Most companies and organizations today depend on technology connected to the Internet. Schools and offices have therefore been providing computers, phones and other technology to the employees. The recent technological development and decline in prices for technology have contributed to making these products a part of everyday life for most people. This has made it very common for employees and students to bring their own devices into school and workplaces. The aim of this study is to define what "Bring your own device" means for Swedish companies and organizations and how it has been implemented in those. The aim is not mainly to generalize to all Swedish companies but create an understanding how the trend is used to provide a basis for continued research in this area. The questions this thesis aims to answer is: What does the term "Bring your own device" mean in the Swedish organizations and companies in which it is implemented? How is "Bring your own device" implemented in Swedish organizations and companies? What are the policies and guidelines for the Swedish organizations and companies that have implemented "Bring your own device", and how is compliance? A pragmatic approach has been used to incorporate previous studies while keeping the interview questions open to new approaches. The structure has been small-N studies that go deep into a number of cases, in order to more profoundly explain a phenomenon. Mail interviews have been used to collect data from the persons responsible for "Bring your own device" in the different organisations. The result shows that companies see "Bring your own device" as a trend where employees bring their own devices rather than firms providing employees with devices that they use privately. Respondents have not measured or examined how the introduction of BYOD has affected productivity. It seems, like in foreign studies, to be a lack of clear policies and guidelines regarding the phenomenon. / De flesta företag och organisationer är idag beroende av teknologi kopplad till Internet. I skolor och kontorslandskap har man därför sett till att förse de behoven som har funnits när det gäller datorer, telefoner och annan teknologi. De senaste årens tekniska utveckling och prisnedgång på teknologi har medverkat till att användningen av dessa produkter har blivit en del av vardagen. Detta har medfört att det har blivit allt vanligare att ta med sina egna enheter till skolor och arbetsplatser. Syftet är att definiera vad ”Bring your own device” (BYOD) innebär för svenska företag och organisationer och hur det har implementerats hos dessa. Främst är inte syftet att generalisera till alla svenska företag utan förstå hur trenden är implementerad för att ge en grund åt fortsatt forskning inom området. Frågeställningarna har varit följande: Vad innebär begreppet ”Bring your own device” i de svenska organisation-er och företag där det är implementerat? Hur är ”Bring your own device” implementerat i svenska organisationer och företag? Hur ser policys och riktlinjer ut i de svenska organisationer och företag som har implementerat ”Bring your own device”, och hur efterlevs dessa? En pragmatisk ansats har använts för att kunna dra fördel av tidigare studier samtidigt som intervjufrågorna har varit öppna för nya infallsvinklar. Upplägget har varit enligt små-N-studier där man går djupt in på ett antal fall, detta för att på ett mer grundläggande plan kunna förklara ett fenomen. För att samla in empiriska data har mailintervjuer gjorts av den ansvariga personen för ”Bring your own device” i respektive organisation. Resultatet visar att företag ser ”Bring your own device” som en trend där anställda tar med sig egna enheter snarare än att företagen förser anställda med enheter som de använder privat. De tillfrågade har inte mätt eller undersökt hur införandet har påverkat produktiviteten. Svenska företag och organisationer verkar agera på ungefär samma sätt som framkommit i utländska studier där tydliga policys och riktlinjer hos företag och organisationer kring begreppet BYOD saknas.

