In visual programming the developer specifies her code, using visual tools. Within the range of visual programming languages lay icon-based languages, form-based languages, and diagram languages. Mediator is a multimedia authoring tool that allows the user to create interactive CD-ROM presentations, dynamic HTML pages and Flash projects, without any coding or scripting. The user can create interactivity in her project, using event driven and icon-based visual programming, through a “drag and drop” user interface. This report intends to determine some of the qualifications of a tool of this kind, as well as its limitations. The report is based on a case study, in which a smaller software application was to be updated using Mediator 9. During this study, Mediator 9 has been examined thoroughly from several perspectives, in order to observe different qualities, such as effectiveness, simplicity and usefulness. The software application updated during this thesis was Pratvis. Pratvis is a pronunciation training tool that is intended to be used by speech therapists that work with young children. It was created in Mediator 8. The case study focuses on a modified version of the software development methodology Extreme Programming. The purpose of the case study is to determine whether or not this version can be used by developers that work alone in small projects. / Idag är det inte ovanligt med visuell programmering, där användaren specificerar sin kod med hjälp av visuella verktyg. Inom ramen för visuella programmeringsspråk ligger ikonbaserade, formbaserade samt diagrambaserade språk. Mediator är ett multimedia-författarverktyg som tillåter användaren att skapa interaktiva CD-rom-presentationer, dynamiska HTML-sidor och Flash-projekt, utan att behöva koda eller skriva skript. Användaren kan skapa interaktivitet i sitt projekt, med hjälp av händelsestyrd och ikonbaserad visuell programmering, med ett ”drag-och-släpp”-användargränssnitt. Hur brett är användningsområdet för ett sådant verktyg och vilka är dess begränsningar? Det är ett par av de frågor som denna rapport ämnar försöka svara på. Rapporten bygger på en fallstudie, i vilken en mindre mjukvaruapplikation skulle uppdateras med hjälp av Mediator 9. Under studiens gång har verktyget Mediator 9 undersökts grundligt ur flera perspektiv för att granska verktygets egenskaper i form av effektivitet, enkelhet och användbarhet. Applikationen under uppdatering var Pratvis, som är ett uttalsträningsprogram som riktar sig mot logopeder och specialpedagoger som arbetar med barn i förskoleåldern. Pratvis är skapat i Mediator 8. Fallstudien har sitt fokus kring en modifierad version av utvecklingsmetoden Extrem Programmering. Syftet med fallstudien är att granska om denna version är tillämpningsbar för utvecklare som arbetar ensamma i små projekt.

I uppsatsen presenteras ett författarverktyg utformat för att framställa geo-spel för mobilt lärande. Problemet ligger i att framställningen av geo-spel är för tekniskt komplex för att lärare utan avancerade tekniska kunskaper ska kunna utveckla egna geospel till sina elever. Ett lätthanterligt författarverktyg skulle kunna vara lösningen på detta problem. Genom att studera designprocessen för geo-spel för lärande samt att genomföra designsessioner med verksamma lärare för att fastställa kraven som ställs på ett författarverktyg tas en interaktiv prototyp fram, som också beskrivs i uppsatsen. Resultatet av användartesterna av den interaktiva prototypen visar att lärarna upplever att de skulle kunna skapa lärorika spel med hjälp av författarverktyget och att det även finns en stor vilja att få använda författarverktyget i praktiken.

<p>I uppsatsen presenteras ett författarverktyg utformat för att framställa geo-spel för mobilt lärande. Problemet ligger i att framställningen av geo-spel är för tekniskt komplex för att lärare utan avancerade tekniska kunskaper ska kunna utveckla egna geospel till sina elever. Ett lätthanterligt författarverktyg skulle kunna vara lösningen på detta problem.</p><p>Genom att studera designprocessen för geo-spel för lärande samt att genomföra designsessioner med verksamma lärare för att fastställa kraven som ställs på ett författarverktyg tas en interaktiv prototyp fram, som också beskrivs i uppsatsen.</p><p>Resultatet av användartesterna av den interaktiva prototypen visar att lärarna upplever att de skulle kunna skapa lärorika spel med hjälp av författarverktyget och att det även finns en stor vilja att få använda författarverktyget i praktiken.</p>

