Många människor lider av kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försämraförmågan att använda teknik och leda till att människor går miste om många verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar i utvecklingen avmobilapplikationer är utmanande då vissa gränssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebär design som möjliggör användande föralla människor. Designmönstren har nåtts genom kvalitativ metod. Intervjuer med sakkunniga inomkognitiva funktionsnedsättningar och tekniska hjälpmedel har varit den huvudsakligadatainsamlingsmetodiken.

Marknaden för smartphones har vuxit stort under de senaste åren och även utveckling av applikationer till dessa. Då utveckling av applikationer för smartphones skiljer sig från traditionell utveckling så passar inte traditionella utvecklingsprocesser för utveckling till smartphones på ett optimalt sätt. Denna studie undersöker mobilapplikationsutveckling med fokus på användbarhet. Då det råder brist på systemutvecklingsprocesser för mobilapplikationsutveckling så vill denna studie utvärdera ISO standarden ”ISO 9241-210 – Användarcentrerad design för interaktiva system”. Denna standard är en samling av riktlinjer och krav för generell systemutveckling. Studien utvärderar därför lämpligheten att använda ISO 9241-210 för utveckling av mobilapplikationer, då fokus ligger på användbarhet. En prototyp för iPhone utvecklades med ISO 9241-210 som bas och utvärderades sedan för att se om användbarheten var acceptabel. Författarna utvärderade också hur ISO 9241-210 riktlinjer hade implementerats i utvecklingen av prototypen och även utvärderat om riktlinjerna i Apples App Design Strategies har motsvarande riktlinjer i ISO 9241-210. Slutsatsen är att ISO 9241-210 är en bra grund att stå på vid utveckling av mobilapplikationer men att det finns några riktlinjer som kan ges mer eller mindre fokus, beroende på projektets omfattning. / Program: Systemarkitekturutbildningen

<p>Mobilmarknaden idag består av ett antal aktörer, Nokia är störst, med Samsung, Motorola, LG, Sony Ericsson och HTC bakom sig. Nokias telefoner bygger på operativsystemet Symbian som idag är det största operativsystemet på marknaden för smartphones. Open Handset Alliance har utvecklat ett eget operativsystem för främst mobiltelefoner, kallat Android, som är bygger på Linuxkärnan. Android är framtaget som ett gratisalternativ till de dyra konkurrerande operativsystemen.</p><p>Examensarbetets syfte är att studera utvecklingsmiljön till Android och se vilka kunskaper som krävs för att effektivt kunna utveckla applikationer. I detta ingår även att identifiera vilka möjliga problem som kan uppstå under utveckling, samt dokumentera vilka utvecklingsverktyg som finns tillgängliga.</p><p> </p><p>Målet har varit att utreda hur applikationer utvecklas effektivt, det innebär att ta reda på svaren till vad som krävs av utvecklare för att kunna utveckla applikationer, vilka utvecklingsverktyg som finns, samt vilka problem som kan identifieras under utveckling. Studien valdes att genomföras med en kartläggning, för på djupet beskriva operativsystemet och hur dess delar samspelar med varandra.</p><p> </p><p>I studien undersöktes hur plattformen är uppbyggd och vilka fundamentala delar som en applikation består av, samt vilka verktyg som används för att utveckla applikationer. I studien ingick även att utveckla två stycken testapplikationer, en musikigenkänningstjänst och en lokaliseringstjänst.</p><p>Förutom erfarenhet av utveckling i språket Java krävs förståelse för hur plattformen fungerar och är uppbyggd. Förståelse för plattformen man utvecklar för är alltid viktigt, men Android skiljer sig markant från klassiska plattformar. En utvecklare bör därmed ha specifik förståelse för hur plattformen fungerar, hur applikationer är uppbyggda och hur de körs. Vidare lider Android även av att vara ett ungt operativsystem med bristfällig dokumentation och buggar som kan medföra problem under utveckling av applikationer. Som utvecklare för Android är man förvisad till att använda Eclipse som verktyg, något som fungerar smidigt då de flesta utvecklare i Java är bekanta med Eclipse. Till Eclipse finns även ett debugverktyg som man som utvecklare har stor nytta av. Den viktigaste lärdomen att ha när man utvecklar för Android är som nämnts ovan, att Android skiljer sig markant från klassiska plattformar och på vilket sätt måste ses som grundläggande kunskap för en utvecklare.</p>

