgänglighet påverkade vilka användare med nedsatta förmågor som inkluderades i deras designprocess. Etablering av allmänna riktlinjer eller verktyg kan stödja VR-designers tillgänglighetsarbete, men dessa gör inte virtuella upplevelser tillgängliga. Någon typ av samarbete mellan designers och användare med nedsatta förmågor behövs således för att säkerställa virtuella upplevelsers tillgänglighet.

This thesis examines the presence of ergonomics in the design process at IKEA of Sweden. It also attempts to describe how IKEA of Sweden can implement more ergonomics in their development process of new products. The study is based on interviews with employees at IKEA of Sweden and with an employee at the design bureau Veryday.  The thesis also includes a design process that has been conducted using a given brief by IKEA of Sweden with a predetermined way of production. The purpose of the design process should have an overall ergonomic perspective. The interviews were analysed using the theory presented which includes the perception and fallacies of ergonomics, anthropometrics and universal design. The result shows that ergonomic aspects are not included in a structured way common for all areas when developing products at IKEA of Sweden. The study also points to a need of information about ergonomics, like a guideline. Access to an expert as an occupational therapist or a physiotherapist would also improve the design process. The analysis of the design process and the products Höghult shows the importance of preparation in the design process using functional analysis, specifications and analysis of the way of production. To proceed with the implementation of the overall ergonomic perspective in the design process, it is important to test and evaluate the prototype using an expert and a test panel representing the potential customers. / Den här uppsatsen undersöker förekomsten av ergonomi i designprocessen på IKEA of Sweden. Den försöker även beskriva hur IKEA of Sweden kan föra in mer ergonomi i deras arbete med att ta fram nya produkter. Studien är baserad på intervjuer av medarbetare på IKEA of Sweden samt av företrädare för designbyrån Veryday. Parallellt med intervjustudien genomfördes en designprocess efter given brief av IKEA of Sweden med angivet produktionssätt där processen ska ha ett övergripande ergonomiskt perspektiv. Intervjuerna analyserades utifrån den teori som presenterats om bland annat föreställningar om ergonomi, antropometri och universell design. Resultatet visar att det inte finns ett strukturerat arbetssätt för ergonomiska frågeställningar gällande produktutveckling på IKEA of Sweden. Studien visar också på att det finns behov av information om ergonomi som t ex en guideline. Att ha tillgång till en expert, såsom t ex en arbetsterapeut eller fysioterapeut, skulle också berika designprocessen. Analysen av designprocessen och produkterna Höghult visar betydelsen av att noga förbereda designprocessen med hjälp av funktionsanalys, kravspecifikation samt analys av produktionssättet. För att komma vidare med implementeringen av det övergripande ergonomiska perspektivet i designprocessen är det viktigt att testa och utvärdera prototypen med hjälp av exempelvis en expert samt en testgrupp som representerar kundgruppen.

Detta arbete redogör för hur en stadshistorisk utställning kan utformas för att kommunicera sitt innehåll till målgruppen utrikes födda med bristande kunskaper i svenska. Undersökningen mål är att hitta riktlinjer som visualiserar ett koncept för denna typ av utställning. I undersökningen behandlas den lokalhistoriska utställningen ”Se Eskilstuna” på Eskilstuna stadsmuseum. Utställningen används idag som undervisningsmaterial för studenter från SFI; svenska för invandrare. Idag har utställningen brister som gör att den inte uppfyller den specifika målgruppens behov. Genom låg kontrast och struktur samt att den idag till stor del utgår från text, försvåras möjligheten att kommunicera sitt innehåll till målgruppen. I detta arbete diskuteras främst utställningens rumsliga formgivning, men även hur innehållet påverkar förståelsen för utställningen. Syftet med arbetet är att undersöka hur en utställning på bästa sätt kan förmedla information om platsen och platsens historia, utan att enbart förlita sig till kompletterande text-information. Detta för att underlätta för målgruppen att ta till sig innehållet. Med hjälp av tydligare struktur, och genom att skapa grupperingar och ett visuellt narrativ, skapas ökade förutsättningar för målgruppen att ta till sig utställningens innehåll. I undersökningen kombineras teorier om kognitiva processer, distribuerad kognition och affordans som vetenskaplig utgångspunkt. Genom kvalitativa metoder i form av fokusgrupp och öppen observation har en förståelse för målgruppen och dess behov skapats. Genom en platsanalys har brister i den existerande utställningsmiljön identifierats och en förståelse för rummet formulerats. Med stöd av litteratur och metodresultat har sedan ett designförslag skapats.