The purpose of this thesis is to outline experiences of mobile devices’ suitability to using them in teaching from teacher’s perspective inside Finnish vocational schools; how to benefit devices better in learning process, communication, collaboration, information searching and sharing between teacher, student, stakeholders and outer world. Mobile learning as an extension and possibility to more regenerative learning, effective communication and information management tool is viewed from working life demands in the 21st century. The core my study consists of information and communications technology (ICT) literacy skill, which is the ability to use technology to develop 21st century content knowledge and skills, in the context of learning core subjects and further in the working life. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

I uppsatsen presenteras ett författarverktyg utformat för att framställa geo-spel för mobilt lärande. Problemet ligger i att framställningen av geo-spel är för tekniskt komplex för att lärare utan avancerade tekniska kunskaper ska kunna utveckla egna geospel till sina elever. Ett lätthanterligt författarverktyg skulle kunna vara lösningen på detta problem. Genom att studera designprocessen för geo-spel för lärande samt att genomföra designsessioner med verksamma lärare för att fastställa kraven som ställs på ett författarverktyg tas en interaktiv prototyp fram, som också beskrivs i uppsatsen. Resultatet av användartesterna av den interaktiva prototypen visar att lärarna upplever att de skulle kunna skapa lärorika spel med hjälp av författarverktyget och att det även finns en stor vilja att få använda författarverktyget i praktiken.

<p>I uppsatsen presenteras ett författarverktyg utformat för att framställa geo-spel för mobilt lärande. Problemet ligger i att framställningen av geo-spel är för tekniskt komplex för att lärare utan avancerade tekniska kunskaper ska kunna utveckla egna geospel till sina elever. Ett lätthanterligt författarverktyg skulle kunna vara lösningen på detta problem.</p><p>Genom att studera designprocessen för geo-spel för lärande samt att genomföra designsessioner med verksamma lärare för att fastställa kraven som ställs på ett författarverktyg tas en interaktiv prototyp fram, som också beskrivs i uppsatsen.</p><p>Resultatet av användartesterna av den interaktiva prototypen visar att lärarna upplever att de skulle kunna skapa lärorika spel med hjälp av författarverktyget och att det även finns en stor vilja att få använda författarverktyget i praktiken.</p>

Sitting with mobile devices In my major work I explore how people sit more hunched with a small screen in hand, despite the existence of ergonomic office chairs and other seating options. My question is if I can impact the user, and encourage them to obtain a better posture with the help of the armchairs rests, and in this way minimize the impact on the neck. As a designer I want to comment on, but also highlight our use of mobile devices by adapting the shape of the armchair to fit this need. / Ett sittande med mobila enheter I mitt examensarbete undersöker jag som designer hur människan sitter allt mer hopkrupet med en liten skärm i handen trots att det finns ergonomiska kontorsstolar och andra sittartefakter. Jag undrar om jag kan påverka användaren genom att hitta en ny form i karmstolens armstöd och på såsätt undvika eventuella låsningar och smärtor i nacke. Jag som designer vill kommentera, och även främja vårt användande av mobila enheter genom att förändra karmstolen så att armstöden passar vårt sittandet idag.

Företag och privatpersoner som har för avsikt att utveckla plattformsoberoende applikationer har idag tillgång till ett stort utbud av utvecklingsmiljöer och verktyg. Denna uppsats avser att underlätta beslutet i val av verktyg genom att testa flera verktyg för att sedan rekommendera ett av dem. Författaren erhöll en lista över elva stycken verktyg, som genomgick en urvalsprocess, och därefter enutvärderingsprocess för att ta fram de fem verktyg som presterade bäst. En demoapplikation skapades för dessa fem verktyg, som sedan utvärderades enligt följande kriterier: cyklomatisk komplexitet, antal rader kod, antal installationssteg, samt applikationens storlek på enheten. De fem verktyg som presterade bäst efter urvalsprocessen och utvärderingsprocessen var följande: Cordova, Ionic, Meteor, React Native, och Xamarin. Det verktyg som fick högst poäng var React Native, som därför rekommenderas för utveckling av plattformsoberoende applikationer för mobila enheter.

Increasing collection of user data in society raises issues of trust. How much information are we really prepared to share and what makes some services better than others in trustbuilding? Trust has been identified as necessary in vulnerable situations where risk is present, and many studies have highlighted the importance of trust on the web. For companies and organizations that collect sensitive user data, it becomes particularly important to build trust with their users. Mobile devices have characteristics that create both opportunities and challenges for user experience design. This study intends to find out how these influence design work from a trust perspective, and finally, how to build trust on mobile devices. Through qualitative interviews, the study has examined experiences of design work where sensitive user data has been involved. The results of the study show five themes, all of which are essential for building trust on mobile devices.

