<p>I vår uppsats har vi studerat produktionsföretag i koncerner under en avvecklingsprocess. Vår fokus har legat på att studera hur den övergripande chefen på respektive företag har hanterat den situation som uppstått under avvecklingen. De faktorer vi valt att studera är ledarskap, ledarskapsstilar och motivation. Vi ville se om chefernas syn och beteende på det problemområde vi valt ändrades under avvecklingsprocessen och vilka faktorer cheferna såg som mest grundläggande under samma process. </p><p>Under vår studie har vi sett både likheter och skillnader mellan de olika cheferna. Respondenterna skiljer sig åt när det gäller ledarskapsstil, syn på ledarskap och motivation. Med dessa olikheter i respondenternas ledarskap anser vi att de likheter cheferna prioriterar under avvecklingsprocessen blir mycket mer intressanta. Det gäller främst respondenternas syn på vikten av att de uppsagda ska finna nya arbeten men även att det finns ett socialt stöd och en förståelse från omgivningen som prioriteras av respondenterna. </p><p>Vi anser att vår studie är relevant, detta för att företag inom koncerner avvecklas trots god vinst av flera olika anledningar. Det är därför viktigt för företagen att behålla ett gott rykte för att övriga delar av koncernen inte ska påverkas negativt för att företagets varumärke inte heller ska påverkas under och efter en avveckling.</p>

I vår uppsats har vi studerat produktionsföretag i koncerner under en avvecklingsprocess. Vår fokus har legat på att studera hur den övergripande chefen på respektive företag har hanterat den situation som uppstått under avvecklingen. De faktorer vi valt att studera är ledarskap, ledarskapsstilar och motivation. Vi ville se om chefernas syn och beteende på det problemområde vi valt ändrades under avvecklingsprocessen och vilka faktorer cheferna såg som mest grundläggande under samma process. Under vår studie har vi sett både likheter och skillnader mellan de olika cheferna. Respondenterna skiljer sig åt när det gäller ledarskapsstil, syn på ledarskap och motivation. Med dessa olikheter i respondenternas ledarskap anser vi att de likheter cheferna prioriterar under avvecklingsprocessen blir mycket mer intressanta. Det gäller främst respondenternas syn på vikten av att de uppsagda ska finna nya arbeten men även att det finns ett socialt stöd och en förståelse från omgivningen som prioriteras av respondenterna. Vi anser att vår studie är relevant, detta för att företag inom koncerner avvecklas trots god vinst av flera olika anledningar. Det är därför viktigt för företagen att behålla ett gott rykte för att övriga delar av koncernen inte ska påverkas negativt för att företagets varumärke inte heller ska påverkas under och efter en avveckling.

No description available.

<p>Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring. Denna uppsats är av intresse för de som verkar inom en organisation som genomför eller skall genomföra större förändringar oavsett om man är aktiv på chefs- eller medarbetarnivå. Några av slutsatserna är att det är mycket viktigt med ett fungerande informationsflöde till personalen, närvarande chefer, effektiv kommunikation och betydelsen av stödresurser såsom facket, extra personal och externa stödorganisationer.</p>

Denna uppsats behandlar ledarskap och organisationsförändring. I rapporten undersöks hur fyra chefer har handskats med de svårigheter och utmaningar som uppstått då organisationen de verkar i ska driva igenom förändringsprojekt. De undersökta organisationerna är Försvarsmakten Visby garnison, Scania AB Falun, Apoteket AB och Nacka kommun. I de två förstnämnda består förändringsprocessen av mer eller mindre total avveckling och i de andra två rör det sig om omfattande förändringar i struktur eller arbetssätt. Undersökningen är baserad på djupintervjuer med dessa chefer och svaren har analyserats utifrån existerande modeller för förändring. Denna uppsats är av intresse för de som verkar inom en organisation som genomför eller skall genomföra större förändringar oavsett om man är aktiv på chefs- eller medarbetarnivå. Några av slutsatserna är att det är mycket viktigt med ett fungerande informationsflöde till personalen, närvarande chefer, effektiv kommunikation och betydelsen av stödresurser såsom facket, extra personal och externa stödorganisationer.