Cette thèse de doctorat, en Sciences de Gestion, a pour terrain de réflexions et d’actions de recherche, le projet WITE 2.0 consacré à l’analyse technico-organisationnelle d’un dispositif TIC en développement : une plateforme intégrée de télétravail. Cette plateforme permet de travailler «à distance» en mode connecté ou non, à partir de n’importe quel terminal (PC, téléphone, tablette), sur un mode «client léger» et dans un environnement de type cloud computing. De la conception de cette plateforme ont émergé des questionnements relatifs à la place des technologies d’information et de communication (TIC) dans les activités de travail réalisées «à distance» de son collectif de travail. Notre stratégie de recherche est constituée de deux grandes phases d’actions de recherche : la première consistait à connaître la diversité des configurations de «télétravail» et la seconde à comprendre les modes d’appropriation et les limites des technologies de communication unifiée entrant en jeu dans la conception de la plateforme. Ces deux phases ont été conduites dans une perspective de l’«action située» et suivant une méthodologie qualitative fondée sur des études par entretiens et par observations. Les résultats rendent compte des réalités des pratiques de travail à distance en situation de mobilité équipée, des limites des équipements et des tactiques construites par les acteurs pendant la «mise en pratique» de la technologie. Ces résultats révèlent aussi les normes, souvent tacites, et valeurs d’usages de ces nouvelles technologies et permettent d’appréhender leur conception au travers des recommandations managériales englobant leurs aspects technique, d’usage et de service. / This doctoral thesis in Management Sciences concerns the project WITE 2.0 dedicated to the analysis and the design of technical and organizational ICT device : an integrated platform for teleworking. This platform allows you to work "remotely" on a connected mode or not, from any device (PC, phone, tablet), on a "thin client" and in a work environment like « cloud computing ». Some questions have emerged related to the design of the platform : these questions concern the role of the information and communication technologies (ICT) in the progress of remote working. Our design of research is divided into two research’s actions : firstly, we wanted to know the diversity of remote working configurations and secondly, we wanted to understand how the appropriation’s codes and norms of the new technologies (used for the platform) take place. We followed an « situed action » perspective and a qualitative methodology based on semi-structured interviews and observations. In our results, we describe the remote working’s realities, the limitations of the technologies and the tactics built by the workers while they « enact » the technology remotly. We discovered some use’s norms, often in a tacit dimension, and use’s values of these new technologies. Finally we gave some managerial recommandations concerning the technical, use and service aspects.

Jag har studerat fenomenet Bring Your Own Device (BYOD) och hur detta har implementerats i svenska företag. Syftet har varit att beskriva vad BYOD kan innebära i olika verksamheter utifrån vad som kan anses inkluderat i trenden. Jag har även studerat drivkrafterna bakom implementeringen samt vilka företagsspecifika förutsättningar som kan påverka lösningen. Undersökningen har genomförts genom en fallstudie och tre företag har studerats. Den empiriska undersökningen har visat på en stor skillnad mellan företagens valda lösningar och även tydliggjort vilka faktorer som kan komma att spela roll vid utformningen av en BYOD-lösning. I analysen har sedan de olika lösningarna jämförts med varandra utifrån ett underlag som tagits fram ur litteraturen. I litteraturen har även ett antal vanliga drivkrafter identifierats som sedan jämförs med de, för företagen, viktigaste drivkrafterna. Studien har resulterat i ett antal aspekter som fenomenet kan studeras utifrån; avsikten med implementeringen, enheter, funktioner, finansiering och support. Genom att undersöka ett företags lösning utifrån dessa kan man få en större förståelse för den valda lösningen och hur den påverkar företaget och dess anställda. En drivkraft stod ut som mer viktiga än andra, den anställdes ökade produktivitet och effektivitet. Många andra drivkrafter utöver denna ansågs viktiga men dessa hade i många fall sitt ursprung i den ökade produktiviteten. I övrigt visade studien att just syftet med implementeringen har en stor påverkan på hur BYOD-lösningen ser ut. Liksom företagets bransch och organisationskultur.

Många konsumenter är snabbare än organisationer på att börja använda ny teknik och utrustning. När de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att på ett mer tillfredsställande sätt utföra sina arbetsuppgifter uppstår fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie är att ta reda på vad fenomenet BYOD är och hur det påverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker. Utifrån dessa har sedan en enkätundersökning utformats som skickats ut till svenska organisationer. Undersökningen visar att BYOD medför vissa fördelar. Dessa är t.ex. ökad produktivitet och kreativitet bland de anställda vilket i sin tur ger organisationer en ökad operationell effektivitet, fler nöjda, flexibla och mobila anställda och bättre kundbemötande. Undersökningen visar även att många organisationer saknar en formell BYOD-policy och att stöld eller borttappade enheter är ett stort säkerhetsproblem. Stora orosmomenten bland organisationerna är bland annat ökad belastning på IT-avdelningen och undermålig enhetssäkerhet. Det är viktigt att organisationer som anammar BYOD tänker på säkerhetslösningar som mitigerar dessa risker.