Mobilmarknaden idag består av ett antal aktörer, Nokia är störst, med Samsung, Motorola, LG, Sony Ericsson och HTC bakom sig. Nokias telefoner bygger på operativsystemet Symbian som idag är det största operativsystemet på marknaden för smartphones. Open Handset Alliance har utvecklat ett eget operativsystem för främst mobiltelefoner, kallat Android, som är bygger på Linuxkärnan. Android är framtaget som ett gratisalternativ till de dyra konkurrerande operativsystemen. Examensarbetets syfte är att studera utvecklingsmiljön till Android och se vilka kunskaper som krävs för att effektivt kunna utveckla applikationer. I detta ingår även att identifiera vilka möjliga problem som kan uppstå under utveckling, samt dokumentera vilka utvecklingsverktyg som finns tillgängliga.   Målet har varit att utreda hur applikationer utvecklas effektivt, det innebär att ta reda på svaren till vad som krävs av utvecklare för att kunna utveckla applikationer, vilka utvecklingsverktyg som finns, samt vilka problem som kan identifieras under utveckling. Studien valdes att genomföras med en kartläggning, för på djupet beskriva operativsystemet och hur dess delar samspelar med varandra.   I studien undersöktes hur plattformen är uppbyggd och vilka fundamentala delar som en applikation består av, samt vilka verktyg som används för att utveckla applikationer. I studien ingick även att utveckla två stycken testapplikationer, en musikigenkänningstjänst och en lokaliseringstjänst. Förutom erfarenhet av utveckling i språket Java krävs förståelse för hur plattformen fungerar och är uppbyggd. Förståelse för plattformen man utvecklar för är alltid viktigt, men Android skiljer sig markant från klassiska plattformar. En utvecklare bör därmed ha specifik förståelse för hur plattformen fungerar, hur applikationer är uppbyggda och hur de körs. Vidare lider Android även av att vara ett ungt operativsystem med bristfällig dokumentation och buggar som kan medföra problem under utveckling av applikationer. Som utvecklare för Android är man förvisad till att använda Eclipse som verktyg, något som fungerar smidigt då de flesta utvecklare i Java är bekanta med Eclipse. Till Eclipse finns även ett debugverktyg som man som utvecklare har stor nytta av. Den viktigaste lärdomen att ha när man utvecklar för Android är som nämnts ovan, att Android skiljer sig markant från klassiska plattformar och på vilket sätt måste ses som grundläggande kunskap för en utvecklare.

To remain competitive and successful in today’s globalized market, companies need a strategy to ensure that they are constantly at the leading edge in terms of products and services. The implementation of a mobile application is one approach to fulfill this requirement. This report describes an overview of the topic, by introducing briefly today’s development tools for mobile application development and subsequently focusing on the Soundhailer application, as the application done by the author. The problem in focus is to find out whether a native or web-based application is preferred for an iOS application production strategy for a start-up company. Moreover, the report delivers an insight into a well-structured method that works good for setting up measuring points for a website, also Soundhailer’s, and the factual realization of a development tool for iOS development. This insight is based on a lot of help from a former student of the Royal Institute of Technology, who has had some previous experience within the area. To show prospective similarities and differences between theory and reality, the experiences are subsequently compared to the theoretical part. Finally, the results are critically discussed. Two versions of the application were developed, both a native version and a web-based version, and the results show that both native and web-based applications can be convenient solutions for companies to implement and use. The results also provide a foundation upon which others can build and better understand how an iOS application is used and developed. / För att förbli konkurrenskraftiga och framgångsrika i dagens globaliserade marknad, behöver företagen en strategi för att se till att de ständigt är i framkant när det gäller produkter och tjänster. Att framställa en mobilapplikation är ett av många sätt för att nå upp till detta krav. Denna rapport ger en överblick över ämnet genom att först gå igenom dagens utvecklingsverktyg för mobilapplikationer och därefter fokusera på företaget Soundhailers mobilapplikation, eftersom denne har utvecklats av undertecknad. Problemet i fokus består av att ta reda på om en hårdvarukodad eller webbaserad applikation är att föredra för produktionsstrategin av en iOSapplikation för ett start-up-företag. Dessutom ger rapporten en inblick i en välstrukturerad metod som fungerar bra för att inrätta mätpunkter för en webbplats, med fokus på Soundhailers webbplats, samt det faktiska genomförandet av ett utvecklingsverktyg för iOS-utveckling. Denna insikt bygger på en hel del hjälp från en före detta elev på Kungliga Tekniska Högskolan som har tidigare erfarenheter inom området. För att sedan visa potentiella likheter och skillnader mellan teori och verklighet jämförs erfarenheterna med den teoretiska delen. Slutligen diskuteras resultaten kritiskt. Två versioner av applikationen har utvecklats, både en hårdvarukodad version och en webbaserad version, och resultaten visar att både hårdvarukodade och webbaserade applikationer kan vara praktiska lösningar som företag kan implementera och använda sig av. Resultaten ger också en grund på vilken andra kan bygga vidare på samt en bättre förståelse för hur en iOSapplikation kan användas och utvecklas

