Titel: Nedläggningsretorik i svensk nyhetstext Nivå: C-uppsats i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap Författare: Evelina Larsson, Lasse Nivér Handledare: Mathias SylwanDatum: 2013 – maj Syfte: Under de senaste åren har ett större antal arbetsplatser lagts ned i Sverige. Vår uppsats syftar till att studera sättet som medier skriver om nedläggningar. Vi har valt att undersöka medierapporteringen från fyra nedläggningar under 2012 och 2013: Arjohuntleigh, Pilkington, Volvo Bussar och Swedwood. Frågeställning: – Vad sägs om nedläggningens anledningar och konsekvenser?– Vilka kommer till tals, vad får de säga? Teori och metod: Det empiriska materialet utgörs av artiklar publicerade i svensk dagspress under 2012 och 2013. Artiklarna är hämtade från databasen Retriever. Teoretiska perspektiv som ligger till grund för vår uppsats handlar om den journalistiska formens egenskaper och förutsättningar. Journalistikens beskrivningar av verkligheten har betydelse för hur den uppfattas, varför den också kan tillskrivas makt att påverka. Resultat: Personer som får komma till tals i artiklarna styrs av vilken aspekt av nedläggningen som artikeln handlar om. När det handlar om anledningar och förklaringar till nedläggningen så är det chefer och fackligt aktiva som får uttala sig, men när det handlar om nedläggningen konsekvenser så är det istället anställda, politiker och representanter från näringslivet som får uttala sig. Chefer, politiker och fackligt aktiva uttalar sig med större variation än anställda, som enbart får svara på frågor om hur de mår. I artiklarna får chefer och personer från företagets ledning inta en expertroll – endast i en artikel innehas expertrollen av en person som inte har någon koppling till företaget. Experternas egenskaper i artiklarna är att sammanfatta vad som har hänt och varför det händer, vilket sällan eller aldrig ifrågasätts i artiklarna.

Omställningen vid en organisationsförändring anses ofta ha ennegativ effekt på de anställda. Forskning kring nedläggningar hardock funnit ett motsägelsefullt fenomen som yttrar sig genom ökadproduktivitet, en nedläggningseffekt. Syftet med studien var attstudera hur de anställdas motivation påverkas och förändras under ennedläggning, samt se hur detta kan relateras till Organizationalcitizenship behavior, målengagemang och arbetstillfredsställelse.Studien var av longitudinell design och genomfördes på en fabrikunder nedläggning. Enkäter besvarades av 140 stycken anställda påfabriken. Resultatet visade att en nedläggningseffekt med störstasannolikhet ägt rum och att motivationen ökat. Ett signifikantsamband erhölls mellan motivationsvariablerna (autonomi och goalefficacy) och arbetstillfredsställelse, där autonomi var av störst vikt.Resultaten åskådliggör Self determination theorys betydelse förmotivation men har inte någon uppenbar koppling till Cognitiveevaluation theory. Studien belyser fördelarna med att applicerakunskapen kring nedläggningseffekten och dess samband medmotivation, på levande organisationer.

No description available.

This thesis is a study on how information about library closures are portrayed in media in four national British newspapers. The aim is to raise awareness that what is written in media usually consists of a frame around what is said. Also that the information that comes through is not always a depiction of reality but rather a reflection of it. Questions raised were: How are library closures being portrayed in media? What kind of functions in the articles can be seen as important for the library and it's future?The theories used are framing theory and Jochumsen, Rasmussen and Skot-Hansens the four space model of the public library from 2012. The method used was a conventional content analysis which resulted in four main themes that described the articles content in relation to the closure of libraries. The four main themes are Economy, Availability, Functions and Reactions of closures where the theme of Functions related well to the four space model. The results also show that choice of newspaper may have an impact on how users receive information about library closures.

Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedläggningar. I dag står kommunen utan regelbunden bevakning och har nästintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att få en uppfattning om hur invånarna i Jokkmokks kommun upplever den rådande lokalmediebevakningen. Studien svarade på frågeställningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invånare, hur de anser sig påverkas av nedläggningarna samt vilka andra källor de vänder sig till för att få samhällsinformation.   Publikstudien grundades på både kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmässigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun på en telefonenkät. Fyra semi-strukturerade informantintervjuer utfördes via telefon efter att ha gjort ett strategiskt urval bland enkätdeltagarna. I analysen jämförde vi faktorer som kön, utbildning och ålder i förhållande till det empiriska materialet.   Våra centrala resultat visade att Jokkmokksinvånarna har ett stort intresse för lokala nyheter och även en hög konsumtion av lokala medier. Däremot pekade utsagorna på att innehållet i dem upplevs som bristfälligt och att lokaljournalistiken tydligt upplevs ha blivit sämre i samband med redaktionsnedläggningarna. Ett av de mest framträdande utfallen var behovet av en granskande lokalreporter och mer djupgående lokaljournalistik. Ur det empiriska materialet och analysen kunde vi dra slutsatsen att de lokala medierna i Jokkmokk inte uppfyller sin demokratiska funktion som tredje statsmakt.