Användningen av mobila enheter, det vill säga smarta mobiltelefoner och surfplattor ökar ständigt och det nya mediet ställer helt nya krav på användbarhet och användarvänlighet. Vi tror att personer med funktionsnedsättning glöms bort i de nya smarta enheterna och att tillgängligheten i dessa enheter inte prioriteras och utvecklas tillräckligt bra. Syftet med denna C-uppsats i informatik är att undersöka på vilket sätt röststyrning och text-till-tal i mobila enheter påverkar användbarheten, främst för personer med läs- och skrivsvårigheter men även generellt sett för alla typer av användare, och att belysa vilka problem och begränsningar som upplevs vid utveckling av röststyrningsapplikationer. För att undersöka detta utvecklade vi en applikation till Android-enheter som använde både röststyrning och text-till-tal-funktioner. Denna applikation gjorde vi sedan tester på för att besvara vår frågeställning och vårt syfte. Vi fann att utvecklingen av en ständigt lyssnande applikation var svårare än vad vi först trodde och att utveckling för Android inte hade stöd för ljudigenkänning. Den röststyrning som fanns som stöd var en serverbaserad ord-igenkännare som försökte tolka ljudinmatningen till ett eller flera ord. Med lite brytning eller dialekt var risken för feltolkning stor. Vår slutsats blev att röststyrning och text-till-tal till viss grad ökar användbarheten för personer med läs- och skrivsvårigheter. Fastän läsmomentet av testet gick fortare än röststyrningen för samtliga testpersoner tyckte de flesta av de med läs- och skrivsvårigheter att röststyrning var att föredra.

Syftet med denna studie är att få en grundläggande kunskap kring begreppet bring your own device. Eftersom ämnet är väldigt nytt och att det finns en viss okunnighet kring begreppet är det intressant att ta reda på varför BYOD är en uppgående trend, hur svenska verksamheter tänker inför tillåtandet, vilka krav som ställs och vilka problem som följer. För att komma fram till dessa slutsatser har intervjuer genomförts på tre olika verksamheter. Varav en verksamhet har tagit sig an BYOD och de andra två planerar inför tillåtandet av BYOD. Det har även genomförts intervjuer på både unga studenter, unga i arbetslivet samt en jurist för att få en tydligare bild av företeelsen. Resultatet visar att fördelar med BYOD är kostnadsbesparingar, flexibilitet och nöjda anställda. Däremot finns det vissa säkerhetsrelaterade problem samt juridiska problem med BYOD. Sådana problem kan handla om äganderätt, osäkra nätverk, obehörig åtkomst och frågor kring abonnemang. Många av dessa problem kan däremot förhindras genom att verksamheter skriver en policy som är speciellt framtagen för BYOD.

Mobilsurfandet ökar kraftigt. Den ökande användningen av surfande på mobila enheter ställer högre krav på hemsidors anpassning för mobila enheter. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning surfade på mobiltelefoner under 2011. Det ökande mobilsurfandet gör det intressant att ta reda på vad användarna har för förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Detta leder till syftet som är att beskriva vilka förväntningar användare har på hemsidor i mobila enheter. Metoderna som används är litteraturgenomgång och kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen är hypotesprövande. Enkätundersökningen omfattar smartphone-användare för att få reda på deras förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Urvalet av respondenter föll på Facebook-användare då Facebook gör det möjligt att nå till flera smartphone-användare på kort tid. Enkätundersökningen gjordes i google-forms och fanns tillgängligt för alla som kan webbadressen. Sammanlagt fick undersökningen fick 117 respondenter. I enkätundersökningen som gjordes framgår det att användare i genomsnitt surfar cirka 80 minuter om dagen på sin mobiltelefon. Användarna förväntar sig i genomsnitt att en hemsida ska laddas på 4-5 sekunder på sina mobiler. Deras förväntningar på laddningstiden beror främst på vad de har för uppkoppling och enhet. Vidare läser majoriteten av användarna mindre text på en mobiltelefon än på en dator. Dock läser även en stor del lika mycket på mobiler som på datorer. Användarnas förväntningar på innehållet är att majoriteten förväntar sig samma innehåll oavsett enhet. De förväntar sig att innehållet ser olika ut på olika enheter och eventuellt är förenklat. Det framgår även att användarna oftare har bråttom när de surfar på mobila enheter än när de surfar på datorer.

Denna rapport beskriver framtagande av ett koncept för ett geografiskt informationssystem som är anpassat för att köra på moderna mobila enheter ute i fält. Detta sätter krav på systemet vad gäller beräkningskraft, lagringsutrymme samt möjligheten att klara av intermittent datakommunikation. För att ta fram systemet utfördes först en förstudie med databaser och sökmotorer användes för att hitta relevant information och relevanta artiklar som kunde hjälpa till vid framtagningen av systemet. Denna fakta tillsammans med utförda tester och ”trial-and-error”-programmering ledde i slutändan till ett koncept som klarade av de krav som ställdes på systemet. ,  Det framtagna systemet består av tre huvuddelar, datalagring, server och klient. Systemet bygger på en kombination av redan färdiga lösningar och nyskapade implementationer. Den viktigaste nyheten är att systemet använder sig av en kombination av så kallade tiles samt rå vektordata. De olika sorternas datatyper används beroende på olika parametrar som kan ställas in på och anpassas på serverdelen.