<p>Detta är en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. </p><p>I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lämpliga eller inte alls </p><p>vara lämpliga till en mobil enhet. På denna mobila enhet är det tänkt att e-papperstekniken </p><p>skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida </p><p>nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning där vi observerat hur </p><p>interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus på nyhetsläsning. Den litteratur vi har </p><p>använt oss av bestod främst av böcker inom vårt problemområde. Information har även </p><p>hämtats från databaser som till exempel ACM. I vårt resultat kommer vi fram till vilka </p><p>interaktionstekniker och inputenheter som kan appliceras på en framtida e-pappersartefakt.</p>

Detta är en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lämpliga eller inte alls vara lämpliga till en mobil enhet. På denna mobila enhet är det tänkt att e-papperstekniken skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning där vi observerat hur interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus på nyhetsläsning. Den litteratur vi har använt oss av bestod främst av böcker inom vårt problemområde. Information har även hämtats från databaser som till exempel ACM. I vårt resultat kommer vi fram till vilka interaktionstekniker och inputenheter som kan appliceras på en framtida e-pappersartefakt.

<p>Den här studien syftar till att undersöka vilka designelement som är av vikt för att stödja den mentala modellen vid en gränssnittsmigration från stor till liten skärm. Studien syftar även till att undersöka om dessa skiljer sig vid migrering av gränssnitt med olika ändamål.</p><p>Med utgångspunkt från tre existerande migrerade gränssnitt inom ändamålen Nyhetsuppdatering, Social Networking samt Resesökning har utifrån teori kartlagts hur dessa gränssnitt hanterar olika designelement vid migrering. Vidare karaktäriseras studien av en kvalitativ ansats och grundar sig i en empirisk undersökning i form av en observerad, uppgiftsbaserad utvärdering med efterföljande djupintervju.</p><p>Slutsatsen som efter studien kunde dras var att samtliga designelement som under migreringen nyttjades på det mindre gränssnittet var av vikt för att stödja den mentala modellen. Dessa skiljde sig dock mellan gränssnitt av olika ändamål. Vidare kunde slutsatsen dras kring att olika designelement var av olika vikt för ett stödjande av den mentala modellen. Med utgångspunkt från dessa slutsatser presenteras sedan designimplikationer för gränssnittsändamålen.</p>

Den här studien syftar till att undersöka vilka designelement som är av vikt för att stödja den mentala modellen vid en gränssnittsmigration från stor till liten skärm. Studien syftar även till att undersöka om dessa skiljer sig vid migrering av gränssnitt med olika ändamål. Med utgångspunkt från tre existerande migrerade gränssnitt inom ändamålen Nyhetsuppdatering, Social Networking samt Resesökning har utifrån teori kartlagts hur dessa gränssnitt hanterar olika designelement vid migrering. Vidare karaktäriseras studien av en kvalitativ ansats och grundar sig i en empirisk undersökning i form av en observerad, uppgiftsbaserad utvärdering med efterföljande djupintervju. Slutsatsen som efter studien kunde dras var att samtliga designelement som under migreringen nyttjades på det mindre gränssnittet var av vikt för att stödja den mentala modellen. Dessa skiljde sig dock mellan gränssnitt av olika ändamål. Vidare kunde slutsatsen dras kring att olika designelement var av olika vikt för ett stödjande av den mentala modellen. Med utgångspunkt från dessa slutsatser presenteras sedan designimplikationer för gränssnittsändamålen.