År 1995 investerade kooperativet Hammarövind i ett av de modernaste största vindkraftverken på marknaden, Wind World 3700 med effekten 500 kW.  Verket togs i drift den 13 december år 1995 ute på Boholmen i Hammarö därav namnet Lucia af Boholmen.  Nu 21 år senare börjar vindkraftverket nå sitt slut och när planer för avvecklingen av vindkraftverket börjar tas fram fanns det intresse inom kooperativet att veta vindkraftverkets miljöpåverkan från vaggan till graven, en livscykelanalys. Den undersökningen utförs i detta arbete.   En LCA undersöker en produkts miljöpåverkan från när råvaran utvinns, tillverkning av produkten, användning och till slut hur produkten behandlas efter att livslängden har tagit slut. LCA är inget nytt inom vindkraft utan det finns ett stort antal LCA gjorda både av äldre kW verk till modernare MW vindkraftverk. Det finns en god uppfattning kring LCA resultatet för vindkraftverk, att det enbart tar ett antal månader för verket att producera den mängd energi som går åt i konstruktionsfasen och driftfasen, att koldioxidekvivalentutsläppen ligger runt 20 g/kWh.  Sedan skiljer sig olika LCA ifrån varandra beroende på olika vindkraftverks effekter, geografiska aspekter, olika antagande som har gjorts och inkonsekventa data för att nämna några orsaker. Det har visats sig att dessa LCA har en brist i och med att avvecklingsfasen av vindkraftverken inte undersöks. Anledningen till detta är att det saknas erfarenhet och intresset för detta moment är lågt då storskalig nermontering av vindkraftverk inte förväntas påbörjas förrän om 10 år. Men om hållbara metoder för att ta hand om vindkraftverken inte undersöks och utvecklas kommer detta att bli ett stort problem i framtiden då avfallsmängderna förväntas öka lavinartat och vindkraftverken bild som en grön energikälla kan ta skada. Syftet med detta arbete är att utreda hur olika avvecklingsmetoder för vindkraftverket Lucia af Boholmen påverkar resultatet för LCA.  De olika avvecklingsmetoderna som undersöktes var återvinning, fortsatt produktion på samma plats och flytt till annat land för fortsatt produktion. Resultatet visade att utan avvecklingsfasen tar det lite mer än 14 månader för vindkraftverket att producera den mängd energi som går åt i konstruktion och driftfasen av vindkraftverket. Intensiteten för energi hamnade på 0,063 kWh/kWh och koldioxidekvivalentutsläppen 20,52 g/kWh. Återvinning av vindkraft ger en energivinst mellan 157 och 193 MWh beroende på hur vindkraftbladen behandlas och de koldioxidekvivalentutsläpp som undviks ligger mellan 57,5 och 59,4 ton. Om vindkraftverket renoveras och fortsätter producera på samma plats upp till 10 år kan intensiteten för energi sänkas till 0,0368 kWh/kWh en sänkning med 41 % och koldioxidekvivalent till 12,4 g/kWh en sänkning med 39 %. Dock är chansen att få en ekonomisk lönsamhet med dagens elpris väldigt låg. Om vindkraftverket flyttas till ett annat land där stödsystem ingår kan en ekonomisk lönsamhet uppnås samtidigt som en stor miljövinst erhålls.