Mobile application development has become an important part of modern software development. Developers today are faced with the challenge of selecting correct frameworks to use. This thesis analyses the comparison of two JavaScript frameworks, React Native and Ionic and the guidelines on how to choose a framework based on four chosen criteria. These criteria are performance, available extensions, community support and development ability. The thesis tackles the problem of the lack of concrete guidelines for software professionals to evaluate and compare mobile application frameworks. The purpose of this thesis is to create a version of guidelines to evaluate and compare two mobile application frameworks. This version is being built upon the researcher’s study of React Native and Ionic. The goal for this thesis is that this version of guidelines could provide a basis for a software community, both researchers and practitioners, to extend the guidelines to cover more frameworks. This research aims to provide readers with a thorough grasp of the advantages and disadvantages of each framework by carefully assessing their benefits and drawbacks, enabling them to choose between React Native and Ionic in a strategic manner. A qualitative research method with support of quantitative data is used to evaluate the results. Through the process of gathering quantitative data, a comparative approach is also evaluated, comparing React Native and Ionic. When examining these two frameworks, the finding is that both are excellent choices for application development, but the optimal framework depends on the specific criteria used, as each criterion may favor one framework over the other. The findings for this thesis reveal that React Native outperforms Ionic in all of the four criteria. Through the process of evaluating each of the four criteria, the GE-MAF guidelines were formulated. / Mobilapplikationsutveckling har blivit en viktig del av modern mjukvaruutveckling. Utvecklare idag står inför utmaningen att välja rätt ramverk att använda. Detta examensarbete analyserar jämförelsen av två JavaScript-ramverk, React Native och Ionic och riktlinjerna för hur man väljer ett ramverk baserat på fyra valda kriterier. Dessa kriterier är prestanda, tillgängliga tillägg, gemenskapsstöd och utvecklingsförmåga. Avhandlingen tar upp problemet med bristen på konkreta riktlinjer för programvaruproffs att utvärdera och jämföra ramverk för mobila applikationer. Syftet med denna uppsats är att skapa en version av riktlinjer för att utvärdera och jämför två ramverk för mobila applikationer. Denna version bygger på forskarens studie av React Native och Ionic. Målet för detta examensarbete är att denna version av riktlinjerna skulle kunna ge en grund för en mjukvarugemenskap, både forskare och praktiker, att utöka riktlinjerna till att omfatta fler ramverk. Denna forskning syftar till att ge läsarna ett grundligt grepp om fördelarna och nackdelarna med varje ramverk genom att noggrant utvärdera deras fördelar och nackdelar, vilket gör det möjligt för dem att välja mellan React Native och Ionic på ett strategiskt sätt. En kvalitativ forskningsmetod med stöd av kvantitativ data används för att utvärdera resultaten. Genom processen att samla in kvantitativa data utvärderas också ett jämförande tillvägagångssätt, som jämför React Native och Ionic. När man undersöker dessa två ramverk är upptäckten att båda är utmärkta val för applikationsutveckling, men det optimala ramverket beror på de specifika kriterier som används, eftersom varje kriterium kan gynna ett ramverk framför det andra. Resultaten för denna avhandling avslöjar att React Native överträffar Ionic i alla de fyra kriterierna. Genom processen att utvärdera vart och ett av de fyra kriterierna formulerades GE-MAF:s riktlinjer.