Under år 2013 tog den mobila handeln, även kallat m-handel, ordentlig fart och trenden bara fortsätter. M-handel är ett sätt att köpa produkter på nätet, precis som e-handel fast med en mobil enhet. Teknikens utveckling är det som ligger till grund för den mobila handelns snabba tillväxt. År 2011 såldes det för första gången fler mobiler och läsplattor tillsammans än vad det såldes datorer och idag är det många människor i världen som har tillgång till internet även på resande fot. Syftet med denna uppsats är att undersöka skillnader inom visual merchandising mellan traditionella webbshoppar och mobilanpassade webbshoppar. Studien fokuserar på att granska tre aspekter inom visual merchandising online: navigering, produktpresentation och miljö. Avsikten med studien är att den kan komma att ligga till grund för vidare forskning inom visual merchandising för mobila enheter. För att besvara syftet undersöktes hur modeföretags webbshoppar respektive mobilanpassade webbshoppar ser ut utifrån ett visual merchandise perspektiv. Den metod som har använts för att undersöka detta är innehållsanalyser av olika företags webbshoppar för datorer samt deras mobilanpassade webbshoppar. 60 observationer har genomförts på 30 olika modeföretag i budgetsegmentet. Observationerna utfördes utifrån ett förutbestämt observationsschema. Resultatet av undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader mellan fullständiga och mobilanpassade webbsidor när det gäller visual merchandising. De största skillnaderna är möjligheter till zooming, tillgång till extra alternativ, kategorisystemens utformning samt användningen av place/appear- och svepfunktion. De största likheterna är produktbilder samt färgsättningar på webbsidorna. Denna studie bidrar till kunskap inom ämnet visual merchandising för mobila enheter och kan komma att ligga till grund för vidare forskning inom ämnet. Vidare hade det varit intressant att utforska varför skillnaderna ser ut som de gör. Det hade även varit intressant att utforska hur företag ställer sig till de brister inom den mobila handeln som studien lyfter upp.

<p>Internetanvändning med mobila enheter såsom PDAs och smartphones är idag vanligt. De flesta webbsidor är dock designade för att visas på stationära datorer med stora skärmar. När användare med mobila enheter besöker webbsidorna uppstår ofta användbarhetsproblem som i främsta hand kan kopplas till de mobila enheternas små skärmar. </p><p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till, då en söksida på Internet skall anpassas för att presenteras på mobila enheter med små skärmar.</p><p>Studien bestod av tre olika faser, där den första var en litteraturstudie som syftade till att samla in information som berör design och omvandling av webbsidor mot små skärmar. I den andra fasen utvecklades två olika prototyper av en befintlig söksida på Internet, anpassade för små skärmar. I den tredje och sista fasen, utvärderades prototyperna på ett antal respondenter. Utvärderingarna bestod av uppgiftsbaserade utvärderingar med efterföljande intervjuer. Därefter analyserades resultatet av utvärderingarna utefter begrepp som behandlats i uppsatsens teoretiska del.</p><p>En slutsats som kunde dras var att flera av de designriktlinjer som idag finns för små skärmar även är lämpliga för en söksida. Studien har även resulterat i egna rekommendationer för hur en söksida kan migreras till mobila enheter med små skärmar för att vara användbar. En av dessa är att resultaten av en sökning bör presenteras kompakt så att användarna kan få en god överblick och inte behöva skrolla för mycket för att läsa dem.</p>

Internetanvändning med mobila enheter såsom PDAs och smartphones är idag vanligt. De flesta webbsidor är dock designade för att visas på stationära datorer med stora skärmar. När användare med mobila enheter besöker webbsidorna uppstår ofta användbarhetsproblem som i främsta hand kan kopplas till de mobila enheternas små skärmar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till, då en söksida på Internet skall anpassas för att presenteras på mobila enheter med små skärmar. Studien bestod av tre olika faser, där den första var en litteraturstudie som syftade till att samla in information som berör design och omvandling av webbsidor mot små skärmar. I den andra fasen utvecklades två olika prototyper av en befintlig söksida på Internet, anpassade för små skärmar. I den tredje och sista fasen, utvärderades prototyperna på ett antal respondenter. Utvärderingarna bestod av uppgiftsbaserade utvärderingar med efterföljande intervjuer. Därefter analyserades resultatet av utvärderingarna utefter begrepp som behandlats i uppsatsens teoretiska del. En slutsats som kunde dras var att flera av de designriktlinjer som idag finns för små skärmar även är lämpliga för en söksida. Studien har även resulterat i egna rekommendationer för hur en söksida kan migreras till mobila enheter med små skärmar för att vara användbar. En av dessa är att resultaten av en sökning bör presenteras kompakt så att användarna kan få en god överblick och inte behöva skrolla för mycket för att läsa dem.