<p>Det är ingen nyhet att åtskilliga företag investerar betydelsefullt kapital i utveckling och underhåll av verksamhetsstödjande informationssystem som ofta är fundamentala för verksamhetens fortsatta funktion och överlevnad. Ett informationssystem har dock, precis som allt annat, en begränsad livslängd varför företag förr eller senare hamnar i en situation där dessa börjar ifrågasättas alternativt där nya systemlösningar uppmärksammas och övervägs.</p><p>Den här uppsatsen behandlar avveckling av informationssystem, ett förhållandevis outforskat område som ofta beskrivs i begränsad omfattning i samband med systemlivscykelmodeller och systemförvaltning. Med anledningen av avvecklingens uppenbara existens i ett informationssystems livscykel är det tämligen häpnadsväckande att det inom den akademiska världen och i synnerhet informatiken inte tidigare studerats i nämndvärd omfattning. Är ämnet inte relevant att studera eller präglas det bara av ett allmänt ointresse? Frågan har tillsammans med ovanstående konstaterande bidragit till vår motivation att genom uppsatsen belysa området och kartlägga processen utifrån hur och varför avveckling genomförs.</p><p>Med utgångspunkt i systemlivscykeln riktas fokus mot att redogöra för den slutliga avvecklingsfasen där ett brett spann av teori kring bland annat verksamhets- och produktavveckling, systemförvaltning och organisatoriskt beslutsfattande samt empiriska studier bäddat för att komplettera tomrummet med ny kunskap. Den nya kunskapen redogörs slutligen i en för området introducerande modell i syfte att grafiskt visualisera avvecklingsprocessen och dess utmärkande beståndsdelar.</p><p>Modellen sammanfattar vårt resultat och vittnar om att avvecklingen initieras under fasen för förvaltning och drift där ett inledande ifrågasättande följs av beslut och praktiskt genomförande. Det har visat sig att ifrågasättanden tenderar att utgöra motiv baserade på problem i befintliga informationssystem eller potential i alternativa systemlösningar, vilka därmed kunnat klassificeras som hot respektive möjligheter. Således är det vid tal om avveckling också svårt, för att inte säga omöjligt, att helt utelämna nyutveckling/anskaffning baserat vår slutsats om att processerna många gånger är parallellt överlappande.</p>

Det är ingen nyhet att åtskilliga företag investerar betydelsefullt kapital i utveckling och underhåll av verksamhetsstödjande informationssystem som ofta är fundamentala för verksamhetens fortsatta funktion och överlevnad. Ett informationssystem har dock, precis som allt annat, en begränsad livslängd varför företag förr eller senare hamnar i en situation där dessa börjar ifrågasättas alternativt där nya systemlösningar uppmärksammas och övervägs. Den här uppsatsen behandlar avveckling av informationssystem, ett förhållandevis outforskat område som ofta beskrivs i begränsad omfattning i samband med systemlivscykelmodeller och systemförvaltning. Med anledningen av avvecklingens uppenbara existens i ett informationssystems livscykel är det tämligen häpnadsväckande att det inom den akademiska världen och i synnerhet informatiken inte tidigare studerats i nämndvärd omfattning. Är ämnet inte relevant att studera eller präglas det bara av ett allmänt ointresse? Frågan har tillsammans med ovanstående konstaterande bidragit till vår motivation att genom uppsatsen belysa området och kartlägga processen utifrån hur och varför avveckling genomförs. Med utgångspunkt i systemlivscykeln riktas fokus mot att redogöra för den slutliga avvecklingsfasen där ett brett spann av teori kring bland annat verksamhets- och produktavveckling, systemförvaltning och organisatoriskt beslutsfattande samt empiriska studier bäddat för att komplettera tomrummet med ny kunskap. Den nya kunskapen redogörs slutligen i en för området introducerande modell i syfte att grafiskt visualisera avvecklingsprocessen och dess utmärkande beståndsdelar. Modellen sammanfattar vårt resultat och vittnar om att avvecklingen initieras under fasen för förvaltning och drift där ett inledande ifrågasättande följs av beslut och praktiskt genomförande. Det har visat sig att ifrågasättanden tenderar att utgöra motiv baserade på problem i befintliga informationssystem eller potential i alternativa systemlösningar, vilka därmed kunnat klassificeras som hot respektive möjligheter. Således är det vid tal om avveckling också svårt, för att inte säga omöjligt, att helt utelämna nyutveckling/anskaffning baserat vår slutsats om att processerna många gånger är parallellt överlappande.

In a suburb of Stockholm, local polititians descide to close down an elemantary school. Because of its shortage of pupils, the polititians claim they can not guarantee the quality of the school and the public requreiments of equal education. The school-employed teachers and parents of the pupils are all unhapy with the descision, but first and foremost dissatisfaied with how the descision was communicated. Using qualitative methods; interviews and content analisys, this thesis aimes to determine how the involved parties, in regards to the termination of the school, view the concepts of freedom of choice, equal education and quality. Interviews have been made with decision-makers, employees of the school, the school leader, one civil servant and parents; all with the goal of understanding how the involved parties view the events leading to the termination of the school and what causes they see. Furthermore, the thesis analyses if and why the involved parties experience the decision as legitimate.

No description available.