Le phénomène du Prenez vos appareils personnels (PAP) représente une tendance lourde sur le marché du travail. La pression vient plutôt du côté des employés, les employeurs étant la plupart du temps à la merci des choix de leurs employés en termes d’appareils et d’utilisation. Cette recherche étudie le PAP à travers la théorie institutionnelle pour mieux comprendre le PAP dans l’organisation en tenant compte du point de vue de l’employé et de l’employeur et en expliquant comment il est vécu. Neuf thèmes ont émergé de l’étude de cas à l’aide d’entrevues semi-dirigées : l’aspect pratique, la distinction entre la vie professionnelle et la vie personnelle qui s’effrite, la dépendance aux appareils, le stress, la liberté, la productivité, la sécurité de l’organisation, le besoin d’une politique pour encadrer le PAP dans l’organisation et le coût. Cette étude jette les assises d’une recherche sur une politique organisationnelle pour encadrer le PAP.

Research conducted by Tech Pro (2014) indicated that the Bring Your Own Device (BYOD) concept is gaining momentum with 74% of organizations already having some BYOD program or planning to implement one. While BYOD offers several benefits, it also presents challenges that concern information technology leaders and information security managers. This correlational study used the systems theory framework to examine the relationship between information security managers' intentions, perceptions of security, and compliance regarding BYOD implementation. Participants of the study consisted of information security managers in the eastern United States who had obtained the Certified Information Systems Manager certification. Data was collected from 94 information security managers through a survey instrument. The survey instrument integrated three other instruments with proven reliability developed by other researchers. Data was analyzed using a multiple regression analysis to test for a relationship between the variables of the study (security, compliance, and intent to implement BYOD). The multiple regression conducted in this study was insignificant indicating a relationship did not exist between the study's variables (F(2, 86) = 0.33, p = .718, R2 = .00). A significant negative relationship was found between security and compliance indicating a weakly negative correlation (r = -.26, p = .016). Using the results from the study, information technology leaders may be able to develop strategies from which to implement BYOD successfully. Implications for social change include increased knowledge of securing personal devices for employees and consumers in general and reduction in costs associated with security and data breaches.

Något som har blivit en stor fråga på sistone där arbetsgivare tvingats ta ställning är huruvida anställda har tillåtelse att använda sina privata enheter på arbetet eller inte. Användandet av smarta telefoner och surfplattor i privatlivet har på bara några år ökat relativt drastiskt. I och med detta så har viljan också blivit större bland arbetare att kunna utnyttja sina privata enheter även i arbetslivet. Detta fenomen kallas för Bring Your Own Device och implementationen av detta kan orsaka vissa problem och kan exempelvis påverka nätverkssäkerheten. Arbetet ämnade, att genom en enkätundersökning, undersöka hur pass vanligt det var att man tillät privata enheter i arbetet bland Sveriges kommuner och landsting. Det ämnade även undersöka vilka skyddsåtgärder som hade utförts för att skydda den resterande delen av infrastrukturen om man valt att tillåta BYOD. Resultatet från enkätundersökningen visar på att frågan ofta har lyfts bland organisationerna. Däremot har de oftast valt att inte införa BYOD på grund av olika anledningar såsom säkerhet, kostnader och brist på resurser. Har organisationerna istället valt att införa BYOD så har enheterna oftast separerats från de övriga nätverket på grund av säkerhetsskäl. / An ongoing question which have been brought into consideration lately is whether employees should be given the permission to bring their own devices to their jobs or not. The numbers of people using smartphones and laptops have been growing and with that, the will to make use of those devices at work. That phenomenon is called Bring Your Own Device and the implementation of it can cause network security related problems. This essay was written with the intentions to find out how many of the municipalities and counties that have allowed people to bring their own devices. The intentions was also to investigate which security actions that have been taken into consideration when securing the rest of the network from the brought devices. This was performed by sending out a survey. The result that the survey gave proves that BYOD have often been taking into consideration among the organizations. It also proves that many have chosen to not implement the phenomenon because of reasons like problem with the security, the costs, and the lack of resources. An overrepresented majority of the organizations who have chosen to implement it have decided to have the private devices in a separate network to secure the rest of the network infrastructure.