<p>Det finns ett stort stöd för tesen att om mål i en organisation skall påverka anställdas prestationer, måste det föreligga ett engagemang för målen. Mindre utforskat är dock målstyrning och dess effekter på motivationen att göra goda prestationer under en nedläggningssituation. Den kunskap som finns visar på svårigheterna att skapa motiverade anställda, på grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedläggningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för målen, upplevde ett målstyrningsprogram under en nedläggningssituation, där målstyrningen innebar en höjning av målen. Syftet är även att studera hur målstyrningsprogrammet påverkade de anställdas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspänning. Studieobjektet utgjordes av en enhet där beslut om nedläggning tagits. Resultatet visar på att medarbetare med högt engagemang för målen är mer positiva i sin upplevelse av ett målstyrningsprogram med höjda mål relativt medarbetare med lågt engagemang för målen. Resultatet visar även på möjligheten att skapa högre formella och informella prestationer under en nedläggningssituation, under förutsättning att arbetsgivaren tar ett uttalat socialt ansvar för sina anställda. Dock pekar resultatet på att högre mål i denna kontext medför en ökad arbetsrelaterad anspänning.<em> </em>Sett till den vid nedläggningssituationer ofta förekommande nedläggningseffekten var resultaten förväntade.<em> </em>Det föreligger ett behov av att mer omfattande studera målstyrning i organisationer under nedläggning samt dess effekter på engagemang för mål och prestationer.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom.</p>

Det finns ett stort stöd för tesen att om mål i en organisation skall påverka anställdas prestationer, måste det föreligga ett engagemang för målen. Mindre utforskat är dock målstyrning och dess effekter på motivationen att göra goda prestationer under en nedläggningssituation. Den kunskap som finns visar på svårigheterna att skapa motiverade anställda, på grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedläggningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för målen, upplevde ett målstyrningsprogram under en nedläggningssituation, där målstyrningen innebar en höjning av målen. Syftet är även att studera hur målstyrningsprogrammet påverkade de anställdas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspänning. Studieobjektet utgjordes av en enhet där beslut om nedläggning tagits. Resultatet visar på att medarbetare med högt engagemang för målen är mer positiva i sin upplevelse av ett målstyrningsprogram med höjda mål relativt medarbetare med lågt engagemang för målen. Resultatet visar även på möjligheten att skapa högre formella och informella prestationer under en nedläggningssituation, under förutsättning att arbetsgivaren tar ett uttalat socialt ansvar för sina anställda. Dock pekar resultatet på att högre mål i denna kontext medför en ökad arbetsrelaterad anspänning. Sett till den vid nedläggningssituationer ofta förekommande nedläggningseffekten var resultaten förväntade. Det föreligger ett behov av att mer omfattande studera målstyrning i organisationer under nedläggning samt dess effekter på engagemang för mål och prestationer.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga föreställningarna om en fungerande service ser ut och sätta dem i relation till den faktiska utvecklingen på landsbygden, och även att undersöka alternativa lösningar till hur servicen på landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat på svenska landsbygder generellt och för att söka svar på syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats där insikt har erhållits om hur servicen, något normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingångspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgänglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytänkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sätts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska föreställningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstämmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service på landsbygden krävs ett nytänkande med lösningar som beaktar dagens samhälle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom.

In a suburb of Stockholm, local polititians descide to close down an elemantary school. Because of its shortage of pupils, the polititians claim they can not guarantee the quality of the school and the public requreiments of equal education. The school-employed teachers and parents of the pupils are all unhapy with the descision, but first and foremost dissatisfaied with how the descision was communicated. Using qualitative methods; interviews and content analisys, this thesis aimes to determine how the involved parties, in regards to the termination of the school, view the concepts of freedom of choice, equal education and quality. Interviews have been made with decision-makers, employees of the school, the school leader, one civil servant and parents; all with the goal of understanding how the involved parties view the events leading to the termination of the school and what causes they see. Furthermore, the thesis analyses if and why the involved parties experience the decision as legitimate.