Med interaktiv förgrenad video skapas möjligheten att inkludera flera alternativa tittarupplevelser inom samma film. Den strukturförändring som krävs för att hantera flervägshandlingar resulterar i att tittare ges ett stort inflytande, men samtidigt kopplas en ökad komplexitet till skapandeprocessen. Ett författarverktyg kan vara behjälpligt för att underlätta skapandet på ett användarvänligt sätt, men i nuläget har ingen tydlig prefererad praxis etablerats. Det övergripande syftet med denna studie var därmed att undersöka vilka funktioner som var önskvärda i ett författarverktyg för interaktiv förgrenad video, samt hur författarverktygets funktioner hanteras och upplevs av användare med varierad erfarenhet av videoredigering. För att undersöka detta utformades användartester, där elva deltagare med varierad erfarenhet av videoredigering fick testa författarverktyget i ett tänka högt-test och sedan uttrycka sina åsikter i en semistrukturerad intervju. Insamlad data analyserades sedan med Bricolage som analysmetod. Resultatet presenterar deltagarnas uppfattningar om författarverktygets funktioner, vilket framställs med både initiala reaktioner och olika teman som framkom i relation till de fem funktionerna. Resultaten tyder på att trädstrukturer är ett framgångsrikt sätt att visualisera skapandet av interaktiv förgrenad video. Större interaktionsmöjligheter och tydligare feedback behöver etableras i verktyget, för att uppnå en design som är inkluderande och lättförståelig för användaren.

To end the use of a digital technology one must go througha process that research entitle information systems (IS)discontinuance. Prior research has developed phases andactivities that can be implemented in the IS discontinuanceprocess, but this knowledge is limited and has not beencompiled. This study purpose is therefore to create a modelof the IS discontinuance process and in it identify furtheractivities. To accomplish this, a real IS discontinuance hasbeen studied, who has had different circumstances andstakeholders than of previous studies. The discontinuanceprocess has occurred at a large organisation whomanufacture vehicles and the study has been conducted incollaboration with this organisation. The studied IS inquestion is an eLearning authoring tool. Information aboutthis discontinuance process has been collected throughsemi-structured personal interviews with five participantswho are employees at the organisation. The collected datahas been analysed and interpreted in comparison to atheoretical model of the IS discontinuance process, whichcontains phases and activities. The result of the analysis andinterpretation is an iterative model of the IS discontinuanceprocess with phases and activities, of which 34 are newfound activities. A big part of these activities can be relatedto the new circumstance and stakeholders within thestudied discontinuance process / Att sluta använda digitala teknologier sker genom en processsom forskningen benämner sominformationssystemsavveckling (IS-avveckling). Tidigareforskning har tagit fram faser och aktiviteter som kangenomföras i IS-avvecklingsprocessen, men denna kunskapär begränsad och har inte sammanställts. Denna studie syftarsåledes att skapa en modell av IS-avvecklingsprocessen och iden identifiera ytterligare aktiviteter. För att realisera dettahar en verklig IS-avvecklingsprocess studerats som haft ettannat förhållande och intressenter än i tidigare studier.Avvecklingen har skett hos en stor organisation somtillverkar fordon och studien har genomförts tillsammansmed dem. Avvecklingen harutförts på organisationens eLearning författarverktyg.Information om avvecklingen har samlats in genomsemistrukturerade personliga intervjuer med fem styckenrespondenter som är anställda hos organisationen. Deninsamlade datan har analyserats och tolkats i jämförelse meden framtagen teoretisk modell för IS-avvecklingsprocessensom innehåller faser och aktiviteter. Resultatet av analysenoch tolkningen blev en iterativ modellen för ISavvecklingsprocessen med faser och aktiviteter, varav 35stycken nya aktiviteter hittats. Stor del av dessa nyaaktiviteter kan kopplas till det nya förhållandet ochintressenterna i avvecklingen.