Många konsumenter är snabbare än organisationer på att börja använda ny teknik och utrustning. När de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att på ett mer tillfredsställande sätt utföra sina arbetsuppgifter uppstår fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie är att ta reda på vad fenomenet BYOD är och hur det påverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker. Utifrån dessa har sedan en enkätundersökning utformats som skickats ut till svenska organisationer. Undersökningen visar att BYOD medför vissa fördelar. Dessa är t.ex. ökad produktivitet och kreativitet bland de anställda vilket i sin tur ger organisationer en ökad operationell effektivitet, fler nöjda, flexibla och mobila anställda och bättre kundbemötande. Undersökningen visar även att många organisationer saknar en formell BYOD-policy och att stöld eller borttappade enheter är ett stort säkerhetsproblem. Stora orosmomenten bland organisationerna är bland annat ökad belastning på IT-avdelningen och undermålig enhetssäkerhet. Det är viktigt att organisationer som anammar BYOD tänker på säkerhetslösningar som mitigerar dessa risker.

I ett samhälle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. Något som också blir vanligare är att företag använder olika tekniska hjälpmedel för att optimera verksamheten och därigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssätt.   Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affärssystem används som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som på något vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gäller informationsbehandling eller direkt användning av den mobila enheten.   För att utifrån syftet besvara de uppställda frågeställningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlägga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns någon nämnvärd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affärssystem.   Studien påvisade bland annat effekter så som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet på informationen och minskade felkällor. Den påvisade även att företagen i många fall upplevt liknande effekter men också att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan säga är att de tre företagen gemensamt var väldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv på många plan.   Vi hoppas därmed att vi på något vis har bidragit till att skapa förståelse för att en integration mellan ett företags affärssystem och mobila enheter skapar värde för ett företag på flera plan.

Med responsiv webbdesign skapas en design som sedan dynamiskt anpassar sig till olika enheters skärmbredder, utan att specifika designer måste skapas för att få en anpassad layout till varje specifik enhet. De senaste åren har användandet av mobila enheter för surf på webben ökat och kraven som ställs på det mobila surfandet ökar med detta. Ett problem som uppstår med mobila enheter är att de trots sina små skärmar, använder samma högupplösta bilder som skapats för större skärmar. Detta medför att, trots omskalning av bilder för att responsivt anpassa bilden till enheten, så laddas en onödigt stor bild ned till enheten. Detta kan exempelvis p.g.a. dålig uppkopplings-hastighet skapa en långsam nedladdning som i sin tur ger användaren en långsam surfupplevelse. Detta kan också innebära att det stjäls onödigt mycket trafik. I denna uppsats undersöks och utvärderas olika ramverk och lösningar för responsiv hantering av bilder för att ta reda på vad en bästa lösning är på detta problem. Vad en bästa lösning är visade sig bero mycket på vilka grundförutsättningar som råder och vilka krav som från början ställs på den applikation lösningen ska implementeras i. / With responsive web design, a design is created that dynamically adapts to various devices with different screen widths, without the need to create a custom layout for each specific device. In recent years the use of mobile devices to surf the Web has increased and the demands made on the mobile surfing is growing with it. A problem that arises with mobile devices is that despite their small screens, they’re using the same high-resolution images created for larger screens. This means that, despite resizing images to responsively adjust the image to the device, an unnecessarily large image is downloaded to the device. Due to poor connection speeds, this may create a slow download, which in turn provides the user with a slow browsing experience. This could also mean that an excessive amount of bandwidth is being used. This paper investigates and evaluates different frameworks and solutions for responsive handling of images to find out what the best solution is to this problem. What a best solution is, is shown to depend a lot on what basic conditions that prevail and what requirements are initially placed on the application the solution should be implemented in.