Syftet med denna studie är att få en grundläggande kunskap kring begreppet bring your own device. Eftersom ämnet är väldigt nytt och att det finns en viss okunnighet kring begreppet är det intressant att ta reda på varför BYOD är en uppgående trend, hur svenska verksamheter tänker inför tillåtandet, vilka krav som ställs och vilka problem som följer. För att komma fram till dessa slutsatser har intervjuer genomförts på tre olika verksamheter. Varav en verksamhet har tagit sig an BYOD och de andra två planerar inför tillåtandet av BYOD. Det har även genomförts intervjuer på både unga studenter, unga i arbetslivet samt en jurist för att få en tydligare bild av företeelsen. Resultatet visar att fördelar med BYOD är kostnadsbesparingar, flexibilitet och nöjda anställda. Däremot finns det vissa säkerhetsrelaterade problem samt juridiska problem med BYOD. Sådana problem kan handla om äganderätt, osäkra nätverk, obehörig åtkomst och frågor kring abonnemang. Många av dessa problem kan däremot förhindras genom att verksamheter skriver en policy som är speciellt framtagen för BYOD.

Mobiltelefonens mångfacettering erbjuder många möjligheter inom studier, men även flera utmaningar. Den här studien har utgått ifrån en sociokulturell teori om lärande, där det endast går att förstå eller undersöka människors tänkande eller kunskaper genom en analys av språk och handlingar, i relation till sociala och kulturella resurser som används av människan. I detta fall mobiltelefoner. Studien baserades i uppbyggnaden av fallstudier, då det som undersökts är ”hur” och ”varför” ett aktuellt skeende i ett konkret socialt sammanhang ser ut som det gör. Studiengenomfördes även med influenser av symbolisk interaktionism, detta då mänsklig interaktion sker bland annat med hjälp av symboler och mobiltelefonen i sig kan ses som en symbol, likväl som denger tillgång till andra symboler. Då en djupare förståelse för attityderna och uppfattningarna rörande mobilanvändandet i sociala sammanhang eftersträvades var denna studie kvalitativ och utfördes med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. Intervjupersonerna kan både se för- och nackdelar med att använda mobiltelefoner i studier, bland annat mobiltelefonens lättillgänglighet och mobilitet, men även det negativa i att olika sociala medier kan pocka på uppmärksamheten och störa koncentrationen både för mobiltelefonens ägare och även andra personer i dess närhet. Dock välkomnas teknik som kan förenkla studierna, men mobiltelefonen i dag saknar anpassning till detta, vilket gör att den därmed inte är en självklar del inom utbildning och studier. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

The use of bring your own devices (BYOD) is a global phenomenon, and nowhere is it more evident than on a college campus. The use of BYOD on academic campuses has grown and evolved through time. The purpose of this qualitative multiple case study was to identify the successful strategies used by chief information officers (CIOs) to mitigate information technology infrastructure demands produced by student BYOD usage. The diffusion of innovation model served as the conceptual framework. The population consisted of CIOs from community colleges within North Carolina. The data collection process included semistructured, in-depth face-to-face interviews with 9 CIOs and the analysis of 25 documents, all from participant case organizations. Member checking was used to increase the validity of the findings. During the data analysis phase, the data were coded, sorted, queried, and analyzed obtained from semistructured interviews and organizational documentation with NVivo, a qualitative data analysis computer software package. Through methodological triangulation, 3 major themes emerged from the study: the importance of technology management tools, the importance of security awareness training, and the importance of BYOD security policies and procedures. These themes highlight successful strategies employed by CIOs. The implications for positive social change as a result of this study include creating a more positive experience for students interacting with technology on campus. Effects on social change will also arise by increasing a student's mindfulness through security awareness programs, which will empower the student to take more control of their online presence and as they pass that information along to family and friends.